Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

Det tycks finns fler än ett skäl - våldtäktsfallet och paranoian mot USA.


Det tredje alternativet är ju bara en fortsättning av nuvarande dödläge. Det är givetvis bättre med något av de andra alternativen men man kan ju inte utesluta att alternativ 3 kommer att gälla.

Du kan ha rätt men jag antar att om häktningen gäller efter beslut i HD så gäller också EAW:n.

Jag förstår inte din aversion mot Marianne, det är en mycket svår uppgift i en väldigt udda situation. Det ser åtminstone för mig ut som att hon gör ett OK jobb, kunde kanske var bättre i något avseende men också mycket sämre. Hon representerar dessutom en myndighet och är frontfigur för ett offentligt beslut där flera personer än hon är inblandade. Häktningen har prövats ända uppe i HD och där är fler juridiskt kunniga personer inblandade, vilka stärker min tes om att hon är inne på rätt spår.

Intressant.
Vet du vilka personer hon är frontfigur för? Eller tror du att det är så?

Detta förutsätter att HDs intention var rättsskipning. Problemet med den tolkningen var att HD valde bort dels att pröva om Assange skulle få tillgång till SMS:en och därmed ges möjlighet att kunna bestrida häktningens skälighet, dels att pröva frihetsberövandena gentemot framför allt Europakonventionens artikel 5 där ett förhandsbesked med största säkerhet skjutit hanteringen av häktningen i sank.

HDs ställningstagande säger mycket lite om Assange och väldigt mycket om det svenska rättssystemet.

Den gäller och kostar UK forfarande en stor summa offentliga medel dagligen, men den prövades inte. En ny prövning skulle den kanske inte hålla för, definitivt inte i UK.


Insiktsfullt, men knappast en ursäkt.


Cirkelresonemang. HD m fl rätter grundar sitt beslut på hennes uttalanden, utan att ge vare sig förtroendegivande eller insiktsfulla motiveringar. Man måste fråga sig i vilken utsträckning den verkligen prövats, och om den skulle hålla för en grundligare prövning.

Det är som att fråga en skurk om denne är skyldig eller ej, och grunda alla beslut på det. Marianne erkänner inte att hon bluffar, men alla tror henne ändå. Mariannes erkännande är väl vad som behövs för att få ett avslut på den här soppan. Finns ingen liten häktescell där hon kan få tillbringa sommarmånaderna för att mjukas upp en aning?

Välgrundad oro är inte alls paranoia, du missbrukar ordet. Oron för USA är ytterst välgrundad, och argument har presenterats för rätten.

Det finns kanske en Sveriges "välgrundade paranoia" gentemot USA också. Sverige är helt enkelt änslig, rädd och orolig för vad USA ska göra med dem om de inte lydigt fogar sig efter USAs önskningar.

Nu är väl varken JAs eller Sveriges "paranoia" så ogrundad att den ska benämnas med annat än vad den är: välgrundad oro.

Det gör det dock inte juridiskt försvarbart för Sverige att behandla JA på det sätt de gör.

Eftersom det är ett brottsmål så är staten motpart och representeras av Åklagarmyndigheten. MN är bara en tjänsteman i högen, det finns givetvis fler bakom henne som hon rådgör med för att det ska bli väl avvägda och juridiskt korrekta beslut.

Det råder delade meningar angående paranoia eller välgrundad oro. Visst kan det finnas en viss berättigad oro men enligt min tolkning så har den gått långt över gränsen för vad som kan kallas paranoia. Sannolikt har rätten inte fäst något större avseende vid de påstådda hoten mot honom.

Du erkänner att det råder delade meningar om JA:s oro för att bli utlämnad till USA. Alltid något.

