Den stora filmprojekts-tråden (för filmtittaren)

Filmprojekt 2: Akira Kurosawa
#14 Sanshiro Sugata II (1945)

Imdb

Sanshiro Sugata (Susumu Fujita) tvingas slåss mot amerikanska boxare och nya karateutövare som söker upp judomästarna.

Näe, den här var ingen vidare bra film av Kurosawa. Nästan allt är sämre jämfört med debuten. Manuset, engagemanget, fotot, bildkvalitén. Ärligt talat hade jag svårt att hänga med i filmen då den var så pass tråkig. Gör därför inget inlägg i den andra tråden utan kör för första gången min recension här då den är så kort.

Propagandan mot väst och amerikaner i synnerhet visas tydligt i filmen. Boxning är ingen sport utan en show där folk slåss mot varandra som hundar, anser vår några år äldre protagonist. Samt att amerikaner framställs som ohyfsade och våldsamma mot lokalbefolkningen gör det ganska lätt för oss att förstå att de är dumma och elaka. Väldigt enkelt gjort och kanske är det mer på uppdrag av japanska staten är Kurosawas eget beslut? Filmen gjordes under andra världskriget och det är väl inte otänkbart att det skulle ha kunnat påverka handlingen och den slutgiltiga versionen.

Det absolut mest störande momentet i filmen är dock karatekämparna. De står och skriker rakt ut hela tiden när de ska slåss vilket förstör fightscenerna. Jag antar att syftet med det är att de ska framstå som lite freakiga och vara som en slags motpol till de lugna och mjuka judomästarna, men det blir för mycket.

Finns det inget bra i filmen då? Huvudkaraktären/huvudrollsinnehavaren är mer mogen och tar sig an rollen som sensei till de yngre utövarna. Cirkeln sluts, lärjungen har blivit mästare. Men det är inte samma fokus på den inre styrkan som det var i förra filmen. Å andra sidan hade det kanske blivit repetitivt att ta upp det igen kanske, men jag vet inte. Jag saknade det litegrann i den här filmen. Fightscenerna är väl kanske intressanta men de faller platt jämfört med debutfilmen. Karatenissarna förstör också som sagt de fighter de är med i med deras skrik.

Näe, jag hade låga förväntningar men inte ens de blev infriade den här gången. Undvik denna film av Kurosawa.


Betyg: 1.5/5



Lite gladare nyheter: Kurosawas tre sista filmer som gjordes på 90-talet, Dreams, Rhapsody in August och Madadayo, har kommit med i projektet så nu kan jag stolt säga att alla filmer som han har regisserat kommer att behandlas och recenseras i mitt projekt.

(Sånär som på en, Those Who Make Tomorrow, (1946), saknas dock, men det verkar vara en film som Kurosawa själv och resten av filmvärlden har velat glömma bort. Han själv ville inte ens bli "credited" för den då Toho studios mer eller mindre tvingade honom att vara med och regissera den, enligt Imdb.)



Filmer i projektet:

Som utlovat är jag tillbaka och det är dags för...

Nytt projekt (#3): Blitzkrieg

Vad är detta? Krigsfilmer, på ett eller annat sätt. Det kommer bli mycket WW2, av förklarliga skäl, och mycket amerikanskt, men jag har försökt få med lite annat också.
Startdatum: 26/4 2015
Slutdatum: Ospecificerat, men förhoppningsvis under sommaren någon gång.
Varför? För att det finns flera krigsfilmer jag länge velat se, och vad passar då bättre än ett enormt filmprojekt?
Enormt? Jajamen, 45 filmer blir det. Antalet är så klart helt och hållet en slump.
Mål: Att bli bevandrad inom kategorin KRIG i filmvärlden, att se ett antal "måste ha sett"-filmer, att eventuellt få PTSD på grund av allt krigande i filmerna.

Filmer som ingår i projektet:

Tankar inför: Tre Kubrick, några sovjetiska filmer, mycket gammalt (andra sidan årtusendet åtminstone). Det här blir förhoppningsvis väldigt roligt, om jag nu inte blir skottskadad.

