osv. känns bara löjligt. Dr Manns beteende framstod som en manusmässig nödvändighet men inte psykologiskt trovärdig; mer trovärdigt hade varit om han helt enkelt började gråta och berättat att han manipulerat all data varpå de åkte vidare till nästa planet. Men det är klart, då hade inte vi fått samma "häftiga" slut. Filmen saknade helt svärta och var mest ett hån mot Dylan Thomas dikt.
Citat:
Efter att ha väntat flera månader så fick jag äntligen tid att se filmen igår och jag tyckte att den var otroligt bra på många sätt men jag blev ändå lite besviken. Nästan alla som jag har pratat med om filmen har sagt att filmen är ett riktigt "mind fuck" och att det är en film som man måste se om och om igen för att verkligen förstå vilket jag verkligen inte tycker att det var. Även om teorierna bakom det som sker är svårgreppade på högre nivåer men jag tycker verkligen att filmen är väldigt tydligt med varför saker sker osv.
Haha, exakt samma sak hände mig. Brukar inte gå på bio så ofta men alla mina vänner sa att Interstellar var otroligt bra, och eftersom jag gillar "mindfuck-filmer" (Donnie Darko, Mulholland Dr. etc) så var det en film som passade mig perfekt. Jag blev, precis som du, lite besviken. Filmen var bra men verkligen inte särskilt komplicerad. Den handlar visserligen om ett komplicerat ämne, och fysiken/teorierna bakom allt som händer kan vara väldigt svåra att greppa, men det är ju otroligt tydligt att Nolan jobbade extra hårt med att göra den så lättförståelig som möjligt. Exempelvis slutscenen, när McConaugheys karaktär förklarar ALLT som händer, så att den breda massan inte ska behöva lista ut det själva... Detta är ju trots allt en väldigt mainstream film och för att så många som möjligt ska tycka om den ska inte vara allt för komplicerad.
Som sagt, filmen gillade jag! Men jag kanske borde sluta lyssna så mycket på mina polare
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera