Kristna = Mentalt störda?

ja, alltid värt att bli hånad en stund när man är nere på planeten. Jesus har ju lovat presenter i himlen så.

Det är ju exakt min poäng!
Tron är en känsla (vad skulle den annars vara?).
Den går inte att använda för att bevisa Guds existens.

Och min poäng är att använd något annat då... ... ... ...

Det är dock inte så enkelt att trossamfund inom resp. religionspaket alls skulle hålla med om detta - inte när det kommer till

"trosövertygele"

Då får vi tänka på hur kraftigt denna upplevelsebaserade gudstro, de facto genomgående och systematiskt genomgående, i sitt resp. samhälle institutionaliserats och hålls som referenspunkt.

Är det inte väldigt makabert när man tänker till, jag kan tycka det kränker i sina delar.

Att nu så pass många stillatigande just tigerkuvar sig och knixar med knäna, och menar åja såå farligt är det väl inte, men om man ser det i just den vinkel apologeter VILL att det ska ses i, själva troVÄRDIGHETEN, så är det ju just där (varför just där?!) man fullständigt saknar minsta antydan till evidens.

Det är troligtvis därför det så lätt kunnat återgäldas med de kränkningar som ständigt skett... som I SIG, inte ens är kränkning, däremot kränkning att påstå annan behöba uppbringa trovärdighet för teisters världsåskådning.

För mig kan det bli rejlt makabert. Om inte annat går det att applicera vilken trosgrupp som helst! IS Tamilska Tigrar.. hårdför katolicism, kkk - ja om man vill, allihopa sitter som lamm med varsin bok.. vilken besrkiver "gud och gudsrike"

är det inte bizarrt egentligen? utkomsten.. vad jag tänker på nu, inte dem som prövar sin känsla och är nyfikna på poesin och litteraturen, men att VÅGA dra så till sin spets?

(här menar jag att ledande teologer besitter ett stort ansvar)
(men man tycker man sitter så tryggt och fint i stolarna... utan en tanke på de krav, som GENOMGÅENDE historiskt och i nutid, ständigt rests)

Tacksam för förslag på vad det kunde vara.


Jo, det är verkligen bisarrt.

Ifall man är t.ex. Kristen och har rätt mot en Atheist så blir man evigt belönad i himmelriket, ifall man har fel så händer ingenting. Ifall en Atheist har rätt mot en kristen så händer ingenting, har denne fel dock så kommer denne brinna i helvetet i evig tid.

Vilket lag skulle du joina? Det lag som har allt att vinna, eller allt att förlora?

Är inte religiös, men det är en reflektion jag har haft ett tag i frågan.

Nu är det ju inte jag som hävdar Gud finns eller hur?

Problemet börjar ju redan när du skall definiera din Gud.

Hur kan du definiera en Gud med transcendenta egenskaper?
Vet du vad det är?

Du kan ju uppenbart inte påvisa transcendensen hur kan du då hävda den?
Kan du inte hävda den var finns din Gud då?

Hur vet du att det du kallar Gud ens är det?
Om Gud är god varför finns lidandet?
Är det inte mer troligt att den Gud som finns då är ond för man hade lätt kunnat skapa en värld som är utan lidande...

Allt slutar med att Gud reduceras till ett tankefoster imho.

Pascals trossats.

Problemet är att Guds existens sätts som reell i den då den prövas mot alternativen.
Finns inte Gud finns inte ens frågeställningen.

Nu levande generationer har ju inte valt att under stark eufori skapa gudstrons tekniska överbyggnad som återses i väldigt omgärdad teologi och extremt väl förvaltad och juridiskt säkerställd.

Men åker du runt i världen och stiger in i överdådiga katedraler... slår mig alltid tanken.. allt dettta för... människans väl o ve? vilket SLIT.. över enbart att taga sig rätt att dyrka - visst, att ceremoniera el ritualisera är väl inte synonymt med att dyrka (som har sina nyanser i possessivitet, habegär) , men det är liksom institutionaliserat, inskrivet i regimen som råder : alltså VAtikanstaten är förvisso en egen stat, men jisses.... det stannar då verkligen inte där.

de där moralismens referenspunkter som tar sin sats i gudshypotesen, är nog vad jag genomgående har mest problem med och då är det en västanfläkt jämfört med de omständligheter som ändå pågår inomreligiöst och mellanreligiöst.

