Hej Flashback. Jag tänkte skriva en kort guide rörande att lägga upp sitt eget utbildningsprogram på högskola och universitet. Jag gör det själv och kan rekommendera det varmt.
Vad innebär det att lägga upp ett eget program?
Det innebär att du istället för att läsa ett av universitetets tillhandahållna program läser separata kurser enligt en modell du lägger upp själv mot en examen. Din examen inom det aktuella området blir den samma - det syns inte ens på examens-intyget om du har läst kurser eller ett program.
Vilka fördelar finns med att lägga upp ett eget program?
Det finns flera fördelar. Först och främst kan du skräddarsy din egen utbildning utefter vad du är intresserad av och vill jobba med utan att begränsas utav universitetets förslag. Exempelvis kan du lägga in specifika studier som ger kompetens anpassad för din drömarbetsplats och så vidare.
Möjligheterna att bli antagen, och på sikt kunna ta den examen du vill ha, ökar (ofta avgörande) eftersom du kan anpassa kurserna du läser utefter ditt betyg/högskoleprov/behörighet samt konkurrerar inom en annan kvot. Du kanske exempelvis vill läsa Politices Kandidatprogrammet men aldrig läste Matematik C/3B på gymnasiet och inte kan eller vill läsa upp det på Komvux. Då kan du byta ut Nationalekonomin mot exempelvis Internationella Relationer eller Mellanösternstudier och sedan gå samma program ändå.
Du kan också, om du är ambitiös, ta din kandidatexamen på 1,5 till 2 år istället för 3 år eftersom du kan justera tempot i utbildningen via antalet poäng du läser per termin. På detta sätt kan du spara både tid och pengar samt starta din karriär, eller gå vidare till en Master, fortare, utan att begränsas utav den takt som ett program bestämmer.
Du kan också göra en fuling och designa ett program som innehåller A, B och C-kurser i två olika ämnen. Genom att göra detta kan du ta dubbla examen från de flesta lärosäten (kontrollera med din studievägledare).
Vilka nackdelar finns med att lägga upp ett eget program?
Du får ingen konkret klass som man får vid ett utbildningsprogram utan får se ett par nya ansikten varje termin. Däremot kommer du nästan att ha en klass eftersom du sannolikt kommer att följa ett utbildningsprograms upplägg delvis samt matcha upp ditt schema med andra som också lägger upp sitt eget program. Vill du så kan du modellera ditt egna program efter schemat för ett redan befintligt program (med små justeringar) och därmed få en klass i praktiken ändå, alternativt gå ett program men “hoppa av” och gå över till fristående kurser när det blir dags.
Den största källan till samhörighet på universitet är dock sällan klassen utan snarare nationen, kåren samt föreningarna, vilka är oberoende av “klasserna”. En klass på universitetsnivå är inte samma sak som på högstadiet och gymnasiet, de är mest personer som sitter i samma sal som dig. Du behöver alltså inte känna att du kommer att bli “utanför”. I övrigt har du samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som vilken program-student som helst.
Det är inte en “nackdel” men en utmaning som det egna programmet innebär är att man själv måste vara lite proaktiv som person och se till att anmäla sig, och så vidare, i tid. För en person som inte är totalt bortkommen bör dock detta inte vara några problem överhuvudtaget.
Kan man fortfarande genomföra utbyte och praktik om man bara läser kurser?
Ja, det kan du. Till skillnad från programstudenter kan du också genomföra bägge två om du väljer att studera lite extra (45 poäng/termin) första terminerna så att du får extra utrymme mot slutet. Såväl praktik som utbyte kräver ofta, oavsett om man går program eller kurser, att man är ute i god tid (ofta 1-2 terminer i förväg) så tänk på det och var proaktiv.
Vad krävs för en examen?
För en kandidatexamen krävs det 180 högskolepoäng, varav 90 poäng ska vara i ett specifikt ämne vilket också blir din examen. Övriga 90 poäng får vara i ett, eller flera, valfria ämnen. Ett exempel på en kandidatexamen i Nationalekonomi på 20 månader/4 terminer, med utbyte skulle kunna vara följande.
