Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Van der Kwast blev asförbbanad på en läkare på Säter som drog in permissionerna för SB. Så teamet ville nog ha honom på fri fot så han var på gott humör och kunde läsa på om de olika morden.

Ja så¨var det väl om jag minns rätt! Och samme åklagare ville att Säter skulle fortsätta med sin "vård" .Men både SB som hade fått nog och CHÖL sa nej. Om jag inte minns fel

Vad gäller ljugande ser jag det som så att SB ljög pga narkotikan han fick i överflöd.Alla narkomaner ljuger för att få¨narkotika.När han blev nykter slutade han ljuga (Hänvisning till DJs bok)

Mytomani är när man ljuger tvångsvis och inte kan låta bli att ljuga fast man är nykter.Det är inte sällan beroende på någon störning

Har du en källa på det?

Att utredarna ville att han skulle läsa på om morden är på något vis en underförstådd bärande vägg hos Råstam. Jag är inte så övertygad faktiskt utan tror att det är lite för konspirativt.

Göran Källberg heter han som stoppade permissionerna. Quickteamet blev rasande över detta.

Källa tack.

Det har skrivits olika böcker om SB. Du finner exempelvis uppgiften i Råstams bok. GK själv har uttalat sig i filmad intervju om detta. Van der Kwast har aldrig förnekat det.

Så här skriver CvdK i sin bok om just detta:
"Det blev till slut en konflikt om detta på Säters sjukhus och chefsöverläkaren Göran Källberg ville dra in permissionerna. Jag fick höra talas om bråket och tyckte att det skulle vara bra om jag och Källberg pratade igenom det hela. Det visade sig vara en mycket dålig idé. Källberg var en stingslig herre och tog illa vid sig av att jag lade mig i saken. Som jag minns vårt telefonsamtal var det mina funderingar kring hur indragna permissioner skulle påverka Quicks vilja att fortsätta med utredningen som Källberg fann stötande. Det var dumt av mig att ta upp permissionsfrågan på det sättet med Källberg. Självklart insåg jag att det var högst rimligt att Säters chefsöverläkare ville dra in permissionerna. Det skulle se konstigt ut om en person som erkänt två mord gick runt på gatorna. Det fanns också fördelar med att Quick var inlåst på sjukhuset. Om Källberg drog in hans permissioner fanns inget behov av att ha honom häktad för att hindra att han försvann eller begick nya brott. Problemet med att han kunde försvåra utredningen genom att bygga upp falska erkännanden med information utifrån, var en risk som kunde hanteras om han var inspärrad på Säter. Det var alltså bra att permissionerna upphörde. Det visade sig att Quick ändå ville fortsätta att berätta."

Enligt CvdK hade Quick permissioner och frigång t.o.m. slutet på januari 1994.

Ovanstående citat kan jag tycka är lite märkligt. Det visar, även om han inte skriver det rakt ut, att han ville att Quick skulle få behålla permissionerna trots det han själv skriver om riskerna med det.

Suck! Om man nu påstår något som helt går emot vad som Riksåklagare Anders Perklev och resningsåklagarna skriver så kanske du borde presentera något stöd för det.

RÅ Perklev skriver i sitt "Beslut med anledning av ett resningsförfarande"


"De domar genom vilka Sture Bergwall dömts till ansvar är välskrivna och väl underbyggda. Det är lätt även för den som inte har kännedom om förundersökningsmaterialet att följa hur domstolarna resonerat. För dessa har Sture Bergwalls erkännande varit en förutsättning för att kunna döma honom, men i sig inte varit tillräckligt. Olika omständigheter har analyserats och anförts som
stöd för tillförlitligheten av de uppgifter han lämnat vid huvudförhandlingarna i målen."

