Mannens rätt att inte bli pappa mot sin vilja

Inte bara tror jag inte. Jag vet. Du far iväg med "inte någon annan inkomst" än... underhållsbidrag? Du verkar avvika från trådens ämne.

Resten av det du skriver är sentimentalt trams. Det vet du säkert om också. De kan få en present av morfar. Brottslighet beror inte på avsaknad av mat och prylar. Inte i rika länder.


Du har faktiskt skrivit det själv. Låg inkomst, alltså skaffa barn för att få mer inkomst.

Gällande det fetmarkerade.... varför tar du då upp det?


Och om, och om... det går alltid att hitta några speciella omständigheter.

Vi behöver inte tramsa runt här. Det enklaste är helt enkelt att skaffa en ny pojkvän. Det är bäst för alla parter. I och med att ett barn finns så vet vi att hon borde vara kapabel att klara av det.

Ganska snabbt skulle de flesta inse det, ja.

Tredje världen har traditionellt haft den mycket hårda inställningen att man med många barn har störra chans att något överlever. Inte jämförbart på något vis. Talar du däremot överklass jämfört med arbetare (om man nu kan använda det fortfarande...) så blir jämförelsen bättre, men arbetare klarar faktiskt normalt sätt av att ta hand om sina barn trots allt. Lite andra (bättre?) prioriteter i livet bara.


Som jag ser det bör barnbidrag bort också, men om man inte vill ha det så, stämmer det säkert också att bara ett fåtal skulle utnyttja juridisk abort. Med andra ord kan man införa rätts-säkerhet utan någon stor kostnad. Det kommer säkert, när folk börjar ta sitt förnuft tillfånga.

Kul ide' att män ska betala för sina döttrars barn men inte för sina egna!

Eller det här att män ska betala för sin flickväns barn men inte för sina egna! 😄

Jag brukar inte anmärka på grammatik, men den tredje "meningen" ovan är rejält underligt formulerad. Menar du att du tycker att underhållsbidrag skall finnas kvar så att de ensamstående mödrarna får en inkomst? Vad är det i så fall juridisk abort skall åstadkomma? Möjligheten att inte fysiskt delta i barnets uppfostran finns ju redan i dagsläget.

Trådens ämne är en idioti. Anledningen till att ämnet är en idioti är till uteslutande del ekonomisk. Därför diskuterar jag de ekonomiska följderna om det mot all förmodan någonsin skulle bli lagligt med juridisk abort.


Det finns ganska många personrånare som förmodligen inte skulle hålla med dig om att brottslighet inte beror på avsaknad av prylar. Eller tror du att det är många personrånare som har föräldrar med gott om pengar?


Jag har inte skrivit att man skaffar barn för att få högre inkomst. Jag har däremot skrivit att det aggregerade globala mönstret är att barnafödande är negativt korrelerat med inkomst, dvs att det finns en tendens att de som har mindre inkomster föder fler barn. Du verkade antyda att du trodde att det mönstret inte skulle gälla i Sverige ("Men nu är vi ju ett rikt land. Så jämförelsen ser jag ingen poäng med."). Därför tar jag upp att det är totalt orealistiskt att tro att specifikt svenska kvinnor skulle välja att inte föda barn om de hade låg/ingen inkomst.


Du verkar ha uppfattningen att ensamstående mödrar är högvilt på partnermarknaden. Jag undrar då mest vad du röker egentligen. Det verkar ju onekligen leda till rejält lustiga tankegångar.

Det är hur som helst naturligtvis så att en ofrivillig far bär enormt mycket större skuld till den uppkomna situationen än morfar/en ny pojkvän gör, och därför är naturligtvis också det enda rimliga att den ofrivillige fadern får bekosta resultatet än att morfar/en ny pojkvän skall antas göra det.

Det är ju inte direkt så att det är en enkel sak att ta hand om ett barn själv även om man får underhållsbidrag från fadern. Att kvinnor i dagsläget föder barn utan att ha en villig far antyder således att de har en väldigt stark önskan att få barn.

Jag ser det som betydligt mer sannolikt att de skulle fortsätta med det även om juridisk abort infördes, därför att de helt kallt skulle räkna med att få pengar från det allmänna. När barnen sedan väl är födda kommer de också med all sannolikhet att just få pengar från det allmänna, därför att politikerna inser att det blir billigare så än att låta någon växa upp i alltför stor fattigdom.


I många fall förmodligen till stor del på grund av barnbidragen.


Mja, brottslingar kan ju bli rejält dyra även om de inte är så många. Se den här liraren till exempel, 1 miljard i kostnader på bara en person.

Det tenderar att bli så om de bor ihop vet du. Kom igen... tänk ett liiitet steg längre än vad du brukar.

Så varför är du emot det då?


Jaså? Hur vet du det? Det finns många som vill ha saker. Väldigt många. Mycket få rånar. Rån handlar om mer än pengar. Handlade det om pengar skulle du se "utförsäkrade" som rånar banker. Eller andra människor. Detta händer inte.


Som sagt. De får ju pengar.


Anledningen till att det inte kommer att bli som i ett fattigt land är att Sverige är ett rikt land.


Jag har fetmarkerat i början på båda dina stycken. Du gör ett misstag här. Utgå från vad jag skriver. Inte från vad du får för dig att jag "verkar" skriva.