Termin 1: Nationalekonomi A + Franska I (45 poäng)
Termin 2: Nationalekonomi B + Franska II (45 poäng)
Termin 3: Nationalekonomi C + Franska III (45 poäng)
Termin 4: Utbytesstudier i valfri kurs i valfritt land (45 poäng)
Ovanstående ämnen, kurser, ordning och land byter du givetvis ut till exakt vad du vill ha till just din examen och anpassar efter vad du vill arbeta med i framtiden. Att ta en kandidat på två år signalerar dessutom till en framtida arbetsgivare att du är en person med kapacitet och förmåga till planering. Det är dock givetvis inget måste att ta examen i ett snabbare tempo - tvärtom kan det vara värt att stanna ett extra år, njuta av studentlivet och skaffa dig ytterliggare kompetens som kommer att vara användbar i din framtida karriärutveckling. Exempelvis skulle ett par kurser i Handelsrätt samt Juridisk Översiktskurs kunna vara ett utmärkt komplement till ovanstående upplägg. Fantasin sätter gränserna.
Övriga tips?
För en kontinuerlig dialog med studievägledaren på din instutition. Han eller hon är till för att hjälpa dig. Var tydlig med vad du vill, pitcha ditt upplägg och sök feedback. Studievägledaren är ett utmärkt bollplank. Gå igenom alla valbara kurser och andra valmöjligheter noggrant så du känner att din utbildning blir helt perfekt. Var ute i god tid rörande planering, anmälan och dialog. En bra tumregel är att alltid ha ett möte förberett med studievägledaren strax före ansökning/anmälan stänger varje termin (Oktober/April) där ni gemensamt kontrollerar allting så att allting blir rätt. Engagera dig i nationslivet.
Arbetsbelastningen är som tyngst under C-uppsatsen (sista delen av C-kursen i det ämne du väljer att ta din examen i) så att sortera utbildningen på ett sätt som minimerar arbetsmängden där kan vara smart.
Jag har i exemplifieringar ovan använt kurser inom det statsvetenskapliga ämnesområdet och kringliggande eftersom det är vad jag själv har bäst koll på. Detta upplägg och denna metod går dock att applicera på de flesta ämnesområden och fackulteter.
Det låter nästan för bra för att vara sant. Jag får en roligare utbildning och kan bli klar snabbare. Dessutom kan jag skaffa mig specifikt kompetens X vilket gör mig konkurrenskraftig för drömjobbet Y. Stämmer det verkligen?
Ja! Ett program på universitetsnivå är ingenting annat än kurser som universitetet tyckte passade bra ihop. Det finns ingenting som hindrar dig från att designa ditt eget program, i valfritt tempo, och välja det istället. Denna tjej säger sig ha gjort det och henne gick det bra för.
http://www.regeringen.se/sb/d/15468/a/182318
Återkom gärna om ni har frågor.
Vad innebär det att lägga upp ett eget program?
Det innebär att du istället för att läsa ett av universitetets tillhandahållna program läser separata kurser enligt en modell du lägger upp själv mot en examen. Din examen inom det aktuella området blir den samma - det syns inte ens på examens-intyget om du har läst kurser eller ett program.
Vilka fördelar finns med att lägga upp ett eget program?
Det finns flera fördelar. Först och främst kan du skräddarsy din egen utbildning utefter vad du är intresserad av och vill jobba med utan att begränsas utav universitetets förslag. Exempelvis kan du lägga in specifika studier som ger kompetens anpassad för din drömarbetsplats och så vidare.
Möjligheterna att bli antagen, och på sikt kunna ta den examen du vill ha, ökar (ofta avgörande) eftersom du kan anpassa kurserna du läser utefter ditt betyg/högskoleprov/behörighet samt konkurrerar inom en annan kvot. Du kanske exempelvis vill läsa Politices Kandidatprogrammet men aldrig läste Matematik C/3B på gymnasiet och inte kan eller vill läsa upp det på Komvux. Då kan du byta ut Nationalekonomin mot exempelvis Internationella Relationer eller Mellanösternstudier och sedan gå samma program ändå.
Du kan också, om du är ambitiös, ta din kandidatexamen på 1,5 till 2 år istället för 3 år eftersom du kan justera tempot i utbildningen via antalet poäng du läser per termin. På detta sätt kan du spara både tid och pengar samt starta din karriär, eller gå vidare till en Master, fortare, utan att begränsas utav den takt som ett program bestämmer.
Du kan också göra en fuling och designa ett program som innehåller A, B och C-kurser i två olika ämnen. Genom att göra detta kan du ta dubbla examen från de flesta lärosäten (kontrollera med din studievägledare).
Vilka nackdelar finns med att lägga upp ett eget program?
Du får ingen konkret klass som man får vid ett utbildningsprogram utan får se ett par nya ansikten varje termin. Däremot kommer du nästan att ha en klass eftersom du sannolikt kommer att följa ett utbildningsprograms upplägg delvis samt matcha upp ditt schema med andra som också lägger upp sitt eget program. Vill du så kan du modellera ditt egna program efter schemat för ett redan befintligt program (med små justeringar) och därmed få en klass i praktiken ändå, alternativt gå ett program men “hoppa av” och gå över till fristående kurser när det blir dags.
