Varför tror man på gud?

Ni som är troende, hur resonerar ni när ni ser allt elände som sker runtom i världen? Tänker ni rätt och slätt "det är Guds vilja" eller "det är Guds plan" och fortsätter med era liv, eller tillåter ni er att spekulera i varför det faktiskt är så jävla miserabelt? T.ex varför det finns det krigsherrar i afrika som använder systematisk våldtäkt och stympning av både barn och kvinnor i syfte att sprida HIV, varför mexikanska drogkarteller hugger armar och ben av folk i ren maktdemonstration? Eller för att ta ett mer lokalt problem, varför knuffar en man ut sin kvinna och bebis för ett jävla stup så att de slår ihjäl sig. Och varför tillåts bögar gifta sig i guds hus? Det sista måste ju vara en enorm nagel i ögat på er, hur tänkte Gud där? Låt mig gissa.. Det är ett test. Eller?

Jag är inte ute efter att provocera, även om det kanske verkar så. Men en rimlig förklaring till allt det ovannämnda skulle ju onekligen vara intressant. Utifrån ett vetenskapligt perspektiv är det pisslätt att svara på de frågorna, men ur ett religiöst är det för mig omöjligt. Jag är som ni ser kanske inte tillräckligt påläst inom teologi så nu får ni ett gyllene tillfälle att upplysa mig.

Skulle du kunna besvara dessa frågor på ett vetenskapligt sätt? Har själv börjat bli intresserad av religion, kanske kan ett vetenskapligt perspektiv sätta stopp för detta. PMa mig gärna.

Denna typ av argument är såna som man gör när man är typ 18 år...

Jaha oj, barn dör i cancer. Att jag inte tänkte på det innan! Du har rätt, det finns ingen Gud, allt är motbevisat. Tänk att jag varit så jävla korkad.
Hade det funnits en Gud hade ju alla människor varit lyckliga alltid och ingen hade dött i cancer. Det har du rätt i!

Nu måste jag omedelbart ge upp min tro på kärleksbudskapet och bli ateist...

Är du så säker på din sak att du måste intala dig själv att det omöjligt kan finnas något efterliv?


Ja för alla kristna tror på Adam och Eva, eller hur....
Åh fan, är det inte historia alltså?

Människor har ju en vilja att göra som de vill.

Om du spiller mjölken är det inte guds vilja, om du kastar batterierna i soporna är det inte guds vilja, om du bränner ner grannens hus är det inte guds vilja, om du våldtar någon är det inte guds vilja. Jag förstår inte hur detta kan vara så obegripligt.

Det är ju därför vi lever tillsammans på denna jord så att vi kan välja göra gott eller ont. Oavsett om vi är kristna eller ateister. Försöka göra det goda och kämpa mot det onda.

I övrigt grubblar jag inte alltför mycket på vad guds vilja är. GUD ÄR som det heter inom judendomen (jahve), vi behöver inte rättfärdiga varandra.


Oja jag ligger sömnlös på nätterna.... Bögar och kyrkor är allt jag tänker på.

De gifter sig där för att folk tillåter det, helt enkelt.

Tycker synd om jägaren som för 37 000 år sedan vandrade på våra slätter. Han och hans familj fick ju inte bli upplysta om kristendomen som lämpligt kom 35 000 år senare. Är man inte döpt hamnar man ju i helvetet. Stackars människor...

Fullständigt logiskt.

En annan fördel att lämna en religion är det positiva med att kunna tänka fritt. Uppskattar verkligen denna frihetskänsla. Detta, utöver det logiskt sett orimliga att tro på vidskepelser

Gud finns INTE. Lägg ner!!När ni dör kommer det bli svart. Enklare än så blir det inte.

En sorts spiritualitet finns/har funnits hos dom flesta kulturer/människor genom historien. Jag skulle villa påstå att tro är en naturlig del av människan. Du verkar ha en väldigt nedlåtande ton mot religiösa (du säger inget om religionerna i sig, utan du vill att den religiösa i sig ska resonera just VARFÖR han är religiös) Varför?

Jag tycker att organiserade religioner inte riktigt platsar in i det moderna samhället. Men att kasta skit som du gör är väldigt kallt. Har du verkligen inget förståelse för t.ex en ensam mamma som förlorat sitt barn söker sig till en kyrka för att hitta styrka att fortsätta leva?

Dessutom har många av sagorna i religiösa texter en historisk förankring, så att slänga slänga ut "Det är ju sedan länge bevisat att alla dessa skapelseberättelser osv är rena sagor" lite befängt eftersom jag tror inte du själv har koll på vad som är "bevisat fel" respektive "historiskt bevisat".

