Askersund: Styckmordet på Lovisa Lindh, 2014-06-18

Det är svårt att åberopa någon praxis här eftersom att fallet är så pass unikt. Men enligt åklagarens gärningsbeskrivning så kan det bara bli livstid. Sen så har vi då den omtalade knäppskallerabatten som har räddat ett par domar till tidsbestämt men det blev ju inte så i just det här fallet. Inte än iaf, man ska aldrig säga aldrig.

GMs mentala status har diskuterats rätt så mycket minst sagt men som jag minns det så är det svårt att sätta fingret på något riktigt konkret (diagnos). Jag själv lutar åt att GM, skratta inte nu, drabbades av någon form av "ond ande" av typen Twin Peaks.

Hur ska man annars förklara att, som du själv konstaterar, en hyfsat normal person fövandlas till en planerande mördarmaskin? Vi talar ju trots allt om en riktigt ond gärning som planeras över att antal dagar. Det är ju inte tal om något som har hänt i hastigt mod precis. Sen om man ska få knäppskallerabatt för det här kan man ju diskutera. HR verkar ju inte ha tyckt det iaf.

Efter att ha läst lite om vad dom andra livstidsdömda i Sverige har gjort för att förtjäna sitt straff är jag övertygad att även Jonna förtjänar livstidsstraff.

http://www.exponerat.net/har-ar-de-168-livstidsdomda-i-sverige/

Du ger dig alltså inte än. Med en dåres envishet hävdar du fortfarande att det inte kunde bli livstid. Då kan jag berätta än en gång att det kunde bli livstid och det blev också livstid, om du nu hade glömt det. Sen tror jag inte att du menar det du skriver här, att man inte kan få livstid för att döda endast en person. Uppsåt, planering, lidande och styckning är alla saker som ger längre straff. Och i det här fallet så räckte det för livstid. Speciellt planeringen och lidandet i det här fallet är ju synnerligen försvårande omständigheter. Styckningen tror jag inte spelade så stor roll för att det blev livstid.

Då har du öht inte läst det rättsfallet. HD använde det som generalfall, både för att fastslå att normalstraffet för mord skulle vara 14 år - vilket inte var på kartan för den gärningsmannen - och för att ange gränsen för livstidsstraff vid mord på bara en person, plus att det också har en viss vägledande effekt vad gäller när knäppskallerabatt kickar in. Det bara går inte att döma till livstid för ett enkelmord under 2009 års lagstiftning utan att förhålla sig till NJA 2013 s 376.

Var nöjd och glad med att hovrätten tyckte som du, men om du vill hävda att det var i förenlighet med praxis och vägledande ärenden, så måste du faktiskt kunna hänvisa till några andra rättsfall som faktiskt har dömts till livstid under den gällande lagstiftningen vid ett enkelmord där den mördade inte har bragts om livet hemma, och där inga minderåriga anhöriga bevittnat dådet. Det har du hittills inte gjort.

Det stora flertalet av de där livstidsdömda har dömts under annan lagstiftning. Det är bara mord begångna mellan 1/7 2009 och 30/6 2014 som är aktuella när det gäller att bedöma just det här fallet.

Om vi bortser från vad som bör vara; vad anser du rent åsiktsmässigt att hon borde få för påföljd? Du får välja fritt. Vad bör hennes handling resultera i?

Jag ställer frågan för jag tycker du (och även andra) resonerar så instrumentellt. Man bör nämligen även tillåta sig hämnd och aggression mot förövaren.

Jag är också intresserad av din åsikt.

Jag tycker inte hon skulle fått livstid. Hon levde inget kriminellt liv och utgör ingen stor risk för samhället. Antalet år vet jag inte men kanske hälften av vad hon nu fått i alla fall. Hon behöver tid att fundera över sitt liv och bearbeta sina känslomässiga bekymmer

Lars Lindström på Expressen kommenterar domen i en krönika häromdagen:


http://www.expressen.se/kronikorer/lars-lindstrom/lindstrom-hon-var-galen-av-svartsjuka/

Jag förstår inte riktigt hur du menar. Under den lagstiftning och praxis som ska gälla för ett mord vid den där tiden, skulle jag ha dömt till 16-18 års fängelse - kanske 16 år med knäppskallerabatt och 18 år utan.

Eller menar du att jag bara skulle dra till med en påföljd, skit samma vad lagstiftningen säger, som känns emotionellt bra för mig? Det är en väldigt konstig fråga. Hur bisarra straff får jag dra till med isåfall? Landsförvisning till Pitcairnön?

Men jag skulle inte vilja ha henne på ett livstidsstraff, i alla fall. Jag tycker att vår tidigare justitiesmurf gjorde något synnerligen korkat när hon ändrade lagstiftningen för att få många fler livstidsstraff vid mord. Livstidsstraff bör enligt mitt förmenande reserveras för extremfall - och med extremfall menar jag inte fall som detta, som är spektakulära mer är extrema rent gärningsmässigt. Om man vill åstadkomma strängare straff för mord, bör man enligt mitt förmenande öka längden på de möjliga tidsbegränsade straffen, snarare än att öka andelen livstidsstraff.

Hade det gått att döma henne till 20 års fängelse, tror jag nog att jag hade ansett att det var ett allmänrimligt straff vad gäller mina personliga preferenser. Den här spektakulära aspekten som många i tråden uppenbart går igång på intresserar mig inte särskilt. Jag tror inte att det blir ett bra straffrättssystem om man utdelar straff efter hur mycket tidningsläsarna förfasar sig över brottet.

Ja, det är klart du får ha vilka åsikter du vill. Varför är det bisarrt?

Självklart ska rättssystemet bygga på att de hårdaste straffen utdelas till de brott som orsakar störst fasa. Så är det redan nu. Du är smart men du är inte tillräckligt smart för att lägga ditt förakt för populasen åt sidan. Du är en elitist som anser att mindre intellektuellt bemedlade inte ska ha inflytande över rättsliga påföljder. Jonna bör hängas, det är den riktigaste påföljden för hennes brott.

15 år på kåken i effektiv tid vill du ge denna tösabit. Då är hon ju för djävulen fortfarande i full brottsaktiv ålder när hon muckar. Jag anser att du med dina åsikter är en fara för rätt och riktighet. Har man så förbrutit sig mot allt vad som kan förväntas av en människa så ska man inte skonas.