Citat:
Ursprungligen postat av
Roger Rabbit
Aha... fast det stämmer ju inte heller. Stjärnorna flyttar på sig, stjärnhimlen såg annorlunda ut för 1000 år sedan och för all del även från igår. Det är såklart en långsam process eftersom stjärnorna är så långt bort (inte för att de inte rör sig med sjuka hastigheter), så några enorma skillnader syns ju inte på 1000 år, men ändock märkbara.
Som jag sa så hade vi besök för 70 000 år sedan av en dvärgstjärna som befann sig ungefär där rymdsonden Voyager som NÄSA skickade upp på 70-talet är idag. Numera är den stjärnan ca 20 ljusår bort, dvs det tar 20 år för ljuset att ta sig från den stjärnan till oss. För att jämföra så hinner ljuset runt jorden 7 varv på en sekund, och från solen till jorden tar det ca 8 minuter för ljuset att anlända.
Stjärnhimmelen är indelad i ca 88 stjärnbilder, hälften ligger i södra himmelsfären och kan INTE ses från Sverige.
Men jag pratar om hela världens Orions bälte. Karlavagnen, Lilla och stora Björn och så vidare . Andromedagalaxen och så vidare.
Jag pratar om det som finns och alltid har funnits.
Exakt som universum finns med alla planeter och konstellationer.
När det rubbas och vi alla ser det och märker det. Då är det klart. Det är så jag menar med det sista tecknet från skyn.
Vad jag tror alltså och jag tror att det har något med själva universums alla galaxer och planeter samt stjärnor att göra.
Spekulerar endast. Jag tycker att man kan spekulera om Guds natur med mera eftersom det inte finns ett slutgiltigt bevismateriel på det området.
Tycker inte att man skall vara rädd för att tänka till hur knäppt det än kan se ut eller hur lite kunskap man än besitter på vissa områden.
Roligt endast. Alltid möter man någon tanke på vägen som förstår eller kan komplettera sakfrågan.