Citat:
Ursprungligen postat av
Oformad
Att landet skulle lida irreparabla materiella skador är såklart skitsnack, det är i princip en omöjlig konsekvens av ett krig.
Problemet är väl hur konflikten mellan Shia och Sunni kommer fortsätta. Skulle verkligen Sunni-majoriteten pacificeras om FSA och ISIS krossas militärt? Eller om FSA skulle vinna, skulle minoriteterna och "Assadnostalgiker" verkligen vara lugna?
Eller om ISIS skulle vinna tror jag förvisso att man skulle kunna trycka ner interna konflikter, men landet lär väl bli som en extrem version av Afghanistan under Talibanerna...
Utsikterna ser inte bra ut varken nu eller efter inbördeskriget. Jag utgår ifrån att de som idag utgör väpnad opposition, kommer imorgon bli självmordsbombare om regimen får full territoriell kontroll över Syrien. Det finns dock en liten chans att man lyckas få en någorlunda lugn atmosfär efter flera års målmedvetet arbete.
Erfarenheten av Irak är viktig, här kan man se vad som funkar och vad som inte funkar. Klipp av Al Qaidas möjlighet att rekrytera genom att föra en inkluderande politik gentemot deras målgrupp och klipp av de som redan är Al Qaida, bokstavligt talat. Efter år av extremt brutal bekämpning så kommer gruppen vara obefintlig och hanterbar, därefter så kommer dom inte växa mer ifall inkluderingspolitiken fortsätter som innan.
Sedan måste man ha i åtanke att Syrien och Irak har olika förutsättningar. Irak var ett oljerikt land, hade intakt infrastruktur, västerländsk assistans samt hade makthavare som tillhörde majoritetsbefolkningen. Syrien är tvärtom på alla dessa punkter. Det finns inga naturresurser vilket innebär att man inte kan vara säker på att man får tillbaks pengarna om man lånar ut till regimen. Staten har haft budget problem under decennier och det här kriget tog det till en annan nivå. I nuläget så är de helt beroende av två andra stater med egna ekonomiska kriser.
Regimen har svåra utmaningar och sämsta förutsättningarna för att klara av dom. Omständigheterna kan dock förändras ifall den viktigaste aktören byter sida. Jag har återkommande påpekat att väst och shiitiska islamister närmar sig varandra sakta men säkert. Idag och sedan en tid tillbaks så är det en del regimlojala användare som skriver mycket om amerikansk-israelisk konspiration, imorgon kommer dom lägga upp affischer på Bush. Den familjen skämmer bort iranierna i tre omgångar.
Edit: Jag läste nyss något som är relevant för sammanhanget.
Citat:
Assad decreed that 50 percent of all state jobs must henceforth be reserved for the families of “martyrs” from the security forces and militias. As a way of ensuring the loyalty of the regime’s most important constituency, it makes perfect sense. But it also shows that Assad is giving up on the reintegration of rebel-held Syria into the state apparatus. Thus entrenching himself among the militias and what remains of his army, he has precious little left to offer anyone else—no carrot, only stick.
http://carnegieendowment.org/syriaincrisis/?fa=59215