Citat:
Ursprungligen postat av
Rad-i-Kalle
Har funderat lite kring Tavecchio- och Ferrero-gate:
...
Under efterkrigstiden bestod regeringarna av kristdemokrater och socialister. Överens om att hålla kommunisterna utanför makten, men samtidigt aktivt bekämpa fascister och röda brigaderna med våld. Och maffian som växte utanför och inom politiken. Ständiga intriger med mycket fulspel.
När muren rasade så fanns det ingen anledning att skydda de smutsiga politikerna, eftersom kommunisterna inte längre var ett hot. Gigantiska skandaler och de stora partierna gick under. Nyrike Berluconi såg sin chans och byggde på det enda förutom kyrkan som håller samman Italien. Calcio. Hade köpt Milan som nu var världens bästa fotbollslag, och startade partiet Forza Italia. TV-rättigheter till fotboll skapade en förmögenhet till honom och italiensk fotboll i stort.
Zico i Udinese och Francescoli i Cagliari. Gigantiska stjärnor som var bland världens absolut bästa, i italienska småklubbar. En guldålder. En dominans som aldrig kommer att kunna uprepas någonstans. Och som inte kunde bestå...
Berlusconi skapade framgångsrika strategiska allianser. T ex bunga bunga med Kadaffi. Billig råolja som raffinerades av familjen Moratti och familjen Kadaffi blev delägare till Juventus. Milan, Juventus och Inter samlades kring samma gryta.
http://www.felicebelisario.it/wp-content/uploads/2011/08/gheddafi-bacia-berlusconi.png
http://www.corriere.it/Hermes%20Foto/2002/08_Agosto/26/0H1F6JPC--240x180.jpg
Och Europa ”slapp” alla afrikaner, eftersom Italien betalade Kadaffi att hålla dem borta från medelhavet, och fick dessutom billig olja. Men inte minst så har Italien varit en viktig aktör i Libyen. Vafan i helvete Gentile är född i Libyen.
Låt oss bara konstatera att den arabiska våren inte gynnade de italienska intressena.
Dessutom, Rysslands nya tillväxt som ekonomisk och politisk kraft. Berlusconi hade sett det tidigt och satsat stort. Dessutom fin personkemi med Putin.
http://images.virgilio.it/sg/notizie1024/upload/sil/0001/silvio_putin9.jpg
http://www.repubblica.it/images/2010/12/02/081158851-3306f674-d51f-4639-a6a5-c8d713eb5d90.jpg
Låt oss konstatera att Italiennu lider stort av att även Putin nu är under stor press.
Lägger inga större värderingar i vilket som är bäst. Galen diktator som Kadaffi eller jihadkaos, Putin eller oligarker. Finns inget ont eller gott. Bara politik. En gråskala. Kan dock konstatera att den totala konfrontation som uppstått inte ligger i Italiens intresse.
Att utmåla Berlusconi till en skrattretande figur har varit en kampanj. Driven till dels av italienska intressen men naturligtvis också av utländska. Västerländska. Samtidigt har han såklart gjort sig till en löjligt lätt måltavla. För han har till stora delar betett sig som en fåne. Men på samma sätt som man avbildar SD i svenska folkdräkter så försöker man få Berlusconi till att vara en fåne. En typisk italiensk pajas.
Kan också konstatera att den interna EU-krisen drabbat Italien hårt. T ex Grekland hade lånat stort med löjligt hög ränta från framförallt tyska och til viss del franska banker. Alla Euro-länder gav pengar till Grekland så att de kunde betala tillbaka dessa till de tyska och franska bankerna. Vaffanculo.
Dessutom stod det plötsligt klart att ECB inte var en lender av last resort som tidigare var underförstått. Och med skuldkrisen var man plötsligt beredd att betala för att låna pengar till tyska euro, medan italienska euro fick betala skyhög ränta. Ren subvention från Italien till Tyskland. Igen. Wahnsinnig.
Inget hade hänt. Italien har alltid haft hög statsskuld. Tror att det började med kriget mot Österrike. Främst till sia egna medborgare...
Poängen är att när man ska hitta ledtrådar till varför Italien måste förändra sig. Måste anpassa sig. Bli som alla andra. Så måste man höja blicken. Inte nödvändigtvis f¨r att man vill det själv, utan för att man måste.
Och när man undrar varför det går så bra för tysk fotboll, i dessa tider då pengar spelar en allt större roll för allting, så måste man också höja blicken.
Tjat om politik. Jag vet.

Skiter väl jag i...
Men poängen är att det är intimt sammankopplat med Calcio. Inrikes- och utrikes-politik.
Tidigare har man styrt sitt öde. Nu måste man snabbt anpassa sig efter nya förhållanden. Renzi är ett effektivt sätt att göra det. Stora förhoppningar knyts till honom. Italien är i en riktigt jävla djup kris och är nere på knäna.
Renzi står för det nya. Obesudlade. Han är från Florens. Tänk Fiorentina som inte vill hamna i skuld, och som håller moral och etik högt. Som en symbol för det nya Italien...
Finns inget utrymme för stolthet. Stäng av alla italienare som envisas med att bete sig italienskt. Dvs fritt, stort och egensinnigt. Tavecchio, Ferrero osv... Utan Juventus är förebilden. Ordning, organisation, och pengarna på kontot. Stile Juve. (Glöm doping, fusk och allt annat, för det är det som gjort spanska lag stora, som engelsmännen och til viss del även tyskarna blundar för).
Scorsese om Fellini:
https://www.youtube.com/watch?v=4pIpd72ix_E
Apropå stora personligheter och pengar.
PS
Nästan allt skrivit med stor hjälp av Bacchus.
PPS
Jag njuter av att Calcio har många färgstarka presidenter och andra personligheter och hoppas att det förblir så. Samtidigt är det viktigt att inte gräva ner sig i skyttegravar för att bevara ett museum för något som varit. Vi vill alla att Calcio fortsätter att utveckla sig. Men med en personlighet.