Så mycket kostar en elev per skoldag (Malmö)

Så här räknar man:
Malmö Stad betalar en grundersättning, samma för alla skolor. För en mellanstadieelev var den 46 521 kronor år 2014 (en elev på lågstadiet ger 44 305 kr, på högstadiet 52 335 kr). Ovanpå grundersättningen läggs en strukturersättning som beräknas efter elevernas behov. Lägst strukturersättning har Djupadalsskolan, 871 kr, och högst Rosengårdsskolan med 33 319 kr per elev och år. På de skolor där mellanstadium saknas har kommunen ändå jämförbara siffor, eftersom strukturersättningen är densamma för alla skolans elever, oavsett årskurs. För att göra siffrorna lättare att förstå har Sydsvenskan räknat ut kostnad per skoldag (179 skoldagar under 2014).

http://www.sydsvenskan.se/malmo/sa-mycket-varierar-elevpengens-storlek/

Rosengårdsskolan har idag ca 900 elever efter att högstadiet stängdes ner 2013 pga så dåliga betyg att 69% av eleverna inte klarade få gymnasiebehörighet.

Det innebär alltså att Rosengårdsskolan får 29,9 kr miljoner extra per år i Strukturersättning utöver grundersättning.

Djupadalskolan som har 560 elever får 487.000 kr extra per år. Knappt en halvmiljon utöver grundersättningen.

Fördelning av strukturersättning Andel % går till enligt följande nyckel.

Högsta utbildning för modern och eller fadern
 Förgymnasial utbildning 20 % (endast grundskola)
 Gymnasial utbildning 20 %
 Eftergymnasial utbildning 0 %
 Forskarutbildning 0 %

Utländsk bakgrund
 Båda föräldrarna är födda i utlandet 20 %
 En eller båda föräldrarna är födda i Sverige 0 %

Separerade vårdnadshavare
 Bor med en eller inte någon vårdnadshavare 20%
 Bor med båda vårdnadshavarna 0 %

Försörjningsstöd
 Modern och/eller fadern har försörjningsstöd 20 %
 Varken modern eller fadern har försörjningsstöd 0 %

Källa:
http://malmo.se/download/18.7acdbda51446ef6eb0ea0e1/1395318688463/Bilaga+1+Ny+resursf%C3%B6rdelningsmodell.pdf (Modell 2)

För den som inte är bekant med skolorna på listan, så är det de skolor i områden med mycket invandrare, låg utbildning hos föräldrarna och där många lever på försörjningsstöd. Dessa skolor får mest i strukturersättning.

Det vi skall diskutera:

Är det rimligt att det skall vara så stor skillnad? Och hur reagerar ni, när ni läser detta?

och ändå får ungarna skitmat i skolan =/

Det är ju en annan sak man undrar. Vad gör Rosengårdsskolan med de extra 30 miljonerna om året? Det är ju inte lite extra pengar för en enda skola. Ändå har de svårt att locka till sig lärare. Jag förstår inte.

Det skulle ha varit rimligt om det återspeglats i resultat. Men dessa pengar verkar påverka ytterst marginellt när det gäller elevernas prestationer. Skolorna i Rosengård har lägst andel godkända elever i hela Malmö:

http://www.sydsvenskan.se/malmo/lite-uppat-for-niorna-i-malmo/

trots att de får mest pengar per elev i strukturersättning. Som synes så får de ca 20 till 40 gånger mer i ersättning än många vanliga svenska skolor men det verkar inte hjälpa. T.ex i Värner Rydénskolan så får endast 1 av 10 elever fullständiga betyg i alla ämnen, trots den höga extra strukturersättningen (20 323 kronor per elev).

Så uppenbart så är det inte bara pengarna som det hänger på. Frågan är om det överhuvudtaget finns något kvar att göra som kan påverka resultatet? Visst kan man prova att öka ersättningen till t.ex 100 gånger mer än till skolor med svenska elever, men skulle det hjälpa?