Ni som lämnat Islam /MOD

Vad skulle vara förhållningssätt för "bättre verklighet" menar du?

Definiera gärna spiritualitet också.

Verkligheten vi har målat upp som vårt samhälle, hur det är och skall vara åsidosätter miljontals människor i misär samtidigt som religion har haft en stark maktposition i uppbyggnaden av det europeiska samhället innan det blev sekundärt och vi kan bara kika runt i länder där antalet religiösa fanatiker är högt, hur ser det ut där? Bortsett ifrån den enda vettiga religionen; buddhism. Religiöst troende människor har förlorat spiritualiteten inom sig och den heliga skrifter går före allt och tolkningar av den är beroende av hur ditt sinne har konstruerat din verklighet, och då skall vi inte tala om möjligheten att skrifter har blivit omskrivna.

Många människor behöver ett nytt förhållningssätt för att skapa en utopi, hur tråkigt det än låter för många. Människan hatar förändring, men en förändring behövs och det finns bara ett universalt språk misstänker jag; kärlek. Nu förespråkar jag själv inte att man skall älska allt och alla och behandla vart enda själ som ens egen, men om alla hade förespråkat detta hade situationen i världen varit annorlunda för alla i svält är du i svält och du skulle aldrig låta dig själv svälta.

Den definition av spiritualitet jag besitter är att det handlar i mångt och mycket om att se sig själv som en spirituell varelse som genomgår en mänsklig upplevelse, och för att upplevelse skall vara av annan mening än avla barn, arbeta och spendera på materialism behövs spiritualitet i form av tacksamhet, ödmjukhet, solidaritet och ett synsätt att se alla varelser som en del av sig själv, en del av ett universalt medvetande vi alla delar.

observera att detta inte är ett förhållningssätt jag själv anammar, eftersom det är i praktiken meningslöst när majoriteten av befolkningen vägrar att ändra på sitt sätt att leva, ta hand om planeten, resurser och varandra - och på toppen har vi bankerna, politikerna och de enorma företagarna, givetvis skall inte resurser delas lika när en procent av världens befolkning äger femtio procent av världens tillgångar. Men detta innebär att de andra nittionio procenten borde vakna upp till en form av spiritualitet eller ett annat medvetande för att tillsammans bestämma över vår planet.

Vi kan enas om en sak åtminstone; life is suffering, hur många människor lever inte i extremt dåliga förhållande? Dessa dåliga förhållande hade inte behövt existera. Spiritualitet är att vara medveten över detta och vara villig att förändras för alla varelsers bästa.

Lär dig skillnaden mellan agnosticism och/eller filosofisk relativism och/eller bevisbörda-användandet å ena sidan och anti-teism och/eller positivistisk materialism å andra sidan. (1)


Visst ÄR det överlag flummigt. (2)


Se (1).


Se (2).

Buddhism är jag nyfiken på, vet inte särskilt mycket om den, men den har väl fått en del kritik också.
Osäker på att den är "vettig", men den innehåller i alla fall intressanta delar.


Gäller detta något annat än just islam och en del fanatiska kristna?


Förändring sker hela tiden. Världen är ändå i överlag bättre nu än förr. I min erfarenhet ju mer kärlek man ger desto mer får man tillbaka, man måste börja någonstans. Givetvis kan man inte "älska allt och alla lika mycket".

Trevligt, jag har en liknande syn. Min syn innefattar ingen tro på något övernaturligt dock.


Upplevelserna i sig är väl knappast meningslösa, inte för mig i alla fall. Ge upp leder i alla fall inte till något bättre, människor vaknar generellt inte upp av sig själva, utan det krävs oftast yttre faktorer, utbildning.


Du är buddist på riktigt eller? Klart livet innehåller lidande, men det innehåller en massa glädje och trevligheter också. För min del så tycker jag det lidandet är värt att ta för att uppleva de positiva sakerna. Givetvis bör vi arbeta för att minimera lidandet.

Varför denna selektiva exklusivitet? Intellektet och det fysiska är ju egentligen bättre kandidater för universalitet.

Skillnaderna är ingenting nytt för mig, faktum kvarstår att en majoritet av befolkningen inte filosoferar om spirituell utveckling eller värderar någon tro överhuvudtaget. Har du varit hemma hos familjer i arbetarklassen så förstår du vad jag menar.


