2015-03-08, 14:18
  #1
Medlem
plastgubbens avatar
Vad anser ni om orkestral filmmusik? Är den lika bra som övrig symfoniorkestermusik? Jag tänker då främst på det som kallas klassisk musik. Eller är det en perverterad version av orkestermusik, en popkulturvariant? Jag tycker att det verkar vara ganska vanligt förekommande i den orkestrala filmmusiken att man har dels elektroniska ljud iblandat och dels att det ofta är mer av en repetitiv drivande rytm. Den klassiska musiken kan ofta vara lite grötig jämförelsevis. Inte alltid dock.
Citera
2015-03-08, 16:16
  #2
Medlem
Zwerchstands avatar
Stilarna har per nödvändig definition olika syften: Filmmusik att integreras i film (orkesterstyrkan där sekundär), konstmusik att vara sig själv nog (= konst); och bägge överlag bättre i eget sammanhang, om inte även där för sig så på att förmedla upphovsmannens intention. Låt gå att en konsttonsättare har valet att lika budget- som publikfri vända världen ryggen och skriva oinskränkt för byrålådan, medan filmtonsättaren tör ses bunden till en materiellt bunden produkt.

Konsttonsättaren skriver alltså just inte pop (men verkar i en långt äldre tradition byggande på kontrastverkan, d.v.s. vars ostinato kontrasteras mot något annat i samma stycke, till skillnad från poptraditionens motsvarighet där “repetitiv drivande rytm” inte kontrasteras förrän i annat stycke, men typiskt ofta redigeras samman i efterhand) medan filmtonsättaren utmärkande ofta gör det och då i ett genreberoende idiom (episk orkestersvulst med jättetrummor och domedagskörer på låtsaslatin / minimalistiska ljudeffekter med inslag av för scenografin autentiska instrument) vars orkesterform lånats av den förre kring mellankrigstiden och sedan dess inte utvecklats med mycket mer än tillsats av rockinstrument & syntetisering.

Exempel på hur färdiga konstmusikstycken lyckat lyfts in i filmer finns det gott om. Egentliga konsttonsättare som på ett mer essentiellt vis än Korngold, Rózsa, Takemitsu, … givit sig på filmprojekt bör numer finnas i smärre antal, men inte på mitt bord. (Snarare då pop-/rockmusiker, men då inte topiskt intressanta.) Filmmusiksviter åtminstone föregivet åsido, ett typiskt undantag hittas hos popflörtande crossover-tonsättare som Michael Nyman vars musik till Pianot i huvuddrag efterarrangerades till -salsfähig pianokonsert som The Piano Concerto vilken som sådan gör sig riktigt dåligt; vilket i sin tur indikerar etymologin att komposition = sammansättning [av givet material till integrerad form], inte melodihittepåande/orkesterpåpälsande. Konsertversionen använder i överlag intakt originalmaterial som tejpats ihop till ett påfallande osnyggt dragplåster (Han kan bättre än så men utmärker sig inte för det.) – på mer gott än ont eftersom målgruppen ju inte bryr sig och de som gör det förstår att vinna både nytta & nöje även ur missgilla ting.
Citera
2015-03-08, 16:32
  #3
Medlem
plastgubbens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Zwerchstand
episk orkestersvulst med jättetrummor och domedagskörer på låtsaslatin
Jo, jag har tänkt på det. Det blir nästan överdrivet ibland. Då känns det lite perverterat. Lol, är det verkligen låtsaslatin?
Citera
2015-03-08, 16:49
  #4
Medlem
Moltas666s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av plastgubben
Vad anser ni om orkestral filmmusik? Är den lika bra som övrig symfoniorkestermusik? Jag tänker då främst på det som kallas klassisk musik.

Knepig fråga som jag inte riktigt förstår. Är mörk choklad godare än ljus?

Det har ända sedan 40-talet (åtminstone) producerats orkestral musik till filmer. Inte sällan har musiken fått ett "eget" liv i så motto att den spelas långt efter det att intresset för filmen falnat.

