Ni som lämnat Islam /MOD

Som jag förstått saken är extremist vad den sista mannen kallar den som vill uträtta någonting. Jag är helt klart extremist.



Jag bara hade något resonemang om vad som är det unika i vår civilisation, alltså vilka attribut vi har. Separationen mellan det världsliga och det andliga har ju varit med från början. Jag menar att det är ett unikt västerländskt attribut. Grunderna i den västerländska civilisationen gavs oss av en grekisk, platonsk, tolkning av Nya testamentet. Därifrån har vi utvecklats successivt, som ett träd som utvecklats successivt genom vår, sommar, höst och slutligen vinter. Hösten är ändå en tragedi, även om det stammar ur den underbara våren.

Tänker på Oswald Spenglers Untergang des Abenlandes och Huntingtons Clash of Civilisations. Framför allt Huntington är jättebra läsning, som illustrerar vad jag försöker säga väldigt mycket bättre.


Men jag är ju mot individualism. Det är ju det som är grejen. Den atomiserande extremindividualismen som tagit över i Väst gör oss till främlingar för våra närmsta grannar. Det snart finns inte längre ett samhällskitt som binder oss samman och skapar gemenskap. Det snart finns inte längre en kollektiv identitet, det finns snart inte längre ett folk. Bara en fruktansvärd mängd från varandra frikopplade individer som aldrig kommer närmare en sann identitet än att definiera sig utifrån vad de väljer för märken på sina konsumtionsvaror.

Skulle du säga att det var 68 som det började? Vissa säger ju 1914. Andra menar att det var 1789.

No Religion är förhållandevis också skadligt för människan som organism eftersom att det kommer till att få personer att ha svårt att finna eller tro att det finns en mening och kvar blir istället att vi är maskiner utan något direkt syfte. Jag menar inte att vi skall tro på Gud, men en skapelse existerar och det är bara att titta runt om på vad som existerar, naturens komplexitet, medvetandet, universum men skapelsen är ingenting som går att personifiera och mest troligt ingenting medvetet. Därför är det bättre att människor går ifrån religioner till ett nytt sätt att vara och ett nytt sätt att vara medvetna, en universal religion som fokuserar på kärnan inom naturkrafterna, det kraftigaste som faktiskt existerar och kan kännas i reell tid av alla varelser; kärlek, och kärlek till allt som existerar. Vi har fri vilja att välja hur vi vill behandla planeten, naturen, djuren och människor. Religion förtrycker istället den här viljan medan ingen religion/no religion kommer att dölja viljan i ett ständigt kretslopp av maskineri och arbetande, utan spirituell utveckling eller försök att nå högre nivå av medvetande.

Revolution är inte nödvändigvis ett framsteg. Evolution brukar vanligen att fungere bättre.


Vilket är vad jag har miksstänkt från början.


Du har alltså vald en arbiträr "början".


Men du är ju extremist, så varför detta lovprisande av "successiv utveckling"?


Du har verkligen en politisk-analfabetisk uppfattning om demokratins principer. I demokratin finns det individuella skyldigheter också.

Varför?

Givetvis inte, har du missat koloniseringen av vita européer? Det är förstås naturligt att migration sker från fattigare områden till rika. Globalisering kommer bidra till att höja allas levnadsstandard och emigrering av vita till andra delar. Givetvis finns det vita i Afrika, Asien, Australien, Sydamerika etc. Vi är fan överallt, utom i Japan så värst.





Vilken"universalism" syftar du på?

Varför är det "självklart"?

Och på vilket sätt är den gamla "unik" för västerlandet?


Jag törs nog påstå att sekulariseringen medförde en dramatisk förändring. Det kallas "upplysningsperioden" av en anledning. Vi gick från ett samhälle dikterad av vidskeplighet och religiösa dogmer till ett mer upplyst, sekulärt samhälle där gamla dogmer bröts ner och förlorade inflytande i samhället, tack och lov. Vi bränner inte längre folk, kyrkan bedriver (i alla fall inte i europa) inkvisition på oliktänkare, vi tror inte längre jorden är platt, kvinnor har rösträtt, kvinnor kan bli präster ( i SvK iaf, ej i katolska), kvinnor har större kontroll över sin reproducering i åtminstone mer sekulariserade upplysta samhällen, inte i alla västerländska. Etc. etc. Förändringen är enorm.


Givetvis kan man dela upp kristendom och rationalism. Det finns inte mycket som är rationellt inom kristendom. En talande orm? Noas ark som påstås ha fört med sig 10 miljoner x2 djur? Jungfrufödsel? Gå på vatten? Kom igen, detta är löjligt.




"Gott kristet leverne" har förändrats mycket med tiden. Vet du hur man såg skillnaden mellan en kristen och en muslim på iberiska halvön under medeltiden?


Tvivlar du fortfarande på att kristendomen har motarbetat demokrati, och upplysning?

Grunden blev givetvis lagt tidigare.

"No religion" behövar inte nödvändigvis att betyda anti-teism eller (filosofisk) "positivistisk materialism".

