Citat:
Ursprungligen postat av
micro113
Nej,om hon tar livet av sig eller inte har ingen betydelse ...
Ärvdabalken:
15 kap. Om förverkande av rätt att taga arv eller testamente
1 § Den som genom brott uppsåtligen har dödat någon får inte ta arv eller testamente efter denne. Är den dödade arvinge eller testamentstagare efter någon annan, får gärningsmannen inte bättre rätt till arv eller testamente efter denne än om den dödade hade levat.
Vad som sägs i första stycket gäller även när någon annars har orsakat någon annans död genom en uppsåtlig gärning som innefattat våld på den dödades person och utgjort brott för vilket lindrigare straff än fängelse i ett år inte är föreskrivet. Lika med våld anses att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd.
Vad som sägs i första och andra styckena gäller inte, om gärningsmannen var under femton år.
Vad som sägs i första och andra styckena gäller inte heller, om det föreligger synnerliga skäl däremot med hänsyn till gärningens beskaffenhet. Vid bedömningen av om det med hänsyn till gärningens beskaffenhet föreligger synnerliga skäl skall också beaktas,
1. om gärningsmannen begick gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning, eller
2. om gärningsmannen var under arton år och hans handlande stod i samband med uppenbart bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga hos honom. Lag (1991:1547).
4 § Har någon förverkat sin rätt att taga arv, skall ärvas såsom hade han dött före arvlåtaren.
Min pappa dog före min farmor och farfar - vilket innebar att hans laglott tillföll oss barn .. och reglerna är lika oavsett varför man inte får lyfta arv...
Tänkte precis skriva det, jag googlade lite för ett tag sedan och fick samma uppfattning efter att ha läst bl a på
http://www.lag24.se/a/avs%C3%A4gande,-avst%C3%A5ende,-f%C3%B6rverkande-och-preskription .
Citat:
Har en person förverkat sin arvsrätt, så fördelas arvet vanligtvis så som det hade fördelats ifall personen ifråga hade avlidit innan arvlåtaren. Det skall sägas att det finns vissa undantag från reglerna angående förverkande av rätt att ärva eller ta testamente på grund av uppsåtligt dödande eller andra brott. Detta gäller bland annat då gärningsmannen var under femton år gammal då händelsen inträffade.
Men nu var ju Görans barnbarn inte fött när han dog, spelar det in tro? Om man följer regeln ovan och tänker som att Sara dött innan Göran, ja, då hade hon ju inte haft någon son. Hennes syster hade väl då ärvt allt när Göran väl dött, eller ev tillsammans med Görans kusin eller vad som nu stod i sista testamentet. Saras son hade i alla fall inte varit aktuell som arvinge eftersom han inte fanns vid Görans bortgång.
Hade man vetat direkt efter mordet att det var ett mord och vilka som var skyldiga och arvet fördelats utifrån det hade ju Sara inte ärvt något. Om hon då fått barn senare i livet hade väl inte detta barn kunnat ärva ett arv som hon förverkat? Nu kompliceras det ju av att man inte visste detta med en gång, frågan är om barnet "räknas" med ändå eller om man s a s går tillbaka i tiden och bedömer efter hur de faktiska förhållandena var vid Görans bortgång.
Edit: Efter lite fundering, det måste väl ändå vara förhållandena vid dödsfallet som gäller?
Ärvdabalken:
Citat:
1 § Arv kan tagas endast av den som lever vid arvlåtarens död; dock må barn, som är avlat dessförinnan, taga arv, om det sedermera födes med liv.
Saras barn levde inte vid arvlåtarens död och var, verkar det, inte heller avlat dessförinnan. Då kan han inte ärva. Väl?