Menar du att det finns någon motsättning mellan orkestral filmmusik och så kallad klassisk musik? I så fall har jag missat den motsättningen.
Citera
2015-03-08, 17:04
  #5
Medlem
Zwerchstands avatar
Citat:
Ursprungligen postat av plastgubben
Jo, jag har tänkt på det. Det blir nästan överdrivet ibland. Då känns det lite perverterat. Lol, är det verkligen låtsaslatin?
Ofta nog att raljera över, ja. Gamla romerska konsistorieprotokoll eller katolska kyskhetshyllningar till Jungfru Maria finns ju gott om, i publik domän, en mängd gångbara versmått och hög litterär kvalitet – men väl inte demoniska nog att matcha de scener man vill göra värsting av. Återstår, förutom seriös och för korvstoppningsmåttet alltför dyr korrektur (att jämföras med musikepiken, som ju i dag kan spottas fram ur närapå valfri tonårssons datorresurser utan ett partitur ens nära vägen), att på måfå vaska lösgodis gärna ur dödsmässan/-officiet (men då byta Jesus mot Satana/Diabolus) / skriva fonetiskt lik nonsens.
Citera
2015-03-08, 17:24
  #6
Medlem
plastgubbens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Moltas666
Menar du att det finns någon motsättning mellan orkestral filmmusik och så kallad klassisk musik? I så fall har jag missat den motsättningen.
Huruvida det finns skillnader var väl lite det jag tänkte att diskussionen kunde handla om. Kommersialiseringsaspekten som Zwerchstand nämnde var intressant. Jag undrar dock om tonsättare och andra som producerar det som tydligen kallas konstmusik är helt obundna från detta. Jag har intresserat mig lite för subversiva element av filmindustrin samt musikindustrin och även den påstådda nedgången inom hela den Västerländska civilisationen. Det var nog filmmusik som fick mig intresserad av symfoniorkestermusik. Sedan har jag lyssnat på allt möjligt. Detta intresse har jag inte haft speciellt länge även om man lyssnade på ett och annat stycke även tidigare. Jag tycker mig märka att den så-kallade konstmusiken ofta är lite grötig och det krävs att man har bullerfritt, ofta att man är lite koncentrerad, samt i rätt sinnesstämning för att den ska komma till sin rätt. Samt att om man är avtrubbad av skräpkultur kanske det eventuellt krävs en viss avvänjning av den. En specifik händelse som verkligen fick mig intresserad av orkestermusik var när jag lyssnade på ett stycke under ett cannabisrus. Jag har inte använt cannabis på ett bra tag nu och jag provade inte att lyssna på orkestermusik under rus mer än blott en gång efter den gången tror jag. Dock har jag intresserat mig för om liknande förhöjande av perceptionen går att uppnå på annat sätt. Följande skrev en recensent på amazon.com om boken Awaken Healing Light of the Tao av Mantak Chia:

Citat:
I did the practices from the above in combination with using Mantak Chia Awaken Healing Light videos. I was very surprised when I tapped into the a light source that exploded with in my brain. Further, my experience of listening to music intensified like 100 times and all of my feeling became much more intense. In short, this book teaches you real supernatural powers and helps you tapping into them. It is a very powerful practice and definitely not for the faint heart I felt like a super man and never felt tired at all when tapped into this energy. Good Luck all. Have fun
http://www.amazon.com/Awaken-Healing-Light-Mantak-Chia/product-reviews/0935621466/ref=cm_cr_dp_see_all_summary?ie=UTF8&showViewpoint s=1&sortBy=byRankDescending

Följande står på gnosticteachings.org:

Citat:
It is possible to seminate the brain. The great musicians of the past (for example, Beethoven, Mozart, Chopin, or Liszt) were people whose brains were very seminated, people who gave extraordinary capacities to their brains, people who used the highest percentage of the brain areas. Nevertheless, nowadays things are quite different: the human brain has degenerated too much, and we do not realize it...

If we are enjoying a “binge,” if we follow the latest “wave,” if we are in the middle of some “rock and roll” and somebody suddenly turns it off and plays Beethoven’s Ninth Symphony, how would you feel? Surely you would not go on with the “binge.” What would you do? You would not, of course, go and insult the host (obviously not), but surely you would very decently leave. Would you not? Why..?

In the Middle Ages, for example, when the brain had not yet degenerated so much, things were different: people danced waltzes, they danced to classical music; they would dine and having musicians play for them, and so they would vibrate to the most delicious symphonies; Beethoven, Mozart, Liszt and Chopin were in fashion...

