Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

Att man är kritisk till utlänningar i Sverige behöver absolut inte också betyda kritik mot EU.

Ta t.ex. moderaternas polska broderparti i EU-parlamentet "Medborgarplattformen".

Detta regeringsparti driver en mycket EU-vänlig politik, samtidigt som asyltalen i Polen bara motsvarar promillen mot Sverige. (I alla fall från Afrika och Muslimländer).
Låsta förvar utan bekvämligheter för alla negrer och araber.

Visserligen betyder nästan alltid i väst "invandringskritik = EU-kritik", men titta på det polska partiet!

Det här betyder ju en bara sak även för S då. Löfvéns nazist/fascist-retorik mot SD kommer att fortsätta istället för att det kommer komma en reell ändring. Jag tror på riktigt att S är livrädda för SDs extrema tillväxt efter valet, men fortsätter man på den inslagna vägen kommer vi att få samma situation som i Danmark där det invandringskritiska partiet blir större än socialdemokratin.

Socialdemokraterna har satt sina stålar på att fascistmåla SD som dom grundar i en analys gjord av en "intellektuellt mindre nogräknad författare". Det verkar bli en pinsam dödskamp mot 20-procentsnivån för S det här...

Att hoppa i säng med pansargeneralen och hans närmast tropikfebriga hallucinationer där han ser nazister och fascister överallt är som att spela alla pengar man äger och har vinnare på en trebent häst i elitloppet. Det är så efterblivet så jag vet inte var jag ska ta vägen. Jag noterar också att några bankrutta förtroendekapitalister har ökat sin aktivitet i tråden och stämmer in i socialdemokraternas nazistretoriksutsmyckade rekviem här. Det är en indikation på att S har total panik. Det enda SD behöver göra är att poppa popcorn och sätta sig och vänta...

Självklart finns det olika falanger inom partierna, vilket vi inte minst märkte när Björklund lanserade förändringar på migrationsområdet. Men vad är det parlamentariska alternativet än att ett block till slut samarbetar med SD? Riksdagen har ju mer eller mindre lamslagits till följd av de cirka 50 mandat som SD besitter och oviljan att samarbeta med dem. Regeringen lever på konstgjord andning genom DÖ, vilken föga troligt överlever särskilt länge till med hänsyn till den interna opinion som genomsyrar oppositionen. Den båt som Löfvén sitter i, vill inte Batra sitta i heller, men då måste beröringsskräcken till SD upphävas. Dessutom kommer det inte bli lättare i framtiden, då SD bara växer och växer. På mindre än ett år har de gått fram 5-7 % i opinionen. Snart spelar de i samma division som M och S. Situationen har blivit ohållbar med SD:s 13 %, vad blir den inte då när SD kammar hem 20-25 % i nästa val (när det nu blir)?


S befinner sig tveklöst i ett närmast besinningslöst tillstånd. Det första riksdagsåret har på ren svenska gått åt helvete. Det har kantats av svikna vallöften, motgång på motgång i riksdagen, politiska och diplomatiska förvecklingar och ett ras i opinionen. Beträffande opinionsläget ska vi komma ihåg att det handlar om ett parti som betraktar 30 % som ett ruttet resultat, då de fortfarande lever i tron om att bli ett 40-45 %-parti igen. De blöder till SD, då 40 % av de förlorade väljarna har gått till SD. Inte nog med det, det är kärnväljarna, dvs LO-medlemmarna, som har rört på sig. Det är som att en större andel av överklassen skulle börja rösta på SD ur en moderat synvinkel.

S och Löfvén gör väl allt de kan för att förhindra ytterligare ras, vilket de försöker göra genom att spela nazistkortet. Hur bra har detta lyckats tidigare? Inte alls, och det kommer inte fungera nu heller. S är på väg ner, men de har, ur S synpunkt, lyckligtvis ett högre golv än M.

Jag började att rösta på moderaterna för att dom var konservativa och"emot",så man visste var man hade dom "en uppenbar fiende är bättre än en falsk vän" var mitt måtto,för moderaterna anföll alltid med blanka vapen och stack aldrig i ryggen som sossarna gärna gör. Men i samband me dEUvalet hände något med partiet då man rensade ut alla EUkritiker,så man kan nog säga att jag följde Sten Andersson till SD.Sedan när Reinfeldt kom chockerades jag över alla idioter som började rösta på M,och dom kunde inte förstå min kritik ,då jag ju var känd som "moderat"
i ofantliga sektorn verkar folk faktiskt vara mer insnöade än vad som är fallet inom privata näringslivet ,och värst verkar det vara kring Stockholm ,där det gäller att vara så PK som .möjligt ,och dom kan inte ens fatta hur SD kan växa som partiet gör..

