Att röka pipa.

Men oj vad bra det funkade med din metod där!
Tänk vad man får lära sig!

Nej, den har jag faktiskt aldrig sett, och jag tycker nog att VA-flakes ofta kan ha en ganska så syrlig doft, men sötman i röken från de bättre sorterna tycker jag är svårslagen. Sopar banan med vilken aromat som helst!

Det blev en burk Davidoff Flake Medallions idag och den skall nog gå att komma överens med, även om det kanske kunde varit lite kraftigare smak. Vi får se hur den känns efter några pipor!

Så fick jag äntligen stoppat ner näsan i en burk 965 också, men burkdoften imponerade inte så det blev ingen sådan. Trodde faktiskt den skulle vara rökigare...

Davidoff Flake Medallions var banne mig inte svår att bli kompis med! Jag tackar Tjyvas för tipset!
Nu har jag hunnit prova den i ett par olika pipor och kan konstatera att detta är något jag kommer köpa igen.
En klockren nybörjartobak dessutom! Den brinner nästan lite för bra. Något lite mer kropp hade jag kunnat önska också...

Det var inte den här jag tänkte på när jag slängde ut kroken, men jag undrar om inte det här är en bättre tobak än den "curly cut" jag rökte för ett tiotal år sedan.

Ja, det där är min enda kritik emot 965. Kvalitén är ojämn, de flesta burkar är helt ok, en del känns lamare. Kan ju vara så också att burken du doftade ur har varit öppnad ett tag, då försvinner det gôttiga ur. Dock så är inte 965 någon kraftig uppenbarelse utan len och krämig, man brukar säga att om man inte "tål" den ska man nog inte röka sk. engelska blandningar.

Kul att höra att salivknepet fungerade. Gammalt djungelknep...

Ikväll tog jag min allra nyaste begagnade pojkpungspipa i högsta hugg och stoppade den med Nightcap. Med ståndsmässiga brukspatronkliv gick jag ut på gårdsplanen och puffade i takt med månens vandring över himlavalvet.

Och det vill jag säga om tobaksblandningen Nightcap att fy djävulen vilken fin blandning det är. Kanske inte något som går hem hos konnässörer och trendkänsliga arriviste. Men i min gom får den 5/5 grova arbetarnävar. För visst är den inte särskilt raffinerad. Latakian är nog inte den bästa som går att finna, den är dov men också lite krämig. Oriental-bladen tar inte så stor plats, de åker snarare snålskjuts på latakian. Men vilket par de är tillsammans! Man tar ett bloss och låter röken samla sig och göra sig hemmastadd i munnen och då känner man att det är ett perfekt äktenskap bladen emellan. Periquen är inte där överhuvudtaget mer än att ge nikotinet en knuff. Virginia? Bara bränsle för att hålla glöden vid liv. Efteråt är man nöjd och belåten. Man har inte ansträngt sinnena överhövan. Sängfösare var namnet.

Låter lite som Presbyterian Mixture (4/5) mot vilken min enda invändning var brinntid då jag brukar föredra rätt grovskuret sas. Men 965 är på inköpslistan....

Jag får haka på och sjunga en liten lovsång till min tillfälliga favorit bland engelska blandningar.
Äntligen är det fredag, och tänk vilken ynnest att efter en lång arbetsdag få komma hem och köra ner pipan i konserveringsglaset med åtminstone ett halvår gammal GLP Westminster!
Här åker orientbladen minsann inte snålskjuts på den svalt friska, krämiga latakian. Tvärtom stämmer de tillsammans upp i en välljudande symfoni av nyanser som genast väcker hela smakpaletten till liv! En svag virginiasötma kan under stundom förnimmas i bakgrunden, men även här verkar dessa blad mest utgöra bränsle åt glöden.
Detta är visserligen kanske inte riktigt någon kvällstobak, men den är mild sansad utan att för den delen sakna någonting.
Då jag har svårt att se hur någon som inte uppfattar smaken av latakia som direkt frånstötande skulle bli besviken på den här tobaken, vill jag i all välmening uppmana samtliga älskare av engelska blandningar att lägga till en burk Westminster på nästa beställning.

