Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
Som vanligt saknas sans och balans i analysen.
Din analys är dessvärre inte heller önskvärt balanserad. Motivering i form av svar på dina påståenden följer.
Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
1. Vapenägandekulturen i USA (generellt, sedan skiljer vapenkulturen mellan stater och inom sociala strata också, ibland avsevärt) är annorlunda än i Sverige. I Sverige anser vi att vapen är avsedda huvudsakligen för militärt försvar, polisiär tjänsteutövning och, för allmänheten, huvudsakligen rekreation. I USA förekommer tämligen ofta andra åsikter om varför man bör ha vapen, där politiska åsikter är högljudda och vanliga och person- och familjepreventiva åsikter är stillsamma och vanliga.
Korrekt. Inga snedsteg än så länge.
Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
1b: Medelamerikanen har troligen en lägre tröskel än medelsvenska jägare eller sportskyttar (men i normalfallet ändå hög) för att lyfta sitt vapen mot en verklig eller inbillad fara. Förstörda och avtrubbade människor, som finns överallt, även här har en låg tröskel, jämfört med vettigt folk. Är vapen lätt tillgängliga ökar förstås det senare problemet. (se nedan)
Vapen är allestädes närvarande för varje icke-fängslad/häktad/gripen man/kvinna. En påminnelse: skjutvapen, vilka tycks vara ett orosmoment i din världsuppfattning, är inte föremål med magiska egenskaper; köksknivar och sablar är i många fall lika farliga som pistoler och gevär - särskilt när de sitter i händerna på fel person. Jag vill uppmärksamma kinesen som högg ihjäl 30+ personer med ett svärd för inte så många år sedan. Hemmagjorda sprängmedel är ett annat bekvämt alternativ för den lata massmördaren; cocktailingredienserna finns att köpa i vanliga svenska affärer.
Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
2. Att vapen är lätt tillgängliga för envar är ett problem, och lösningarna på det problemet går från tokförbud, via förvaringsregler till frihet under oövervakat ansvar. I USA har man frihet under oövervakat ansvar, men Sverige är inte långt ifrån.
Endast intellektuellt ohederlig selektiv utilitarism - främst i form av begår för vapenkontroll trots att privatbilism och hundratals andra fenomen är mycket dödligare - och en individfientlig politisk hållning leder till din slutsats. För att demonstrera den ideologiska aspekten av vapenkontroll, som du av vana vädjar till, medvetet eller omedvetet, torde jag inte behöva skapa ett tradigt exempel - den klarsynte kan enkelt urskilja hur den desarmerade populationen historiskt behandlats och än idag behandlas av de beväpnade kasten. Vill man inte knäböja och kräla framför psykstörda skitstövlar så måste man beväpna sig, lagligt eller olagligt, så enkelt är det.
Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
3. Den stora skillnaden är att i Sverige sorterar vi legala vapenägare innan vapentillstånd delas ut, i USA är kontrollen i förhand mer av proformanatur. Inget civiliserat land (vare sig USA eller Sverige, enkelt uttryckt) accepterar skolskjutningar, mord eller annat missbruk av skjutvapen.
Fel. Skillnaden är i stora drag att man i USA tillämpar hindersprövning, medan man i Sverige tillämpar behovsprövning, vilket borde göra en normalt funtad människa rosenrasande. Varför i hela fridens namn bör staten anses vara en pålitlig bedömare av vad som är rättmätiga och acceptabla motiv för vapeninnehav? Mänskligheten har sedan urminnes tider använt vapen i självförsvar, både mot banditgäng och mordlystna exfruar, men i det påstått "framåttänkande" Sverige anno 2015 bagatelliseras medborgarnas naturligt förekommande nödvärnsinstinkter bland annat under förevändningen "samhällets bästa". Skrattretande.
Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
4. Sebnie kan ju prova att skaffa jaktvapen. Då finner Sebnie att man måste passera en utbildning och en enkel poliskontroll, och vänta ett bra tag - allt medverkande till att coolingar och gangsters inte får tag på vapen den legala vägen. Likadant, sportskyttereglerna innebär att man kontrolleras legalt, socialt och kompetensmässigt innan man får vapentillstånd, också begränsande för hederliga och ohederliga.
En polisintervju eller ansökningsblankett kan inte mäta hederlighet. Tro mig, en beslutsam person kan enkelt få tag på skjutvapen, oavsett hur hederlig eller ohederlig han/hon visar sig vara, och detta är orsaken till varför infallsvinkeln "skademinimering" saknar all vett och reson. Vi lever inte i en värld där människor följer lagen till punkt och pricka. Vi kan således inte förlita oss blint på
Statens passiva eller aktiva hjälp när vi står inför en förvrängd dåre med avsikt att göra köttfärs av sin omgivning - en händelse som givetvis skrider på enligt gärningsmannens plan i det nänstintill desarmerade allmänna utrymmet. Reinfeldt & Co är givetvis de enda överlevande, de har ju livvakter - sponsrade av
dig, av oförklarlig anledning. Vad hände med "allas lika värde"?
Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
5. Problemet är, som så ofta påpekas, inte den relativt välfungerande och begränsande civila, legala vapenbyråkratin - den fungerar utmärkt, om än med en fördröjning. Problemet är de illegala vapnen, de vapen som hamnar i händerna på de som i 999 fall av 1000 aldrig i livet skulle bli betrodda med vapen, i något civiliserat samhälle. (Den tusende är Sprithitler som skaffat en pistol för att ha ifall att och ändå inte blir ett problem för någon).
I mång amerikanska delstater ägs vapen enligt en mall som i Sverige skulle klassas som "grovt illegalt". I korthet kan systemet beskrivas såhär: "visa ID, visa utdrag ur ditt brottsregister, svär att du inte är knäpp i huvet, köp revolver eller grovkalibrigt semiautomatiskt gevär inom femton minuter - licens överflödigt". Trots denna avsaknad av kontroll är dessa områden otroligt säkra. Ergo, ditt resonemang är bristfälligt och grundat i både avsaknad av kunskap (du förstår uppenbarligen inte vad "vapenvåld" eller våld i allmänhet orsakas av - den kritiska parametern är tamejfan inte vapentillgänglighet, det kan jag lova) samt osund paranoia.
Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
6. Kommentar till skolskjutningar: Vi har visserligen inte haft någon skjutning av den karaktären sedan Kungälv (1961), men man kan utan vidare fundera på Flink (när värnpliktiga inte får ha vapen på fritiden, varför fick han?). Dessutom, det är inte länge sedan det var en "skolskjutning" på Fäladen i Lund, om man vill. Det handlade om en förvirrad doktorand som sköt sin pappa med ett jaktvapen. Det här betyder att trots att myndigheter, jägarförbund och socialtanter med flera gör så gott de kan, så smyger det sig ibland. Balansen mellan ett öppet, tillåtande samhälle och ett kontrollerande och begränsande samhälle är inte så enkel att hitta alla gånger.
Jag upprepar: selektiv utilitarism, vilket du använder dig av när du resonerar som du gör, är inte ett konsekvent argument för strikt vapenlag. Kontrollen och begränsningarna, vilka sakta men säkert urholkar de sista kvarlevorna av frihet, biter oss förr eller senare i röven - antagligen hårt, om ofta upprepade historiska misstag antas vara riktgivande.
Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
Att Sverige skulle släppa vapen fritt för att envar skall kunna skipa sin egen rättvisa kan man helt enkelt glömma. Att arbeta för att myndigheternas begränsningar skall vara så små och motiverade som möjligt är något annat.
Du lever inte i Japan. Jag skulle, med svensk historiebok uppslagen, inte utesluta en återvändo till bättre tider. Svenskar var inte alltid ynkryggar och kan därmed förväntas sätta hårt mot hårt när samhällsfriden försvinner.