Citat:
Ursprungligen postat av
Cimaron
Hade svårt att varva ned efter dagens träning, så gav mig ut på en runda i ett närbeläget elljusspår (bor i mångkulturen). Möter en moped som bär två blattar som vände efter 200 meter och åkte efter på håll en stund, vet inte varför de inte kom ikapp, men det är oviktigt.
Att springa fortare i ett sådant läge är dumt då man tröttar ut sig än mer. Att vika av i skogen och söka skydd i mörkret kan vara bra, men då ser man inget och riskerar att trampa snett eller skada sig på annat vis, plus att man kan bli sedd när man viker av eller att andetagen hörs. I fortsättningen tänker jag ha en kniv i byxlinningen ifall olyckan är framme.
Hypotetiskt scenario: Jag blir utsatt för ett rånförsök och hugger en kille i magen. Hur starkt gäller nödvärnsrätten? Hur stor vikt lägger rätten vid att jag kunde ha försökt springa ifrån en moped, eller att jag kunde gömt mig i skogen? Hur stor vikt lägger de vid att jag faktiskt haft en kniv med mig, om det kan bevisas att det var jag som tog med den? Räknas det som en förmildrande omständighet att det är ett otryggt område och att situationen kan tänkas vara en uppenbart (två blattar på moped i skogen, en löpande svensk i shorts och t-shirt) hotfull situation, även om det är olagligt att bära kniv och definitivt olagligt att använda den som ett vapen på andra människor? Om kniven försvinner efteråt, gäller ord mot ord då eller väger motpartens ord tyngre om de, som i det här fallet, är två till antalet? Sista frågan är vid den händelse att jag blånekar till anklagelserna eller säger att jag tog kniven från min angripare medan jag försvarade mig.
Är fullt införstådd med att endast fantasi med stöd i lagboken kan ge några svar, vilka inte är att ta för givna i en eventuell rättegång, men det ger i alla fall ett hum om vad man ger sig in på.
Har lånat kontot för att skriva detta inlägget.
När det gäller nödvärnsrätten så har du rätt att försvara dig om någon utsätter dig för ett brott, så som ett rånförsök är. Den begränsning som finns är att våldet du använder inte får anses vara uppenbart oförsvarligt, om du sticker en kniv i en obeväpnad person så kommer det att anses vara uppenbart oförsvarligt och man riskerar att dömas för dråp/mord. Om personerna som angriper dig har vapen så kan bedömningen bli annorlunda men då det de enbart försöker råna dig och inte fysiskt attackerar dig har man inte rätt att använda lika mycket våld. Det är dock en ganska komplicerad bedömning och mycket beror på omständigheterna i det enskilda fallet så som angriparens storlek, tillstånd, ditt tillstånd, hotelser m.m. och det är därför svårt att svara på ett hypotetiskt exempel.
Kan man försvara sig på ett annat sätt än genom att använda våld så ska man göra det se NJA 1977 s. 655 där HD ansåg att det hade räckt att skrämma en person med en pistol och att skjuta honom därmed var uppenbart oförsvarligt. Någon skyldighet att fly istället för att försvara sig finns dock inte, det har slagits fast i NJA 1999 s. 460.
När det gäller kniven så är det ett brott att bära med sig den om det här området räknas som offentlig plats, gör det inte det är det fullt tillåtet att bära med sig. elljusspår kan anses vara offentlig plats i kommunens ordningsföreskrifter så det måste du kolla upp själv. Att du bar en kniv lär knappast ses som försvårande om man inte menar att du planerat att knivhugga den här personen.
En hotfull situation räknas inte som förmildrande men det kan dock innebära att bestämmelsen om excess i 24 kap. 6 § BrB blir tillämplig, den innebär att även om man har gått över vad som är uppenbart oförsvarligt så ska man inte dömas till ansvar om situationen var sån att man svårligen kunde besinna sig. Det som är avgörande är farans art och den tid som stått till förfogande för övervägande, man kan även komma undan med en grövre våldsanvändning om man var väldigt rädd eller arg, det här bedöms utifrån hur du är som person, en väldigt ängslig person kräver man inte lika mycket av vid en bedömning om hur rädd denne var exempelvis. Att området är otäckt lär inte föranleda nödvärnsexcess men beroende på hur hotfull situationen var kan det bli aktuellt, här kan nämnas NJA 2005 s. 237 där en person blev knivhuggen och därefter knivhögg angriparen ett flertal gånger vilket ledde till att denne avled, våldet ansågs vara uppenbart oförsvarligt och man ansåg inte heller att nödvärnsexcess förelåg då händelseförloppet var utdraget och varje hugg varit livshotande. I NJA 2009 s. 234 ansåg man dock att nödvärnsexcess förelåg då en man slog en angripare ett flertal gånger med en hammare i huvudet (överlevde), dennes psykiska tillstånd (chock, stress, rädsla) ansågs medföra att han svårligen kunde besinna sig.
Att det är två personer som angriper dig spelar ingen roll bevismässigt då de anses vara part i målet, i sådana situationer kommer det att stå ord mot ord, det kan dock bli en bedömning hur samstämmiga deras historier är gällande trovärdigheten och genom det höja/sänka den. Här blir det dock problem med att förklara varför kniven försvann, den som har blivit knivhuggen gömmer knappast bort vapnet, det är ju dessutom klart att en person har blivit knivhuggen så jag förstår inte vad ditt försvar skulle vara, det är ju inte som att sticksåret försvinner för att kniven gör det.
Om du blånekar så beror det på vad utredningen utvisar, vittnen, blodiga kläder etc, ett utpekande av ett brottsoffer eller någon nära denne medför inte automatiskt att man blir dömd, se exempelvis Christer Pettersson och Palmemordet.
Om man säger att angriparna bar med sig kniven så blir även det en bevisfråga, rimligtvis bör enbart dina fingeravtryck finnas på den exempelvis, att torka av kniven från fingeravtryck bör inte ses som ett normalt beteende, någon kanske känner igen att du haft en sån kniv etc. Om det verkligen är angriparna som har kniven och de försöker använda den emot den så ökar rätten till att använda grövre våld.