Den största källan till samhörighet på universitet är dock sällan klassen utan snarare nationen, kåren samt föreningarna, vilka är oberoende av “klasserna”. En klass på universitetsnivå är inte samma sak som på högstadiet och gymnasiet, de är mest personer som sitter i samma sal som dig. Du behöver alltså inte känna att du kommer att bli “utanför”. I övrigt har du samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som vilken program-student som helst.
Det är inte en “nackdel” men en utmaning som det egna programmet innebär är att man själv måste vara lite proaktiv som person och se till att anmäla sig, och så vidare, i tid. För en person som inte är totalt bortkommen bör dock detta inte vara några problem överhuvudtaget.
Kan man fortfarande genomföra utbyte och praktik om man bara läser kurser?
Ja, det kan du. Till skillnad från programstudenter kan du också genomföra bägge två om du väljer att studera lite extra (45 poäng/termin) första terminerna så att du får extra utrymme mot slutet. Såväl praktik som utbyte kräver ofta, oavsett om man går program eller kurser, att man är ute i god tid (ofta 1-2 terminer i förväg) så tänk på det och var proaktiv.
Vad krävs för en examen?
För en kandidatexamen krävs det 180 högskolepoäng, varav 90 poäng ska vara i ett specifikt ämne vilket också blir din examen. Övriga 90 poäng får vara i ett, eller flera, valfria ämnen. Ett exempel på en kandidatexamen i Nationalekonomi på 20 månader/4 terminer, med utbyte skulle kunna vara följande.
Termin 1: Nationalekonomi A + Franska I (45 poäng)
Termin 2: Nationalekonomi B + Franska II (45 poäng)
Termin 3: Nationalekonomi C + Franska III (45 poäng)
Termin 4: Utbytesstudier i valfri kurs i valfritt land (45 poäng)
Ovanstående ämnen, kurser, ordning och land byter du givetvis ut till exakt vad du vill ha till just din examen och anpassar efter vad du vill arbeta med i framtiden. Att ta en kandidat på två år signalerar dessutom till en framtida arbetsgivare att du är en person med kapacitet och förmåga till planering. Det är dock givetvis inget måste att ta examen i ett snabbare tempo - tvärtom kan det vara värt att stanna ett extra år, njuta av studentlivet och skaffa dig ytterliggare kompetens som kommer att vara användbar i din framtida karriärutveckling. Exempelvis skulle ett par kurser i Handelsrätt samt Juridisk Översiktskurs kunna vara ett utmärkt komplement till ovanstående upplägg. Fantasin sätter gränserna.
Övriga tips?
För en kontinuerlig dialog med studievägledaren på din instutition. Han eller hon är till för att hjälpa dig. Var tydlig med vad du vill, pitcha ditt upplägg och sök feedback. Studievägledaren är ett utmärkt bollplank. Gå igenom alla valbara kurser och andra valmöjligheter noggrant så du känner att din utbildning blir helt perfekt. Var ute i god tid rörande planering, anmälan och dialog. En bra tumregel är att alltid ha ett möte förberett med studievägledaren strax före ansökning/anmälan stänger varje termin (Oktober/April) där ni gemensamt kontrollerar allting så att allting blir rätt. Engagera dig i nationslivet.
Arbetsbelastningen är som tyngst under C-uppsatsen (sista delen av C-kursen i det ämne du väljer att ta din examen i) så att sortera utbildningen på ett sätt som minimerar arbetsmängden där kan vara smart.
Jag har i exemplifieringar ovan använt kurser inom det statsvetenskapliga ämnesområdet och kringliggande eftersom det är vad jag själv har bäst koll på. Detta upplägg och denna metod går dock att applicera på de flesta ämnesområden och fackulteter.
Det låter nästan för bra för att vara sant. Jag får en roligare utbildning och kan bli klar snabbare. Dessutom kan jag skaffa mig specifikt kompetens X vilket gör mig konkurrenskraftig för drömjobbet Y. Stämmer det verkligen?
Ja! Ett program på universitetsnivå är ingenting annat än kurser som universitetet tyckte passade bra ihop. Det finns ingenting som hindrar dig från att designa ditt eget program, i valfritt tempo, och välja det istället. Denna tjej säger sig ha gjort det och henne gick det bra för.
http://www.regeringen.se/sb/d/15468/a/182318
Återkom gärna om ni har frågor.
__________________
Senast redigerad av Kausalitet 2015-01-20 kl. 21:32.
Senast redigerad av Kausalitet 2015-01-20 kl. 21:32.
