Möten med opinionen

3 av 380 st.

Men detta kan knappast förväntas representativt för något parti. Dessutom tror jag inte att folk direkt slutar gilla sitt förra parti för att kasta sig över gilla-knappen på sitt nya parti. Så man kan inte heller förvänta sig att det uppdateras "live" som i opinionsundersökningar.

Jag själv gillar t.ex. inte partiet jag röstade på. Tror dock att jag har kvar någon gilla knapp från valet 2010.

Så själv bidrar jag till en ogiltig statistik på den fronten.

Har nog inte mycket med feghet att göra utan snarare onödigt. Med tanke på alla "godhetsmänniskor" och kommunister så tar de varje tillfälle till att se så goda ut och peka ut all "ondska" de ser för enkla ryggdunkar. Om jag gillar en sak på Facebook gör precis ingenting, däremot kan det bara bringa onödiga diskussioner och annat trams med personer man inte vill ha något att göra med. Sedan är jag knappt inne på FB utöver att använda chatten ibland.

Har 450 vänner på Facebook och EN gillar SDs sida. Tror knappast att jag är ensam om att tycka så.

Jo, det är fegt i min mening. Det ÄR fegt att inte våga stå för den man är och sina åsikter. Varför ska man bry sig om vad några högljudda vänsterextremister tycker? Dessa spån är ju inte direkt svåra att argumentera ner.

Dessutom, ju fler som öppet vågar visa sina SD-sympatier desto snabbare kommer stigmatiseringen att avta, det säger sig självt. Det finns alltså ett egenvärde i att peta ner kulorna i pungen och stå rakryggat upp för sina åsikter.

Jo, det är fegt i min mening. Det ÄR fegt att inte våga stå för den man är och sina åsikter. Varför ska man bry sig om vad några högljudda vänsterextremister tycker? Dessa spån är ju inte direkt svåra att argumentera ner.

Dessutom, ju fler som öppet vågar visa sina SD-sympatier desto snabbare kommer stigmatiseringen att avta, det säger sig självt. Det finns alltså ett egenvärde i att peta ner kulorna i pungen och stå rakryggat upp för sina åsikter.

Jo, det är fegt i min mening. Det ÄR fegt att inte våga stå för den man är och sina åsikter. Varför ska man bry sig om vad några högljudda vänsterextremister tycker? Dessa spån är ju inte direkt svåra att argumentera ner.

Dessutom, ju fler som öppet vågar visa sina SD-sympatier desto snabbare kommer stigmatiseringen att avta, det säger sig självt. Det finns alltså ett egenvärde i att peta ner kulorna i pungen och stå rakryggat upp för sina åsikter.

Fast vad har "gilla på facebook" med att stå för sina åsikter att göra? Det är väl den enklaste formen att visa vad man tycker, frågar någon mig så säger jag vad jag tycker. Nu är jag inte SD:are egentligen utan handlar väl snarare om att det inte finns något annat parti just nu i alla fall, SVP har väl lagt ned sin verksamhet.

Stå för sina åsikter är väl en sak och att gilla en sida på en judesida en annan. Sedan vet jag inte om det är så rakryggat att gilla en sida på Facebook till att börja med.

Som frågan lyder: Hur många i procent av era FB-vänner gillar Sverigedemokraternas sida på Facebook? Om jag börjar med mig själv så är endast 6 personer(förutom mig själv) med i gruppen av mina 183 FB-vänner - dvs ynka 3,28% vilket kan jämföras med dom 22-25% SD har bland folket i helhet enligt de senaste opinionsmätningarna.

Man skulle kunna tro att majoriteten av mina FB-vänner bor omkring Södermalms-området men så är det inte, tvärtom är de flesta från en ort där SD hade högre valresultat än riksgenomsnittet.

SD är en folkrörelse som växer med stormsteg och har nyligen blivit det största partiet i en enskild mätning, fler än var femte person du möter på gatan är en Sverigedemokrat, jobbar du på en mansdominerad arbetsplats så är var tredje person av dina kollegor en Sverigedemokrat.

Hur kan det då komma sig att det fortfarande är så stigmatiserat att öppet visa sina sympatier för detta parti? Är inte folk onödigt fega? bland vanligt folk är det ytterst få som tycker det är anmärkningsvärt att vara SD.are och det är knappast någon som får livet raserat som det ibland påstås.

Jag instämmer. Jag är alltid öppen med mina åsikter. Jag har till och med en stor kurdisk bekantskapskrets där vi kan tala SD och invandringspolitik fritt, medan andra svenskar är rädda att diskutera det ens med sina egna landsmän.

Att vaka över sina åsikter på grund av social stigma är äckligt fegt.