Havererande organ mm, vet inte snart vad jag ska göra! [Red. /Mod]

Hej!
Jag ska ta allt från början så att ni får en bra bild av hur situationen ser ut.
Det började för exakt fyra veckor sen när jag vaknade upp ur sängen med en skärande smärta under vänster bröst, den gick över efter ett par minuter, men sen så kände jag obehag/pirrningar under vänster arm som höll i sig under flera timmar så jag bestämde för att åka in till akuten där det togs blodprov, blodtryck och EKG.
Alla provsvar såg bra ut, så jag åkte hem och tänkte inte mer på det. Några dagar senare så vaknade jag upp igen av det kändes som hjärtat hoppade till, hade hjärtklappningar och kände mig yr när jag ställde mig upp och gick, så jag beställde tid på min vårdcentral och fick komma dit senare under veckan där dom tog samma prover som jag tog på akuten.
Återigen så var provsvaren bra, och läkaren förklarade för mig att det kunde vara ångest som jag går igenom, och jag blev lättad av höra det.
I flera dagar kände jag mig bra till jag började känna av en lätt smärta i högra njuren, och märkte att jag inte kunde kissa ut allt, jag fick liksom klämma ut flera droppar ibland.
Oron över att något skulle vara fel på mig var ganska liten, men sen så började jag känna av tryck över bröstet när jag skulle sova, blev väldigt orolig och åkte in till akuten den helgen och proverna som togs såg bra ut igen, där den kvinnliga läkaren sa att jag kunde ha tietzes syndrom och skrev ut recept på Naproxen och Omeprazol.
Det blev en nattlig tripp till akuten nästa vecka för jag kände av en tryckande och krampaktig smärta vid min högra njure, där dom tog blodprov, blodtryck, urinprov och EKG igen.
Den manliga läkaren då kände på min prostata och sa det kändes bra och fick förklarat den här gången att kunde handla om en liten njursten/njurgrus som hade fastnat och om att mina besvär höll i sig en vecka till så skulle jag söka till vårdcentralen.
Och visst höll mina besvär i sig så en resa dit var befogad, men dom kunde inte hitta nåt där.
Jag vägde mig hemma samma vecka och märkte att jag hade gått ner 7 kg på två och en halv vecka.
Blev väldigt orolig nu och alla problem höll i sig, blev snart ännu fler orosmoln då jag började kissa
jättestora mängder genomskinligt urin, fick enorm värk i höft-och smalbenen emellanåt, skärande smärta under höger fot, i lårbenen, magen, ibland i min vänsterarm, pirrande i vänsterfot- och hand,
dålig blodcirkulation i händer och fötter, kan bli väldigt kall i dom o ibland väldigt mörka, torr i munnen hela tiden med en konstig smak, känner mig orkeslös och svag, ont i ryggen på flera ställen
och har dom senaste dagarna börjat kissat mindre och mörkare, känner lätt tryck över bröstet hela tiden, och igår natt när man skulle sova fick jag muskelryckningar i hela armarna ett par gånger, ont i vänstersida hals upp i käken en gång, ont ibland i vänster njure, har tappat aptit och intresse för allt nästan, yrsel, oregelbunden puls ibland, har börjat kissa mer och genomskinligt igen. Jag är rädd att min njurar börjar lägga av och det känns inte som att någon läkare tar mig seriöst.
Har försökt ringa mälarsjukhuset i Eskilstuna, men har inte fått svar än.
Jag fruktar för mitt liv nu, HJÄLP MIG!

Hypokondri much? Känns ju som du letar fel på dig och placebon slår in. Du har ju flertalet gånger fått svar om att dina provsvar ser bra ut. Lugna ner dig!

Ja det låter lite som psykosomatisk sjukdom. Med hjärtat har jag haft liknande, värst när jag var arg eller skulle sova. Ärligt trodde jag seriöst att jag skulle dö i sömnen varenda natt under en mycketlång period. Typ 10 år sedan och jag lever ännu. Då fick jag även som bubblor som pressades uppåt när hjärtat hoppade, hosta samt ramlade ihop vid ett tillfälle en dag (fick vid ett par tillfällen känslan av att någon krossade bröstkorgen och slet tag i hjärtat och klämde åt det) annars kändes det mest som att kramas och sys med fiskelinor som drogs omkring. Prover och undersökningar har alltid sett bra ut även om magen pajade också. Bara ångest o oro och inget att oroa sig över

Jag kan tro till viss del att jag har panikångest, men jag tror att min ångest isf har kommit till av vissa oförklarliga somtiska besvär som tryckande känsla över njurtrakten(höger sida), törstig nästan hela tiden, kissar onormalt stora mängder i förhållande till hur mycket vatten jag dricker.