That was in the Middle Ages, but we are not in the Middle Ages now: nowadays, if we are in the middle of a binge and they play music like that, we simply turn round and - “au revoir!” - leave. Obviously, we go away. Why? Because we feel bored. And why do we feel bored? (Let us be analytical - we are here to analyze.) Simply, because the brain is degenerated: there are certain areas in the brain which cannot appreciate good music anymore. And why has the brain degenerated? It has degenerated simply because for many centuries we have been extracting from our organisms the Entity of the Semen.

And actually, we have not extracted it to give life to other creatures, certainly not: we have extracted it because we have enjoyed to do so, because it is a great pleasure, that is all. This is why we have revelled in lust, in beds of pleasure, enjoying it enormously. But the brain has been the one left “to carry the can,” the brain has paid the consequences: now there are many areas that are not working.

It is possible, however, to regenerate the brain. But in order to regenerate it one has to transmute the Entity of Semen, turn it to energy.
https://gnosticteachings.org/the-teachings-of-gnosis/lectures-by-samael-aun-weor/143-the-transmutation-of-sexual-energy-1.html
__________________
Senast redigerad av plastgubben 2015-03-08 kl. 17:28.
Citera
2015-03-08, 17:45
  #7
Medlem
Zwerchstands avatar
Givetvis berörs även konsttonsättare av kommersialiseringen. Det finns gott om exempel på direkt påverkan både i specifika verk och en generell marknadsanpassning av personlig stil/image. Men fri konst är oberoende och människan äger själv valet att som sagt vända världen ryggen.

De där nygnostikerna, jaha … Nej, på medeltiden dansades inte vals och varken “Beethoven, Mozart, Liszt and Chopin” var på modet förrän många sekler senare. Fimpa.
Citera
2015-03-08, 18:10
  #8
Medlem
plastgubbens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Zwerchstand
De där nygnostikerna, jaha … Nej, på medeltiden dansades inte vals och varken “Beethoven, Mozart, Liszt and Chopin” var på modet förrän många sekler senare. Fimpa.
Jag vet att deras text förefaller aningen oproffsig. Den var bara ett exempel. Hela konceptet med sexuell energi är rätt stort och det benämns inom t.ex. Qigong, kundaliniyoga etc. Min poäng är att cannabis kan förhöja perceptionen av musik avsevärt och en del säger att samma effekt kan uppnås utan droger. Här är en annan text som handlar om samma sak:

http://www.sacred-texts.com/nth/tgr/tgr16.htm
Citera
2015-03-08, 18:31
  #9
Medlem
Zwerchstands avatar
Vilket kan sägas utan orientaliskt/esoteriskt flum: Fimpa.
Texten förefaller inte aningen oproffsig, den är mönstergillt exempel på charlatankrafs. Och om “[d]in poäng är att cannabis kan förhöja perceptionen av musik avsevärt” så är tråden missrubricerad. Jag kliver av här.
Citera
2015-03-08, 23:38
  #10
Medlem
plastgubbens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Zwerchstand
Vilket kan sägas utan orientaliskt/esoteriskt flum: Fimpa.
Texten förefaller inte aningen oproffsig, den är mönstergillt exempel på charlatankrafs. Och om “[d]in poäng är att cannabis kan förhöja perceptionen av musik avsevärt” så är tråden missrubricerad. Jag kliver av här.
Det var ett litet sidospår efter att jag nämnde att en händelse som verkligen fick mig intresserad av orkestermusik var när jag lyssnade under ett cannabisrus. Du är välkommen att kliva av.

__________________
Senast redigerad av plastgubben 2015-03-08 kl. 23:45.
Citera
2015-03-09, 15:20
  #11
Medlem
bravehs avatar
Du missar målet lite grann eftersom filmmusik till största delen kommer från operan och inte från barocken/klassicismen/romantiken.


Enligt mig ska du inte jämföra Bach/Mozart/Beethoven med Williams/Zimmer/Newman utan du ska se filmmusiken som en fortsättning på opera-traditionen.

Jag är säker på att Richard Wagner har betytt mer för filmmusiken än någon av de andra välkända kompositörerna. De italienska opera-kompositörerna har säkert också varit väldigt viktiga för filmmusiken.
Citera
2015-03-09, 15:33
  #12
Medlem
Mysteriousstrangers avatar
Gustav Holst har betytt mycket för den orkestrala filmmusiken. Det lättaste exemplet är musiken till Star Wars och jämför den med Mars, the Bringer of War. Som ett exempel.


http://sv.wikipedia.org/wiki/Planeterna_(orkestersvit)
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in