Islam: en religion för oevolverade människor?

Jag tror också att lidande är upplysning och att socialism är en form av institutionaliserat lidande. Man måste upplysa folk genom att tillämpa nyttig idiot-principen, eftersom de inte kan upplysas på annat sätt än genom det lidande de tillfogar sig själva genom sin brist på upplysning. Det tror jag är en viktig del av inte bara religion som man ser på det för det mesta idag, utan även allt möjligt annat som t.ex. psykiatrin. Jag tror att detta är den huvudsakliga rollen för psykiatrin, medvetet eller omedvetet från deras sida vet jag inte. Jag menar att de är en slags vattendelare, blått piller/rött piller. Dvs blått piller är de som blir hjälpta av psykiatrin. Rött piller är de "obotliga". Det gäller inte bara psykiatrin dock.

Hursomhelst, jag menar att den nyttige idioten inte nödvändigtvis gör fel, den gör det enda rätta på dennes nivå.

Den här upplysningsprocessen tror jag successivt leder till mer och mer alienering. Och till slut hatar man sina föräldrar. Det hatet i sig är förmodligen en form av upplysningsprocess. Men jag tror att de flesta drivkrafter hos människor, och i synnerhet drivkraften att skaffa barn, är manifestationer av bristande upplysning.

Man kan också fråga sig om "världen utanför en" existerar utanför ens eget psyke eller om den är någon slags projektion av ens eget psyke. Och i så fall vem man kommunicerar med och hur.

I så fall: Vad är det som får dig till att kritisera min distinktion mellan flum och logik? Vad ser du för gemensamt (ang. när, var och hur) i flum och logik?

Vilket endast mycket perifärt har relation till teologi per se. Men det verkar bli en möjlighet, att du bara skrivar om din egen psykologi med en tunn fernissa av teologi som "ursäkt".

Jag har redan svarat tycker jag. Jag vet inte vad du håller på med ärligt talat. Gå tillbaka och läs allt jag skrev igen.

Trots en förfrågning, har du ännu inte presenterat din egen "upplysnings-metodologi" som tydligen är en nyckelpunkt i ditt resonnemang.

Som iblant är fallet anser du dig att ha en särskild metod för att skaffa dig information om verkligheten. Jag efterlyser ett förtydligande av och belägg för denna metod.

Det här ser jag som ett återkommande beteende hos dig, och som jag relaterar till det jag skrev tidigare: ditt ensidiga missriktade fokus samt oförmåga att se poängen i "flum" är starkt förknippat med ett väldigt inrutat tänkande, där allting måste passa i mallar som introducerats i systemet tidigare för att överhuvudtaget kunna tänkas på. Jag försöker göra det motsatta, släppa invanda föreställningar om hur saker och ting är, är bara för att det stod så någonstans eller någon sa så någon gång. Jag förstår vad någon person sa "inlärning är betingning".

Du menar väl min kritik av "flum" utanför flum-planhalvan. Flum har definitivt positiva effekter (åtminstone för några människor ... jag är själv en hängiven flummare).

Men jag efterlysar fortfarande svar på frågorna om vad det har med teologi att göra och vad som gör din flum-metod till allmänt underlag i verklighets-sökande/-beskrivning.

Det har jag inget minne av att jag blev tillfrågad om. Hela den här socialismgrejen är ett exempel. Nu kanske inte alla har lust att läsa den där boken jag länkade till, men jag tycker att den är bland de bättre böcker jag läst så jag kan verkligen rekommendera den. Hursomhelst, för den som inte vill läsa den, jag menar som exempel att olika bidrag kan skapa t.ex. arbetslöshet. Arbetslöshet är ett exempel på en "störning", och just störning tror jag är ganska centralt i sammanhanget. Dvs störning är en form av upplysning. Mycket av politiken i Väst tror jag är en slags institutionaliserad störning. Om jag återgår till arbetslöshet som exempel, så kan det t.ex. bli så att man blir arbetslös och att man då känner sig nedtryckt av samhället, samtidigt som man kan bli upplyst om diverse strukturella förhållanden som mer välanpassade individer inte är upplysta om, och då kan man t.ex. få ett annat perspektiv på föräldrar, syskon, myndigheter etc. Andra exempel är psykiatrin, socialen, att inte lyckas få en kärlekspartner etc.

Nej det har jag inte. Jag har redan nämnt "blue sky thinking". Huruvida det som kläcks där är verklighet eller inte är ett senare skede i tankeprocessen att försöka avgöra. Utan detta "blue sky thinking" är man förpassad till samma funktion som en bandspelare. Det är så otroligt lite egentligen som sägs uttryckligen till oss att man är otroligt begränsad i psyket om man fokuserar ensidigt på det.

Parafraserat: Du nämnde något om "perception" och jag bad dig förtydliga.


Vad i Noodlis namn har dessa social-psykologiska utsvävninger med teologi att göra?


Japp: Flum.


Kallas bl.a. verklighets-sökande/-beskrivande. Sätt gärna igång.


Falsk dikotomi.


Speak for yourself.

Jag illustrerade med skogshuggare och möbelsnickare. De arbetar båda med samma substans. Men skogshuggande är en grövre verksamhet som föregår möbelsnickeri. Logik är sandpappret, och även om substansen är densamma som för skogsmaskinen så tar man inte med sig sandpapper ut i skogen. Det du försöker göra är ofta en slags torrkörning av maskinerna, dvs du har inte ens fått in materialet på verkstan än och du försöker börja arbeta.

Teologi? Det här är forumet för religion. Efter en kort studie av religion ser man att det är ett väldigt brett ämne som innefattar eller associerar till hela världsalltet, inklusive psykologi och politik. "everything is connected"

http://www.gbt.org/text/sayers.html

Här är podcasten jag nämnde tidigare i tråden där han snackade lite om blue sky thinking:

http://www.gnosticmedia.com/051-the-kabbalah-and-the-mystery-schools-an-interview-with-gene-odening-part-3/

Jag klarar bra att följa ditt flummande utan irrelevante allegorier.





Kom till saken.