Tycker det verkar konstigt att dom inte hittar nåt på alla provsvar trots alla dessa smärtor som du beskriver, strange...

Be dem kolla båda dina d-vitaminvärden. Det som inte mäts i vanliga fall kan ha spårat och då kan det vara neurosarkoidos. Metallsmak är ett symtom. Smärtor, kramper och svagheter är andra.

Langar med en länk: http://www.news-medical.net/health/Sarcoidosis-Causes-%28Swedish%29.aspx

Jag ska åka till mina syskon i Örebro, och åka in till akuten där jag ska be dom kolla bla D-vitaminvärdena. Sjukhuset i Nyköping är ingen höjdare, lång väntetid, otrevlig personal, dålig medicinsk kvalite osv.

Nej, nej och nej igen... Man ska inte "planera" att åka in till akuten. Akuten är för oplanerade, akuta och framförallt akut livshotande sjukdomar. Man gör aldrig några större utredningar på akuten. Man kontrollerar bara så att patienten inte kommer dö inom närmsta veckan/dagen och lägger eventuellt in patienten på sjukhuset för vidare utredning om risken finns att de kommer behöva så pass mycket vård. Annars är det vårdcentralen som ska utreda saken vidare.
Akuten = Överleva för stunden
Vårdcentral = Utreda, bota/lindra/stötta när det gäller besvären

Om du kommer in med bröstsmärta och "ont i njuren" som du säger så kommer de framförallt utreda hjärtinfarkt och njursten/pyelonefrit eftersom de är de vanligaste och allvarligaste. Sen skiter de i resten.

Nåja, för att återgå till ämnet så låter det väldigt mycket som det finns en psykisk komponent i det hela. Men man kan ändå behöva utreda åtminstone sköldkörteln och eventuellt vitamin B9/B12 (misstänker att blodvärde, glukos, njurvärden m.m. redan kontrollerats på akuten). Och att mäta D-vitamin, som är ett relativt dyrt prov ändå, är inget man bör göra på regelbunden bas. Det finns andra sätt att diagnostisera sarkoidos på som är mer rutin.

Men jag lämnar de besluten till din behandlande läkare att ta. Jag förstår att du är orolig, och det kan vara helt nödvändigt för dig att söka vård och hjälp. Men jag tycker inte du hör hemma på akuten.

Jag tror faktiskt att dom prioriterar en om man säger att ens njurar håller på att lägga av, för det är precis vad jag tror håller på att hända.

Be om röntgen

Nej, man går efter en skala som heter MEWS för att avgöra prioritering. Man mäter blodtryck, feber, puls, RLS etc. och därefter avgör din prio. D.v.s. man kontrollerar hur livshotande det är just nu i detta tillfälle.

Om dina njurar håller på att svikta som du nu säger så hade du haft helt andra symtom och de hade upptäckt detta på dina tidigare besök (Kreatinin är ett vanligt prov som ofta tas som rutin och ger ett grovt mått på njurfunktionen).

Jag kan tänka mig att det känns jätteakut för dig, det är ju trots allt du som är sjuk. Men du lever och kan skriva på internet och resonera och planera in akutbesök. Det gör direkt att jag lägger bedömningen att du inte ska ha samma prioritet som en hjärtinfarkt, trafikolycka eller ens lunginflammation. Det finns dessutom akuttider på de flesta vårdcentralen. Och som jag sa innan så kommer de utreda dig mer noggrant.

Du kan ju iaf ha som mål att, om du nu ändå går till akuten, så ifall allting är helt ok med prover och läkarna säger att de inte kan hitta något så kan du väl vända dig till vårdcentralen då? Och inte söka akuten ytterligare en gång.

Kan lägga till också att jag är medveten att jag är ute på lite hal is då det är svårt att avgöra hur sjuk någon är över internet eller ens telefon utan att undersöka. Men av den historia du målat upp för mig så låter det inte jätteakut nu. Och jag är allmänt rätt negativt inställd till att folk verkar se akuten som en snabbare kö för att få vård och kommer för diverse förkylningar och stickor när vårdcentralen är ett mycket lämpligare alternativ.

Kan man bara göra det sådär på vårdcentralen!

Du kan givetvis ha rätt att symptom som är karaktäristiska för njursvikt inte passar in, men samtidigt så finns det en hel del som passar in också. Kan det vara diabetes fast mitt glukosvärde har varit bra dom gånger som det har tagits?