Vilken film ska du se nu och varför? v2.0

Hahahahahahahahahaha!! Så jävla bra!

The Last King Of Scotland är en sjuhelvetes bra film.

James McAvoy är ju en så jävla grym skådis. Forest och Gillian också förstås...

Hahaha

Det blir väl Love & Mercy nu i dagarna. Kan väl inte vara annat än bra?

Jag gillar alla tre. Den filmen ska jag, om jag inte somnar, se när jag kollat klart på Blood Diamond.

Jag funderar på att se Äventyret (L'avventura) av Michelangelo Antonioni. Hur är den filmen i sitt stuk, liknar den Hitchcocks och liknande regissörers filmer? Den enda film av Antonioni jag sett är Blow-Up som inte alls föll mig i smaken, så finns det stora likheter mellan dessa filmer?

Sådär, fått ordning på undertexterna, så nattens film blir L'une chante, l'autre pas (1977). Jag tycker Agnès Varda verkar vara en intressant regissör trots att jag inte gillade den senaste filmen jag såg av henne.

edit; nej det blir det inte alls. Istället blir det Fula, skitiga och elaka (Brutti, sporchi e cattivi, 1976).

L'Avventura är inte lik Hitchcocks filmer men jag kommer heller inte på någon bra jämförelse. L'Avventura känns Antonioni, en auteur i arbete.

Nattens film och innan sängen kallar får bli Turbo Kid (2015). En film som verkar helt i min liga!

http://www.imdb.com/title/tt3672742/?ref_=nv_sr_1

Jag har mer än en gång sett filmer där jag förväntat mig en spännande, stämningsfull mysterie-thriller (typ Vertigo, Hemligheten i deras ögon, Mystic River eller Spoorloos) men sedan blivit besviken när filmen visat sig vara vad många skulle benämna som "tråkig pretto-dynga". Dolt hot (Caché), Once Upon a Time in Anatolia och tidigare nämnda Blow-Up är exempel på sådana filmer i den senare kategorin.

Den var riktigt tung. Blev fan lite pepp på att läsa om Amin.

Ja, det känns som att han fångar Ian Curtis säregna kroppsspråk väldigt väl. Tycker faktiskt att resten av filmens Joy Division gör ett bra jobb.

Sevärd och även om Dano slår Cusack skådespelerimässigt, så funkar Cusacks pojkaktiga nervositet (som han brukar ha) fast här uppskruvad till max, väldigt bra i rollen som tungt medicinerad. Scenerna mellan Banks, Cusack och Giamatti var något av det mest nagelbitande obekväma jag sett på länge. Jag vet inte om det saknades kemi de emellan men de kändes så, oavsett om det var naturligt eller obekvämt överspelat gav det scenerna en obekväm autenticitet.

Har du sett The Pope of Greenwich Village förresten som jag skrev om häromdagen. Jag tänkte direkt på att det varit en film i din smak.