Hos de flesta människor som förhåller sig till no religion kan man känneteckna att nästan samtliga känner/upplever att det inte behövs någon spirituell utveckling eller att det överhuvudtaget existerar någonting spirituellt med oss och människor karaktäriseras som maskiner där spränga blodkärl genom arbete är en regel, vad som behövs är en universal religion som människor kan förhålla sig till som samtidigt kan gynna det globala läget och få struktur på samhällsordningen men det är far-fetched new-age och flummigt - detta passar inte befolkningen i väst där vetenskap har blivit den enda sagan och religion vi kan följa, samtidigt missar många att thalamus konstruerar allt vi ser och upplever. Detta gör det mycket svårare att observera och mäta krafter som vi än bara kan spekulera i, och som människor avfärdar som new-age, mysticism, kvantfysisk mysticism och så vidare. Vad människan i synnerhet behöver annat än religion är ett öppet sinne där vi är mottagliga till nya idéer och vågar introducera dem i vårt sätt att leva, uppleva och förstå.

För hundra år sedan var idén omöjlig att vi två skulle kunna kommunicera via digital text på ett digitalt vis i reell tid utan någon som helst samhörighet till varandra, vad vi ser som omöjligt idag och avfärdar kan mycket väl vara möjligt om hundra år.

Jag spårade iväg en del på ämnet och du behöver inte anta detta som ett svar till just ditt inlägg.
Godnatt.

Shit vilken jobbig och fördomsfull text. Jag orkar inte gå in i detalj och kommentera denna, men föreslår att du läser boken Waking Up: A Guide to Spirituality Without Religion av Sam Harris. Du kanske får lite andra insikter då. Han håller en del föreläsningar och pratar om detta lite ytligt på youtube du kan söka på.

http://www.bokus.com/bok/9781476777726/waking-up-a-guide-to-spirituality-without-religion/

Då har du nog förstått saken fel, man behöver knappast vara "extremist" för att uträtta någonting. Ofta är det snarare extremister som förstör saker istället.

"Extremism (latin: extremus) innebär att en åsikt eller tanke dras till sin yttersta spets utan utrymme för kompromisser eller pragmatism. Det är en ståndpunkt som kan mynna ut i politisk brottslighet."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Extremism



Hur menar du "separation mellan det värdsliga och andliga"? Du kan knappast åsyfta sekulariseringen, skiljandet mellan stat och religion väl?

Knappast något unikt västerländsk, jag törs påstå att detta har hittats i större utsträckning i öst, indien, tibet, kina, buddism.


Platonsk? Pratar du om den greksike filosofen Plato? Han vandrade jorden långt innan jesus var ett foster i sin oskuldsmammas livmoder, ca 500 år f.kr. om jag inte minns fel. Visst har du däremot rätt i att det finns likheter med dagens samhälle och antikens grekland. Om vi hade skippat "the dark ages" (medeltiden), tiden av vidskepelse, förföljelse av oliktänkande av framför allt den kristna kyrkan, så hade vi sannolikt varit mer utvecklade både socialt och teknologiskt idag.

Nja, riktigt så är det inte. Paradigmskiften har skett, nya tankesätt och teknologier har låtit samhället skutta fram. Det har inte alls utvecklats organiskt som någon sorts blomma som vecklar ut sig, och definitivt inte tack vare kyrkan. Utvecklingen har skett, trots att kristendomen har stretat emot.



Att människor är socialt isolerade har inget att göra med individens rättigheter. Alla måste tillåtas vara den de är, så länge de inte inskränker på någon annans rättigheter.


Det har sällan bara funnits "ett folk", olika grupperingar och subkulturer har existerat i alla samhällen. Allt svammel om att svensken skulle vara homogen är inte sant, givetvis är det skillnad mellan folk och folk. Alla som bor i iran och saudiarabien är heller inte islamister, självklart finns där både homosexuella och ateister, även om regeringarna officiellt förnekar detta.

För övrigt så minskar religiositet detta "samhällskittet" du pratar om. http://www.dn.se/debatt/religionen-bidrar-inte-till-ett-battre-samhalle/


Visst finns det ytliga människor. Och så har det funnits i alla tider, detta är knappast något nytt. De flesta har dock flera identiteter, även de som först bara verkar bara vara ytliga och bry sig om hur de ser ut. Saker och ting var definitivt inte bättre förr, nästan allt är bättre nu. Enda skillnaden är väl att vi numer har så mycket information så vi känner till mycket av det hemska som sker i världen.

Jag har läst den, och med universal religion menar jag ett förhållningssätt för en bättre verklighet. Ateister är inte mycket för spirituell utveckling, eller spiritualitet överhuvudtaget.

Efter att ha läst mitt inlägg igen har jag svårt att placera det jobbiga och fördomsfulla.

Fast med "no religion" tror jag alla räknas in som inte har någon organiserad religiös utövning. Jag t.ex. Det innebär inte att man är icke-troende.