To go where wilder men have gone before: Vid piprökningens rötter medelst egen ekologisk rabattproducerad https://en.wikipedia.org/wiki/Nicotiana_rustica.

Tobaken hittade jag halvförvildad, torkade grovt, lät jäsa på burk, och återfuktade och rensade innan jag tog mej ett väldigt litet stopp i riskpipan, min äldsta pipa, Gamla Haschbettan.

Smakar jäst frukt och känns efter två modiga halsbloss nikotinsnurrig som av en stark morgoncigg fast bättre. River fortfarande ens luftvägar. Ingen krämighet här inte. Överväger att fukta lite till och lägga i burk och glömma ett tag.

Röka egen bondtobak kan strykas från hinklistan. Nikotin är bättre när det får smyga sig på ändå.

Edit: Två modiga halsbloss till och hicka infinner sig. Nikotinpåslaget....lätt euforiskt....Får koka te innan jag gräver fram nån riktig kvällstobak. Lutar åt ett vaniljflak på det här höexperimentet.

Hur funkar er normalas nikotinfredag?

Jodå...

Efter det att lamytterfilén fått ligga och ta igen sig i en liten marinad bestående av färsk timjan, citron, vitlök, salt och peppar lät jag den slänga en hastig blick på en lavahet stekpanna, och eftersom den ändå såg lite frusen ut fick den därefter värma sig i ugnen några minuter.
Till lammet åts det uppfrästa champinjonklyftor som tillsammans med lök fått puttra i rödvin och slutligen lite (läs mycket) grädde.
Sparrispotatis till detta, och ett glas Cline Zinfandel att dricka. Visst, det skulle varit ett kraftigare vin till, men vad fasen!

Så till pipan! Jag var inne hos lövhandlarn och införskaffade en burk GLP Robusto att avnjuta efter maten, men då jag nu ser att den är daterad mars 2015 så tyckte jag det var lite synd att öppna den... Den kan gott få vila några månader till nu när den redan har börjat, så det får bli ett stopp Westminster nu igen, kunde ju verkligen slutat värre!

EDIT: N. rustica förresten? Kan man verkligen göra dessa löv rökbara? Kul att du försöker!
Trodde man gjorde snus och tuggtobak av det... Nikotinstarkt lär det ju vara, hicka av ett par halsbloss! Jäsingen vilken tobak!

Blev bjuden en gång i min ungdom av en asienresenärshippie och hade hört legenderna om de korta krigstida cigarretterna. Och de växte runt hörnet. Försökt medvetet surna för inhalation. Garanterat beroendeframkallande som satan. Tänkte kanske göra nåt oraltobaksförsök också. Råvara finnes. Skars ned i slutet av augusti. Man kan göra schamanistiska nikotinlavemang av rustica också har jag hört. Ändlösa möjligheter.

Haha! Jag har krigstida legender från den svenska bohuskusten att delge!

När jag i min ungdom jobbade som undersköterska tog jag hand om Uddevallas gamla brandchef. Vi hade mycket att tala om, och av honom fick jag lära mig att under "andra kriget" så rökte man någon flätad tobak (antagligen enklare tuggtobak) i sina pipor i brist på bättre.
Enligt honom luktade det rävgift jämfört med ordentlig piptobak, men "ögena gick i kors på gubbarne" kunde han garantera!

Jag har faktiskt mången gång funderat över möjligheterna att odla (rökbar) tobak i Sverige!
Man odlar ju Cannabis med stor framgång så varför skulle man inte kunna få svenskodlad tobak att smaka bra?

Svenska tobaksmonopolet odlade ju. Kolla upp en avändare vid namn tobakshasse på detta forum (oftast i nån hemmasnus-tråd), han kan sånt här.
http://www.tobaksochtandsticksmuseum.se/