Islam har mer än en miljard anhängare, kristna fanatiker hittar vi i många länder i Afrika och Centralamerika och sedan har vi ortodoxa judar. Det betyder att detta är enormt många människor som är påverkade av dessa religiösa skrifter.



I vissa avseende, ja. Men misären är högre än någonsin, fattigdom och svält har nått helt andra nivåer samtidigt som de mer teknologiska samhället har blivit mer strukturerat och bättre i förhållande till arbetstider och livskvalité, men samtidigt lever mycket av befolkningen i världen under slavförhållande. Det är en enormt lång väg kvar att gå om världen skall bli en bra plats.

Det går att älska allt och alla, men när alla inte resonerar på detta viset är det hopplöst att ens försöka implementera idén hos människor.


Min åskådning av världen kan innefatta någonting som ses som övernaturligt, men samtidigt är livsfilosofin jag tror på väldigt svår att bevisa och observera med nutid teknologi och därför avfärdas som mysticism. Kanske det går att bevisa om 100 år, eller inte. Jag tror att solen spelar större roll i vårt liv än många tror, solstormar och geometriska stormar kan påverka magnetiska fält och jag misstänker att vårt hjärta skapar ett magnetiskt fält runt människan och därför tror jag att solen påverkar mänskligt medvetande.

Maya indianernas kalender slutade 2012, men misstolkades grovt. Vad dem menade är att då lämnar vi en equinox och går över till en annan equinox, astronomiskt. Dessa visste mycket trots att de inte hade satelliter i rymden och samtidigt trodde de att solen kan förändra mänskligt medvetande, och det kanske sker just nu - kanske inte.

Språk kom till ungefär samtidigt på samtliga platser i världen, kan solen ha förändrat mänskligt medvetande så att språk kom till?



Jag har inte påstått att upplevelsen av existensen är meningslös.
Utbildning i det avseende av uppvaknande är halvt en lögn, ett intresse för att uppnå en form av uppvaknande, mening eller sanning är det enda som kan föra en dit. Utbildning indoktrinerar många människor, besök Malmös Högskola, så förstår du vad jag menar.



Ja.
Lidande i livet existerar mer hos vissa och mindre hos andra, en person kan vara mycket fattig men ändå anse att de positiva upplevelserna som livet medför väger upp till lidandet. Men för mig är lidandet tyngre i perioder även om jag har mycket goda upplevelser, det är helt enkelt balansen av livet.

Men jag når gärna 'a state of being' där begär, behov och lidande inte existerar, så att jag kan bryta mig ur kretsloppet av reinkarnation.


Vi ser just nu fysisk makt och intellekt styra och strukturera samhällets normer och värderingar, fungerar det bra? Är det rättvist att en procent av världens befolkning äger femtio procent av världen tillgångar, för universalitet krävs ödmjukhet och det kan gå hand med intellekt och om det gör det så har vi goda utsikter utan exploatering av planet och utnyttjning av människor.

I så fall är det pinsamt att din kunskap inte manifesterar sig i dina inlägg.


Trams. Helt "vanliga" människor applicerar agnosticism och/eller bevisbörda-fördelning utan att ha en susning om mer än filosofins enklaste grunder.

Agnostiker avfärdar inte möjligheten att någonting övernaturligt existerar men dessa brukar inte heller sitta på kafferasten och diskutera detta, helt vanliga människor i ett sekulärt land undviker detta.

Bättre än tidigare.


Japp. Blåögd idealism i all ära, men studentikost flummande är en återvändsgränd.

Vilken sten bor du under? Efter islams senasta våg med demonstrationer av vad det mest sanna islam står för har religionsdebatten blomstrat som den inte har gjort sen 60-70 talet.

Att agnostiker diskuterar radikal tolkning av Islam, hur är detta relevant till vad jag försökte framföra? Det jag menar är att de flesta agnostikerna inte filosoferar kring tro eller spiritualitet, att de sedan attackerar och känner ett förakt för Islam är förståeligt, vem gör inte det under dessa tider?


Ja, för oss medelklassare i västvärlden.

Helt ärligt så är jag inte helt säker på vad det essentiellt är du försökar framföra. Det mesta framstår som studentikost flum.


Vilket är vad jag skrev; men att den bristande filosofiska djupd inte förhindrar Svensson från att ha en solid och legitim agnosticism.