Om du vill kalla det juvenilt får du såklart göra det, men jag tror Epicurus långsamt roterar i sin grav.

“Is God willing to prevent evil, but not able? Then he is not omnipotent.
Is he able, but not willing? Then he is malevolent.
Is he both able and willing? Then whence cometh evil?
Is he neither able nor willing? Then why call him God?”

Där kanske det är bättre formulerat.

Religion är en form av psykvård för folk som är rädda för döden och det okända.
Det ger en "förklaring" så att de kan gå vidare och leva ett normalt liv istället för att fundera och vara oroliga.

Om Gud "finns" eller inte beror på vad gud "är". Eftersom vi inte vet vare sig det ena eller andra så är det menlöst att spekulera i frågan. Däremot kan det vara en fördel att tro på en Gud eftersom du då har en extra övervakare som gör att du inte begår brott mot andra. Gud ser ju allt. Stater och ledare älskar denna egenskap hos "Gud".

Att mänskligheten tror på en Gud ibland är nog en fundamental del av vårt psyke. Gud tillhör mera den högra hjärnhalvan än den vänstra. Det vill säga att Gud inte behöver vara logiskt förankrad som koncept för att fungera.

Gudar och gudinnor har alltid lockat människor eftersom det är en form av superhjältar med fantastiska förmågor som vi eftersträvar att likna. Införandet av en enda Gud som är allsmäktig och finns överallt är något som utvecklats vartefter statsmakter insåg att religion som koncept är ett väldigt bra sätt att införa lagar och få folk att lyda. Folk behöver ju inte tänka logiskt utan bara acceptera att det är så det är. Många Kungar i Europa exempelvis har själva påstått att de är gudar eller del av Gud som gett dem rätt att styra och ställa.

Nu har det ju bevisligen spårat ur totalt för vissa grupper som använder religionen för att skapa elände i världen och det har nog alltid funnits sådana grupper. Dessa använder religionen för att rättfärdiga elaka syften och de bryr sig egentligen inte om vad religionen egentligen innebär.


Du kan ta vilket okänt fenomen som helst och skriva böcker och predika likt en profet om detta i åratal och till sist kommer en skara människor att tro på detta och följa dessa böcker och dina idéer omkring detta även om du inte har en aning om vad fenomenet egentligen är. Det ligger i människans natur att tro på saker och följa en ledare som har en stark tro på något. Det ser ut som denna ledare verkligen vet vad han talar om eftersom han tror så starkt på vad han själv säger.

Vi ser detta hos politiker och journalister idag som exempel. Så länge det fungerar så kommer de fortsätta med sin strategi oavsett om det bara är något de tror på eller något de faktiskt vet. Att tro på något och predika om detta är en form av lögn om man inte kontinuerligt upplyser folk om att det är en personlig gissning/åsikt/tro.


Så tror vi på diverse saker för att vi inte orkar bry oss om att ta reda på hur det egentligen ligger till. Eller är att tro på något en viktig del i människan som gör att de kan få psykiskt lugn när inga svar finns. En människa som söker svar på något som inte finns skulle ju få leta i evighet, då är det ju bra att tro finns där, så att man kan skippa sökandet och gå direkt till låtsas-vetande.

Så oavsett om Gud finns eller inte så tjänar det ett viktigt syfte att människor kan tro på Gud.
Det spelar då ingen roll om det mesta pekar på att det inte finns någon Gud.

Jag skulle själv vilja påstå att bara konceptet att folk tror på Gud gör att Gud faktiskt existerar som koncept i människans psyke. Det går att använda Gud för att styra människor. Det går att referera till Gud när man söker svar där inga finns och skulle det finnas en Gud som allsmäktigt styr allting omkring oss så har vi ju redan uppfunnit konceptet Gud och därmed sparar det oss en jävla massa huvudbry om hur vi skulle namnge detta allsmäktiga fenomen.

Vi är alltså väl förberedda på en situation ifall denna fantasi skulle visa sig vara verklighet och därmed ha en stor fördel gentemot andra livsformer.
En slags avancerad evolution där vi simulerat en tänkt verklighet och nu söker bevis för detta.

Det kallas för tro av en anledning. Att tro på något trots helt avsaknad av bevis.

Hur resonerar du själv i de frågorna? Vad gör du individuellt för att stoppa det och inte bara TÄNKER på eländet?
Varför kan inte vetenskapen lösa de här problemen pisslätt nu då om de nu har lösningen på alla problem som vi människor skapar?
Våldtäkter, krig, stympningar med mera.
Vad gör du förutom att du tänker på dem ?
Ett gyllene tillfälle för dig att redovisa den perfekta lösningen på världsproblemen.