Är alla filmerna osedda? I så fall har du en hel drös riktigt maffiga mastodontupplevelser att se fram emot.

Oj, det var ett stort och maffigt projekt. Ska bli kul att följa ytterliggare en som skriver i den här tråden.

Vill inte vara den som kritiserar men jag saknar litegrann The Big Red One (1980) av Samuel Fuller med Lee Marvin och Cross of Iron (1977) av Sam Peckinpah med James Coburn. Nu är det ju såklart du som bestämmer ditt projekt men de två måste väl räknas som krigsklassiker, antar jag? Men du bestämmer som sagt urvalet i ditt projekt så om du inte vill ha med dem så strunta bara i mig.

Själv skulle jag inte klara av ett sånt här projekt då jag blir så slut och trött av att titta på krigsfilmer. Är nog den genre jag har svårast för. Ska ändå bli intressant att läsa dina omdömen och se om man har missat något guldkorn. Har sett 26 av de 45 filmer du listat upp.

Alla förutom Der Untergang är osedda, men den är så bra så att jag vill se den igen. Det blir en bra referenspunkt också, bedömningsmässigt.
Jag gick genom lite olika krigsfilmslistor men ingen av de filmerna dök upp. Båda verkar sevärda men jag lär förmodligen se dem så småningom oavsett; 45 får räcka. Tack för tipsen!

Sedan ville jag gärna ha 39 eller 45 filmer i det här projektet. Jag vet inte heller om jag egentligen är så förtjust i krigsfilmer, men projekt är alltid en bra motivering. Som vid mitt förra projekt så sammanfattar jag nog i denna tråd efter kanske fem eller sju filmer, enskilda recensioner blir i "Vilken film såg du senast?". Hoppas Blitzkrieg kan uppskattas av fler än mig, jag ser åtminstone fram emot att se flera av klassikerna i listan!

Filmprojekt 2: Akira Kurosawa
#15 The Most Beautiful (1944)

Recension
Imdb


Betyg: 2/5


Kvinnor arbetar hårt i en fabrik under andra världskriget. De blir trötta och lite griniga men kämpar ändå på tappert. Så kan man sammanfatta hela filmen kort och gott. Förutom den kvinnliga dominansen är det här en film man lätt kommer att glömma bort efter att man sett den då det inte finns tillräckligt med minnesvärda saker för att göra den något speciell eller märkvärdig från Kurosawas övriga produktion. Propagandabudskapet är inte så kontroversiell heller. Istället för att vara anti-USA är den mer pro-Japan och möjligen en aning feministisk, på ett gott sätt.

En av Kurosawas sämre filmer men den störde mig inte lika mycket som The Quiet Duel och Sanshiro Sugata II som båda delar på lägstaplatsen. Den här är dock endast snäppet bättre imo.



Filmer i projektet:

Sammanställning Kurosawaprojekt halvvägs

Antal sedda filmer: 15 av 30

Genomsnittsbetyg: 3.3/5

Årtalsfördelning:

1940: 4 (2/5 i genomsnittsbetyg)
1950: 8 (3.9/5 i genomsnittsbetyg)
1960: 2 (4/5 i genomsnittsbetyg)
1970: 1 (2.5/5 i genomsnittsbetyg)
1980: 0
1990: 0


Boxfördelning:

Samurai Collection: 5 av 5 sedda (4.4/5 I genomsnittsbetyg)
Classic Collection: 2 av 5 sedda (3.5/5 I genomsnittsbetyg)
Early Collection: 3 av 6 sedda (2.2/5 i genomsnittsbetyg)
Crime Collection: 0 av 4 sedda


Kommentar: 50-talet är utan tvekan Kurosawas hittills bästa årtionde av det jag har sett. (60-talet må ha ett högre genomsnitt men på bara två filmer så är det för tidigt att ta med den i beräkningen, även om den börjat bra med två fyror.) Hans största mästerverk gjordes under denna tid med flera samurajfilmer och Ikiru. Därför är det också inte oväntat att Samurai Collection är den hittills bästa boxen med högsta genomsnittet. Har inte sett någon av Crime Collection än men det ska mycket till för den att ska slå Samurai Collection.