jag ser då inte vett och sans, vill man fromma sig, kan man gott hålla sig till att mätta primära behov först, sedan ev. dyrka bäst man vill, bekommer mig inte det minsta att folk dyrkar faktiskt, helt egalt.

men det drar enorma resurser som jag inte får ihop... för det skapar också begär.. så gudstesen är långtifrån någon slags fromhetsbeskyddare, de har också grava problem med detta : se annars vad påven och kristna fattigdomsidealismen förorsakat i Sydamerika enkom, okej.. de har extrema brottskarteller där med annat träsk, så det är lite knivigt att omedelbart förstå vilka samband som hör ihop med vilka , är dock tämligen övertygad om att tros-snobbismen tagit sig alltför vidslyuftiga svängrum och det är personlig åsikt som jag har svårt att tumma på.

I denna aspekt jag inte har så svårt att se de mentala rubbningarna och hur de tager sig rätten, här relevansen så iögonfallande krackelerar... och man kan se mental charlatansk retorik kicka igång, och det systematiskt.

det är troligtvis något som kommer ta många sekel till att fasa ut, denmentala urspårningen i att förhålla sig till vad som aldrig kommit upp till bevis : guden som man utan överdrigt gullar med så pass att det till slut blir sinnessjukt.

eller usa..... där ses ju också palats byggda åt gud, guds hus... så makabert att man får lugna ner sig , för det saknar sans vett och hederlighet.

just vad som derfinierar mental instabilitet.

Om du joinar ett lag utan att tro,så genomskådar Gud dig. Det går inte att börja tro bara sådär. Det är absolut inte mitt eget "fel" att jag inte tror. Finns inget jag kan göra åt det.

Att Gud är transcendent innebär att Gud är icke märkbar för den materiella världen.
Men även om Gud är andlig, så kan Gud visa sig för oss i den materiella världen.
En del erfar detta, andra inte.


Gud är som kärlek. Den är svår att bevisa. Men man vet.
Hur försöker man bevisa att man är kär? Jo, genom handlingar för att visa sin kärlek.
Men går någons kärlek att verkligen vetenskapligt bevisa?
Hur visar man att man tror på Gud? Det tar sig olika uttryck, men en del
gör det genom att prisa Hans namn och sprida budskapet.
Andra kör med en annan approach.


Intressant central fråga. Kan det vara så att människan faktiskt är Guds avbild?
Låt oss leka med den tanken. Är alla människor helt igenom enbart goda?
Eller så är det som sker ett resultat av handlingar. Det är mer min tro.


Kan rekommendera Bhagavad-Gita i detta sammanhang.
Där står nämnt om de olika stegen för att uppnå Gudsmedvetande.
Ett primärt viktigt första sådant är stadiet som innebär ett intensivt
tänkande. Ett tänkande på Gud. Då växer detta foster till sig.

Det var ju inte svar på hela frågeställningen och det vet du med.
Även om Gud nu kan visa sig hur kan någon uttala sig om hens transcendens?
Hur kan någon veta om Gud är allvetande?
Hur kan någon veta om Gud är allsmäktig?
Vi fattar troligen inte vad det ens är när vi ställer frågorna.
Hur mycket mindre kan vi då veta svaret?
Du menar dränka hela världen, döda alla i Sodom och Gomorra, Jeriko, barnen i Egypten,
Jobs familj, sin son, alla helgon...
Tror du och jag har lite olika syn på kärlek.
Ser mera ut som en ond kraft i mina ögon.
Det är inte svaret på frågan, varför skapade inte Gud en värld utan lidande.
Gud är allsmäktig, det hade han kunnat gjort om han vore god.
Vad finns godheten i att barn dog i ens armar i malaria eller difteri?
Var finns Gud där?
Där finns bara smärta från fattiga människor som inte haft råd till myggnät och rent vatten.
Ger ingen förklaring, tröst eller hjälp till föräldrar som förlorar sina barn för att de inte tjänade 2-3 kronor mer per dag så de hade haft lyxen till rent vatten och myggnät gör det?
Finns Guds godhet i jordelivet bara för de rika?
Är det din Guds godhet?

Den frågan förtjänar ett svar, ett riktigt svar.