Någon här var inne på att kvinnor som gör abort kan må dåligt efter sitt beslut, ibland i flera år. Detta betyder dock inte att man måste minska aborttiden, men att kvinnor kanske borde informeras om allvaret en abort kan innebära. Vill man inte ha barn så vill man inte, och jag ser hellre några färre ungar än fler dysfunktionella familjer med oönskade skilsmässobarn.
Sen kan man ju undra hur stor skillnad det verkligen skulle göra om man minskade aborttiden från 18 till 12.
Citat:
Abort betyder avbryten graviditet! I Sverige utförs årligen mellan 35 000 och 40 000 aborter. Nästan 79% av alla aborter som genomfördes under 2010, utfördes före utgången av den 9:e graviditetsveckan. En klar majoritet av aborterna är så kallade medicinska aborter.
babyhjälp.se
Om 80% av aborterna utförs inom vecka 9 varav de flesta är av medicinska skäl, kan jag tänka mig att det är ganska ovanligt att vänta i hela 18 veckor. Att det händer lite då och då förstår jag inte hur folk kan se som ett jättestort problem.
Många som argumenterar för kortare aborttid påpekar hur mycket ett foster har utvecklats på 18 veckor. Hur har detta känsloargumentet någon som helst betydelse?