"Som nämnts erkände Sture Bergwall gärningen vid huvudförhandlingen. Hans uppgifter synes ha varit helt avgörande för tingsrättens ställningstagande att han skulle dömas för gärningen. Det saknades helt stödbevisning i form av vittnesiakttagelser eller teknisk bevisning som kunde binda honom till brottet. Det hade inte heller genom utredningen i övrigt varit möjligt att fastslå vad som hänt målsäganden. Av tingsrättens dom framgår att tingsrätten utgick från att Sture Bergwalls
erkännande inte var tillräckligt för en fällande dom. Tingsrätten prövade i domen om de uppgifter som Sture Bergwall lämnat, bl.a. genom en jämförelse med vad som kommit fram under polisutredningen och vad som varit känt för allmänheten, kunde tillsammans med erkännandet utgöra tillräcklig bevisning för fällande dom."


I till exempel Charles Zelmanovits-fallet pekade pedofilsvinet ut var han slängt en såg + att han kände till bältet.


Vi har ju gått igenom detta i tråden tidigare. Från Juridikbloggen:

"Tingsrätternas efterföljande frikännanden av Bergwall har inte berott på någon självständig prövning av dennes skuld. Frågan om skuld och ansvar har inte i egentlig juridisk mening varit föremål för prövning sedan de första rättegångarna 1993 – 2001."

Det man gjorde under resningarna var bevisvärderingar. I fallet Therese Johannesson skriver åklagaren i resningsbeslutet:

"beaktat omständigheter som talar för Bergwalls skuld, bland annat att så kallade likhundar gjort markeringar på platser där Bergwall sagt sig hantera Thereses kvarlevor, fynd av organiskt material på dessa platser samt att Bergwall lämnat den åtminstone delvis korrekta uppgiften att Therese haft eksem eller ärrbildning på armen eller armarna"

Åklagaren skriver vidare att bevisläget är:

"sådant att det i en ny rättegång mot Bergwalls bestridande inte går att bevisa att han begått brottet"

Jo det stämmer nog. Även i ett resningsärende gäller rimligen att åklagaren skall kunna förvänta sig fällande dom för att väcka åtal. Jag kan nog tycka att den evinnerliga diskussionen om eventuellt tjänstefel vid nytt åtal känns överflödig. Problemet är mycket mer grundläggande än så Vad skall skrivas i stämningsansökan Åklagarna har ju konstaterat att all den bevisning som motiverade de ursprungliga domarna saknar värde. Det finns alltså ingenting att pröva. Hade det funnits så ju för den delen domstolen inte heller gjort något annat än att prövat befintlig bevisning. Så hur han skulle blivit mera frikänd på det viset återstår att förklara.

Varför inte läsa domen i stället för att hänsynslöst svamla på.

Från domen:

"Quick var av den uppfattningen att den pojke som han tidigare hade träffat i Notudden," (pojken var någon som barnaknullaren var kåt på) "var parets son och han frågade därför när deras son skulle anlända. När han fick till svar att de inte hade någon son blev han fruktansvärt uppbragt eftersom han uppfattade svaret så att kvinnan förnekade sin son."

Det var därför han beslutade döda dom, lättkränkt?

"Quick har vid förhör uppgivit att också en annan av honom namngiven person - i det följande benämnd Jonny - skulle ha varit med honom i förövandet av ifrågavarande gärningar. Då någon teknisk bevisning som binder denne person vid gärningen inte föreligger så har förundersökningen lagts ner."

SB tvångsavgiftades, då han inte längre fick narkotika slutade han berätta!!

Tack! Jag har inte läst CvK:s bok, men det här stycket är ju mycket belysande. Jag håller med om att det är märkligt, rättare sagt avslöjande - han erkänner ju att han försökte lägga sig i vården och beslutet om permissioner, vilket en åklagare ö.h.t inte får göra. Och det visar också, som du skriver, att han ville övertala överläkaren att inte dra in permissionerna trots att han visste att Quick då hade en chans att bygga upp falska erkännanden. Steget är faktiskt inte så långt till att anta att han faktiskt ville att Quick skulle skaffa sig info...