Citat:
Ursprungligen postat av
Kokoluring
Ganska tröstlösa diskussioner blir det. Ni som är hävdar att "den fria viljan inte finns", drar ni några som helst praktiska konsekvenser av att viljan inte är fri? Eller springer ni omkring hela dagarna och känner er som robotar?
Bergson beskrev det på ett sätt som har blivit det slutgiltiga för mej. Visst, det kanske inte finns en gubbe ovan molnen som drar i kasperdockans alla tåtar, men all ens människas förflutna är så komplext, så för alla praktiska tillämpningar är stunden inte deterministisk, och viljan är fri.
Skärp dig. Du är precis som en fundamentalistisk kristen som suttit och filat på sitt "logiska bevis för Gud".
I frågan finns egentligen två tillvägagångssätt för att nå bättre förståelse. Den första är att metodiskt undersöka fenomenvärlden och på detta vis se vilka krafter som tycks styra universum. Härled naturlagar, undersök en hjärna i fMRI etc. Krävs begreppet "fri vilja" för att förklara någonting alls, eller är det ur detta perspektiv inget annat än ett
ad hoc som ett knippe verklighetsfrånvända hjärnceller ylar om i förtvivlan?
Den andra metoden är att faktisk vara uppmärksam på din egen upplevelse av världen, på din egen existens: När du går längs gatan, notera att du knappast medvetet styr dina ben. När du blinkar dagen igenom, notera att du knappast medvetet styr dina blinkningar. När du skriver på tangentbordet, notera att du knappast medvetet precisionsstyr fingrarna. Notera att du inte på förhand, medvetet, kan förutsäga din nästa tanke.
Att du väljer att se livet sådant det verkligen är med negativa konnotationer ("Jag vill inte vara en 'robot'") är för att du är en hjärna som blivit piskad att se på sig själv utifrån en skev bild du tar för sanning och dessutom identifierar dig med.
Det, om något, är tröstlöst.