40-talet och Early Collection tillhör hans sämsta tid och produktion, vilket inte är så överraskande då hans tidigaste filmer är hans svagaste. Förhoppningsvis har jag redan nu sett några av hans sämsta filmer, även om jag har Dodes’ka-den kvar som tydligen var så usel att han försökte ta livet av sig efteråt. Dessutom så har jag hört att hans 90-tals filmer är av det mer lättsamma slaget och inte tillhör några av hans bästa verk, förutom Dreams då kanske som verkar vara en vattendelare. Men jag ser ändå fram emot dem då han troligen hade större beslutsmakt att göra filmerna såsom han själv ville jämfört med de han gjorde på 40-talet. Rhapsody in August ser intressant ut också med Richard Gere, den enda västerlänningen som har fått jobba med Kurosawa.

60- och 70-talet känns för tidigt att prata om då jag inte sett mer än tre filmer från de två årtiondena, även om 60-talet imponerar starkt med två fyror. Samma sak med 80- och 90-talet då jag inte sett någon film därifrån (under projektets gång) så kan jag inte kommentera dem. Man kan däremot se att hans produktion avtog och var inte alls lika intensiv som under hans tidiga år på 40- och 50-talet. Endast 4 filmer på både 70- och 80-talet känns ju lite klent. Ingmar Bergman var ju t.ex. betydligt mer produktiv under dessa två årtionden även om han också slog av på takten efter Fanny och Alexander. Bergman var iofs också 8 år yngre än Kurosawa men jag tror inte att det ska ha haft en sån jättestor betydelse. Lite off-topic kanske men möjligen intressant kuriosa, kanske.

Hittills är projektet bättre än mitt förra, även om jag har gett fler ettor till Kurosawa än vad jag trodde jag skulle göra så har jag gett betydligt mer fyror och femmor till honom än vad jag gjorde på de gamla klassikerfilmerna. Den började med en ordentlig rivstart med flera höga betyg för att sen få sig en och annan dipp med några besvikelser här och där. Men jag är glad och nöjd över projektet och ser framemot hans resterande produktion.

Bazinga90:s mastodont-tema 2015

Jag har haft oerhört mycket att göra den sista tiden så jag har inte hunnit med så mycket film. Men här kommer två korta omdömen på de sista filmerna i mitt tema.

#39 Secrets and Lies (Mike Leigh, 1996)

Kort om filmen: Hortense vill ta reda på vem som är hennes biologiska mamma, ett val som leder till att familjemedlemmarnas hemligheter kommer upp till ytan.

Det var några veckor sedan jag såg den och den har lämnat ett starkt avtryck. Jag är osäker på om jag håller den lika högt som Naked men hursomhelst är det en oerhört välskriven och gedigen film där Leigh visar vilken kompetent filmskapare han är. Skådespelet är lysande, där Brenda Blethyn sticker ut ur mängden. Scenerna när hennes karaktär träffar dottern (spelad av Marianne Jean-Babtiste) är fantastiska och man kan undra över om det inte var just det segmentet i filmen som renderade i att de båda blev Oscarsnominerade. Filmen avslutning når riktigt höga höjder och jag blev berörd av innehållet, mer än vad jag hade förväntat mig. Fyran som jag sätter är ganska stark.

Betyg: 4/5

#40 Loulou (Maurice Pialat, 1980)

Kort om filmen: Nelly (Isabelle Huppert) lämnar det trygga förhållandet och borgerliga livet bakom sig för att ingå i en relation med Loulou (Gerard Depardieu), en arbetslös dagdrivare.

Sex och klassfrågor står i fokus i en film som samtidigt är ett intressant tidsdokument. Det är den andra filmen jag ser av regissören och även om jag uppskattade dennes À nos amours (1983) så är denna några snäpp vassare. Isabelle Huppert har växt ut till att bli en av mina favoritskådespelerskor och samspelet med Depardieu är alldeles lysande i filmen, det här är onekligen en av de bättre rollerna jag har sett honom göra. Därutöver klickar jag med Pialats regi och jag ser fram emot att se fler titlar av honom i framtiden. Som lite kuriosa ska det här tydligen vara en av Dardenne-brödernas favoritfilmer och jag tycker ändå att man kan se att de har inspirerats av denna.