Skuld? Ny pojkvän? Det där förstår jag inte. Hur får du in de orden i samma mening? Handlar det hela om bestraffning för dig? Jag hoppas att det inte gör det. För om det gör det kan du lägga dig i sängen och dra ett täcke över huvudet.

Jag skulle faktiskt hävda att morfadern har ett ganska stort ansvar. 18 år av sådant.

Nu råkar det vara så här, att om en ny pojkvän finns där så kommer han att få ta en del av ansvaret. Varför? De bor ihop.

Nej, barnets pappa brukar betala underhåll för att han ska slippa gräva hål i sin egen plånbok. I gengäld brukar han försörja sina egna.

Om alla män i första hand försörjer sina barn så kanske de slipper tvingas försörja sina barnbarn istället. Hur många barn de ska ha kan de ju åtminstone styra själva.

Om någon så är det du som inte tänkt längre än vad näsan räcker. Om vi bortser från rättviseperspektivet - att män ska kunna kontrollera sin fortplantning på samma villkor som kvinnor - så handlar det om ren empiri.

Låt oss se på faktiska siffror:
1: Det föds i runda slängar 120 000 barn/år i Sverige.
2: Det genomförs 35 000-40 000 aborter/år.
3: Det föds varje år ~5000 barn till ovilliga fäder.

1 & 3 ger givetvis att en övervägande majoritet (95+ procent) av alla barn som föds har en fader som är villig att axla faderskapet.

Jag vet inte exakt vad som döljer sig bakom punkt 2, men det är nog ett föga kontroversiellt påstående att det handlar både om fall där endast modern valt abort fast fadern vill behålla barnet, fall där bägge två var överens och fall där modern egentligen ville behålla barnet men fadern övertalade henne till abort genom lock och pock. Men alla tre fallen är egentligen samma sak rent juridiskt, det slutgiltiga beslutet har kvinnan.

Men frågan vi talar om är punkt tre, de cirka 5000 män som varje år blir fäder mot sin vilja.

Först och främst, underhållsbidraget betalar endast en väldigt liten del av alla kostnader som är associerade med ett barns uppväxt. En ofta citerad siffra är att ett barn kostar 2 miljoner under sina 18 första år. Samtidigt som ett normalt underhållsbidrag ligger på drygt en tiondel av den summan. Redan idag är det alltså samhället som tar det övervägande ansvaret för barnets kostnader. Som exempel kan nämnas att endast grundskolan och gymnasiet för en elev kostar drygt en miljon kronor. Lägg till detta subventionerad idrott, förskola, tandvård och tusen andra subventioner och du ser kanske åt vilket håll det barkar. Vi kan alltså lämna det ekonomiska bakom oss. Allt annat lika skulle kostnaden för samhället om idag alla ovilliga fäder slapp underhållsbidraget endast öka med cirka 15 miljarder. Det är kaffepengar i sammanhanget.

Istället måste vi se hur ändrad lagstiftning påverkar de inblandades incitament både på kort och lång sikt. Att säga nej till ett foster är nämligen betydligt enklare än att säga nej till ett barn som kommer leva och växa upp. Och att ge män en möjlighet till att säga nej innebär också att vi ger dem en möjlighet att säga ja. Ja till att verkligen axla faderskapet.

Och om mannen trots insikten att det kommer växa upp en liten knodd med halva hans DNA i sig men som han aldrig kommer kunna bemöta som en fader trots det väljer juridisk abort ger det kvinnan en väldigt tydlig signal om vad hon kommer att kunna vänta sig för stöd i framtiden. Det betyder också att hon enklare kan fatta ett gott beslut istället för att tvinga in mannen i ett faderskap som han sedan kommer svika.

Långsiktigt innebär det även en fördel för kvinnan om barnet saknar en juridisk fader. Det kommer underlätta för en adoption om hon träffar en ny man i framtiden. Det kommer också betyda att klassiska konflikter som var barnet ska fira jul, födelsedagar och lov inte kommer uppstå.

Barnet kommer också ha lättare att identifiera sig som just ensambarn, en penis på två ben råkade göra mamma gravid. Det är nog en betydligt lättare känsla att handskas med gentemot kunskap om att det någonstans finns en pappa men han vill inte kännas vid mig.

Så långt allt väl alltså, det finns få nackdelar och en mängd fördelar för såväl barn som moder som fader.

Den stora frågan är hur det kommer påverka både gruppen där bägge föräldrarna idag vill ha barnet och gruppen där en abort genomförs. Kanske kommer det bli så att alla de fall där mannen övertalar kvinnan att genomföra en abort kommer omvandlas till att mannen genomför en juridik abort och kvinnan väljer att föda barnet. Och kanske kommer många av de som idag välkomnar barnet men som egentligen mest accepterar sitt öda att välja juridisk abort.

Men detta är frågor som vi inte vet någonting om. Det är heller ingen kunskap som är direkt överförbar från andra länder eftersom vi alla har en unik kultur och unika ekonomiska och sociala förutsättningar. Det bästa är kanske att genomföra en lagreform under en tidsbegränsad period för att se hur människor reagerar. Men att anta att dagens system är det enda tänkbara är givetvis rena dumheterna.

Skriv om så att det blir förståeligt.