Om du då skulle försöka sätta dig in i JA:s situation, med tanke på att han i alla fall hyser mycket stark oro att bli utlämnad till ett kanske mycket långt fängelsestraff där. Nu vill jag inte höra att du inte tror att det är någon större risk. Det är lätt att säga från sin egen fåtölj därhemma. Föreställ dig att du hyser JA:s rädsla för att bli utlämnad. Och försök komma ihåg att det finns folk som håller med honom.

Skulle du ta risken? Jag skulle inte göra det, om det gick att undvika. Det är just där JA befinner sig..

Du kan ju säga att du skulle ta risken, men ingen skulle tro dig.

Dålig inlevelseförmåga från din sida. Det är inte du som riskerar hamna i klorna på USA. Risken är faktiskt väl dokumenterad. Vad du tror och känner utgör inget vidare skydd för JA.

Att det råder delade meningar ... det kan sägas även om UKs beslut att godkänna utlämningsordern, och även HDs senste beslut: Det råder delade meningar.

Ett skäl till avslaget var väl att åklagaren faktiskt till slut börjat prata om att planera att genomföra ett förhör på Ecuadors ambassad. I detta ligger väl nästan något av ett erkännande av hans asylskäl. Man acepterar att han blir kvar på ambassaden där han sökt asyl och getts skydd. HDs beslut tycks bygga helt på att Marianne skickar ett sändebud till ambassaden för att förhöra honom där. Hade Marianne fortsatt vägra att förhöra på ambassaden, då verkar det som om HD skulle ha hävt häktningen.

Ingenstans i avslaget hänvisades till att de skulle ha ignorerat hans asylskäl. Men på grund av den svenska rädslan för USA (det du benämner paranoia) drar man helst inte onödig uppmärksamhet till detta i sitt beslut. HD har krav på sig att vara lite diplomatiska och inte reta upp USA i onödan genom att uttryckligen erkänna att de tagit hänsyn till hans asylskäl. UD har väl sagt till på skarpen att det skulle kunna få konsekvenser för ängsliga lilla Sverige om de retar upp stora stygga USA.

Genom sitt avslag så tvingar HD honom kvar på ambassaden. Annars hade han kanske kunnat ges fri lejd till sitt hemland Australien. Men det är som att HD hellre vill ha honom under Ecuadors beskydd. Annars hade de ju kunnat häva häktningen.

Genom att en ledamot reserverade sig och ville häva häktningen så är det ju klarlagt att det skulle vara juridiskt möjligt att argumentera för ett sådant beslut. Men HD vill hellre ha honom kvar där han är, under Ecuadors beskydd, och samtidigt ge Marianne möjlighet att förhala så länge det passar henne. HD vill bara bevara status quo.

Vid närmare eftertanke så kan man börja spekulera om varför bara en mindre del av SMS:en har visats för Hurtig mfl.

Som jag tidigare sagt så verkar det mest naturliga att dessa kom från att EF som utredningsåtgärd begärde att telefonerna skulle undersökas (eftersom detta är en högst rimlig åtgärd i ett normalt våldtäktsfall, för att utreda vad som skett).

De som visats ska alltså vara tillräckliga för att sänka målet, men samtidigt har man inte fått reda på alla, varför? Kan det vara så att de icke redovisade SMS:en (och/eller samtalslistor) visar på ett direkt band till underrättelsetjänster eller militära organisationer, och skulle detta (om än på ett rätt krystat sätt) i så fall vara ett skäl till att förhöret måste hållas i Sverige. Detta då eftersom delar av utredningsmaterialet som måste delges Assange när han delges brottsmisstanke, ligger under svensk rikets säkerhet/försvarssekretess (och inte kan föras ur landet)?

I så fall har rätten begått ett allvarligt misstag. Det pågår en Grand Jury rättsprocess mot Assange i USA. Han har hotats till livet av ett stort antal personer i USA. Menar Du att rätten inte känner till dessa förhållanden??

Varför skriver Du "påstådda hot"?? Hoten är mycket väl dokumenterade, bland annat i en inlaga till Hovrätt och HD.