Om du inte har klart för dig det, så är jag för det första alltså professor i molekylärbiologi, och dessutom den person som var den första som instruerade personal på SKL i DNA-tekniker för forensiskt bruk i början på 80-talet. Innan du börjar fundera på vad du behöver undervisa mig om och inte, alltså.

SKL sätter rutinmässigt inte ett högre värde på Y-kromosomträffar än +1
för att vara säker på att inte överskatta värdet. Det faktiska matchningsvärdet på en fullständig Y-träff är ofta högre, men det kan man inte veta utan att ha typat ett representativt urval av den omgivande populationen, och det gör SKL aldrig, för det skulle bli alltför resurskrävande. Med tanke på att Boden är, och framför allt har varit, en militärstad med med en betydande genomgångspopulation, och vars närområde dessutom hyser genetiskt ganska olika populationer - samer, finnar, svenskar - har jag
i ett annat inlägg gjort uppskattningen att den faktiska sannolikheten för att random bodenbo skulle ha samma Y-kromosomprofil som KJ ligger någonstans mellan 1/50 och 1/2000 - lite beroende på hurpass unik profilen är. Observera att den uppskattningen överlappar med grad +1-sannolikheten, så inte heller jag skulle kunna påstå i domstol att det är bättre matchning än +1. Däremot kan jag, utifrån min akademiska kompetens, säga att den nedre halvan av +1-området är omöjlig, och att sannolikheten att MB av slump råkar ha samma Y-profil som KJ torde vara mindre än två procent.
Om vi alltså tänker oss att det finns endast två tänkbara gärningsmän, KJ och MB, och man får en träff på KJ och inte typar MB, så är det alltså minst 98% sannolikhet för att t ex MB inte kan ha avsatt DNA:t, och 2% sannolikhet att de båda kan ha gjort det. I verkligheten. Vad domstolen har att hålla sig till är att det finns en sannolikhet på mellan 83% och 99% att MB inte kan ha avsatt DNA:t.