Betyg: 4/5

Nu har jag sett alla filmerna i temat. Nu har jag dokumentären Shoah (1985) och några episoder kvar av Berlin Alexanderplatz att se, jag kommer att återkomma med omdömen på dessa innan det blir dags att summera temat.

Filmer i temat:

Topp 25 regissörer

#12 Match Point (2005, Woody Allen)

Sedda filmer av regissören: 22
Betygsfördelning: 5444444443333333333222
Snittbetyg innan: 3.29
Snittbetyg nu: 3.32

Woody Allen har genom åren levererat massvis av högklassig film, och romantiska komedier har alltid varit hans specialitet. År 2005 testade han dock någonting nytt; en romantisk kriminalthriller. Trots att den påminner en hel del om Crimes and Misdemeanors så känns det ändå som att han förnyade sig.

Filmen utspelar sig i den brittiska överklassen. Tennisinstruktören Chris Wilton går in i ett förhållande med Chloe och allting verkar gå så bra. Han träffar dock tidigt på Chloes brors, och Chris väns, vackra och förföriska flickvän Nola Rice. Konsekvenserna är oundvikliga.

Filmen är visuellt slående, till stor del på grund av att jag är så svag för sådana hem som här uppvisas hos överklassen. Fotot är ganska minimalistiskt men ändå vackert att titta på.

Woody lyckas få fram en väldigt stark spänning när man får följa affären mellan Chris och Nola som blir mer och mer svår att dölja. Kommer han berätta för Chloe och rasera hela sitt liv? Kommer han, trots att han är ett egoistiskt svin, göra det rätta till slut?

När den väldigt oväntade vändningen kommer så blir det om möjligt ännu mer spännande. Jag satt med en mindre hjärtklappning mot slutet.

Stabila skådespelarinsatser av alla, och Scarlett Johansson är otroligt vacker som vanligt. Det är omöjligt att inte bli förälskad i henne.

Woody är verkligen en av mina favoriter. Han har hållit en så löjligt jämn nivå genom åren att jag inte kan annat än beundra honom. På den senaste tiden, efter att ha sett väldigt många av hans filmer på kort tid, har jag känt mig ganska mätt på hans stil, och var därmed lite orolig för att jag inte skulle gilla den här fullt ut. Den kändes dock inte som en Woody Allen-film, och det får mig att beundra honom mer.

Sist men inte minst vill jag be om ursäkt för den inte särskilt djupgående eller intressanta recensionen, men jag känner mig ganska tom och slut i huvudet i kväll.

4/5

Filmer i projektet:


Ställning just nu:

Du borde lägga till den eminenta tyska miniserien Unsere Mütter, unsere Väter (Krigets unga hjärtan) på din lista.

Filmprojekt 1 Arnold/Van Damme/Statham

8# Safe (2012)

Denna var en av dem sämre filmerna som jag har sett där jason statham har medverkat i, tyckte den var fartfylld vissa ständer och ibland på ganska låg nivå. När jag säger sämre jämför jag med hans andra filmer som varit bättre än denna, inte på något sätt att denna skulle vara riktigt skitkass. Utan mer helt okej.
Jag har för övrigt alltid tyckt om hans filmer men får plöja igenom mer av hans filmer och skapa mig en bättre uppfattning.
Helt okej film!

3/5






Har heller inte hunnit uppdatera innan jag sett nästa film så uppdaterar två på samma gång.

Filmprojekt 1 Arnold/Van Damme/Statham

Hard Target (1993)

Har inte så mycket att säga om denna filmen, den var helt okej. Jag gillar förövrigt hur van damme förändras så mycket mellan varje film han gör, ibland har han lång hår och ibland betér han sig på ett visst sätt i nästan varje film är han den hårde killen.
Helt okej film inget jättebra men heller inget uselt.

3/5



En sista film kvar...

Hard Target är ju fantastisk! En av de bästa 90-tals actionfilmerna