Nja jag misstänker att man tycker tillväxthastigheten räcker utan att man behöver vika av från sin utstakade kurs,alla som är insatta vet att i grund och botten handlar allt om pengar ,och det är nog vad de som går över till SD anser också.

Men är så mycket annat kring det där med invandring,tex att Thailändarna som nästan jobbar mest av alla invandrargrupper ändå ,är en av de skadligare för svensk ekonomi,då dom skickar hem så stora summor varje år. där kan man ändå (om man är positiv)tala om en ulandshjälp som fungerar,värre är då andra grupper som bara jobbar svart och går på bidrag ,men skickar stora summor ner i terrorgruppernas fickor.

Sosseregeringen är som ett Titanic som går med full maskin mot isberget,med bottenventilerna öppna,så ingen vet om båten sjunker före kraschen. Alla ska vara medvetna om att runt SD visas inga överdrivna siffror upp i en enda opinionsundersökning,även sentio,yougov tex håller ner rejält,då tillväxten är så enorm och onormal. övriga institut verkar avsiktligt ljuga ,då dom inte ens klarar av att hålla vettiga siffror på M och S

Vad i SD:s arbetspolitik ser du som orimligt, och har du någonsin läst in dig på regeringens politik på samma område.

Hoppas att alla påståenden är riktiga, även de som gäller Sentio och YouGov?

Det vore i alla fall synnerligen besynnerligt om inte något av dem redovisar plus 20 procent denna månad!

Därmed har en viktig milstolpe passerats för SD - och dagarna för S-vetsarens och hans kommunistvänner är räknade...

Jag tror du (och andra) missuppfattar en smula. Partier som i längden skall behålla opinionsiffror runt 12-15 % och (framförallt) locka väljare vid valen i den omfattningen) måste ha en komplett och välförmedlad politik. SD brister i detta, mycket därför att man är "emot" och inte "för". Protestpartier tenderar att jobba så.

Vad är poängerna med SD:s arbetspolitik, och har den någon som helst relevans, om den inte supportas av effekterna av en minskad invandring?

Regeringens politik känner vi till (jag är ingen direkt vän av den nuvarande), men hur skall ett alternativ tränga igenom och bli trovärdigt? SD:s lärarkarriärförslag kunde ju skjutas ner omedelbart enom att det inte är finansierat (annat än med allmänna förhoppningar att med SD:s invandringspolitik skall invandringskostnaderna minska och medlen tas därifrån...).

Det finns gott om opportunister som numera, när SD blivit ett raketparti i OU, vill tala om hur SD "egentligen hänger på gärsgårn"... Men lugn, lugn. Det finns en lösning och det är att bli ett sjuklöverparti.

I det här fallet föreges ett suddigt partiprogram. Man brister i skratt. Hur många läser ett partiprogram?
Och hur många av denna lilla skara fattar sitt beslut inför valet på grundval av partiprogrammet?

Faran för SD att de blir ett sjuklöverparti . Då stannar många, många gamla sosseväljare hemma. Andra går tillbaka till m och kd. Och så vidare

Detta återkommer bland SD-hatare, att deras politik i andra frågor än om massinvandring skulle vara undermålig. Några exempel får vi dock sällan, det är helt enkelt en politisk myt som medvetet har odlats fram på felaktiga grunder.

SAP å sin sida har en helt orealistisk arbetsmarknadspolitk (bland annat), trots detta är man landets största parti. Så uppenbart kan man nå stora väljargrupper utan att ha en seriös politik.

Vad det gäller SD:s skolförslag så var det välfinansierat och realistiskt, det kan man inte säga om regeringens skolpolitik. "Vi skall rita om den svenska skolan på 100 dagar" sa utbildningsminister strax efter regeringsbildningen, dessa dagar har gått nu och inget alls har gjorts i skolpolitiken.

Så att tro att SD:s politik inte skulle räcka för att fortsätta att växa över 20 % är nog snarare önsketänkande bland partiets motståndare än en åsikt baserad på den politiska verkligheten.

Detta att SD växt klart och att väljarna snart återvänder till 7K har vi hört sedan SD började synas på omkring 2 % i OU. Det finns inget som tyder på att vi står inför en sådan utveckling.

Visst, och detta med partiprogram kommer mig att tänka på Molotovs besök hos Hitler. Molotov var chockerad, inte över broderpartiets politik, utan över att nationalsocialisterna saknade partiprogram!

Det var nog inte avsaknaden av partiprogram som gjorde att Tyskland förlorade kriget?