Allt om ADD!

Har både asperger diagnositserad, och mistänkt ADD (ska utreda den mera.) Mina
asperger drag har minskat med tiden och jag har också blivit bättre på att anpassa
mig till hur andra tänker och agrera socialt. Min uppmärksamhetsproblem har dock
inte blivit bättre de senaste 10åren utan snarare värre, hade lättare för att koncentrera
mig när jag gick på gymnasiet och högstadiet. Är 32år och känner att jag fått fler
tankar i huvudet nu än när jag gick på gymnasiet. Hur är det för er andra
upplever ni att ADD kan bli värre med tiden, tror det ligger i de flesta
aspergares natur att de blir bättre anpassade med tiden.

Hej. Jag undrar om det är någon här på flashback som har add och medicineras för det som kan svara på lite frågor jag har. Anledningen varför jag undrar är för jag börjat precis börjat medicineras mot add och jag känner knappt av tabletterna, men samtidigt vet inte riktigt vad det är man ska känna av tabletterna. Ända skillnaden jag märkt är att jag har lättare att komma upp på morgonen om jag tar tabletten 1 timme innan mitt larm ringer på morgonen och att jag inte är lika trött dagtid.

*Hur upplever du medicinen? tycker du det är en mirakelmedicin som räddat ditt liv?
*blir du mer fokuserad av medicinen?
*hjälper medicinen med dina vardagliga sysslor?
*blev du mer motiverad av medicinen?
*har medicinen hjälpt vid studier/arbete?
*har medicinen ändrat din sociala kompetens?
*hur påverkas dina impulser av medicinen?
*har du fått bättre minne av medicinen?

Skriv gärna din ålder/kön/medicin/dagsdos

Vilken medicin äre du har?

Inte ADD (snarast aspie), kvinna, började med medicin (metylfenidat, först Concerta, senare snabbverkande) för ett par år sedan när jag var just under 40.

Isynnerhet i början så märkte jag väldigt litet av medicinen, den kändes liksom inte alls. Däremot så märkte jag att jag fick mera gjort, det var lättare att bara stiga upp och åtgärda helt alldagliga saker än tidigare.

Jag rekommenderar varmt att föra dagbok de första månaderna med medicin.

concerta 54 mg + 10 mg medikenet, vet inte om det beror på att jag bytte från 20mg medikenet + 20 mg ritalin direkt till 54 mg concerta + 10mg medikent, har hört att man ska börja på en låg dos och trappa upp men min läkare skrev ut 54mg direkt.

Just motivation var något jag också hoppades på, men där gör medicinen absolut ingenting för mig. Direkt alltså. Indirekt så påverkas man ju av att man klarar av saker litet bättre.
Minns fortfarande tydligt när (efter ett par månaders medicinexperiment) det första gången gick upp för mig att om jag ville röja av bordet så _kunde_ jag göra det, att medicinen faktiskt hjälpte så tillvida att min hjärna inte skulle fastna i detaljer, utan jag kunde hålla fokuset på målet (att få bordet avröjt och snyggt).

När man hela sitt liv har upplevt att ens hjärna sätter käppar i hjulet för en, och att "enkla" saker är idiotiskt energikrävande, så vänjer man sig liksom vid det. Man utarbetar strategier för att kringgå det där det absolut behövs, men ger annars upp. Det tar TID att vänja sig och att upptäcka sin "nya" hjärna.

Den stora förvåningen för mig har varit att MF har haft såpass stor effekt på min hjärna också utanför den egentliga verkningsperioden. Att hjärnan faktiskt också i mogen ålder kan lära sig nya saker, att effekten av medicineringen i viss mån sitter i också dagar man inte tar den.

Den läkaren borde förlora rätten att förskriva mediciner...idiotiskt att skriva ut 54mg när det finns människor som mår bäst med 18mg för att inte tala om vilka extrema bieffekter som kan uppstå med en sån dosering.

Själv skulle jag bli en speedad hacke hackspett om jag tog en sån dosering idag.

Förstår inte hur ni 30-40+ orkat leva så länge med obehandlad ADD. Vad motiverar er att klara vardagen?

Börjat teckna och det ända jag tänker på är att teckna hela dagarna, sällan jag tänker på något annat. Någon med ADD som känner igen sig? att vara hyperfokuserad vid tecknandet och bara gå runt och tänka på det?

Inte just tecknande, men absolut det där maniska över ett ämne periodvis. Inte minst datorspel kan vara livsfarliga därvid. Undrar hur ett ADD-par hade fungerat. Komplettera varandra eller bara totalt kaos?

Vart ska man vända sig mot om man misstänker att man har ADD?

Psykiatriska mottagningen där du bor, eller vårdcentralen.

Alternativt en privat mottagning om du har pengarna för det.