Citat:
I aktbilaga 200 ställer Hjärpe frågor till Åklagarmyndigheten, där han först skriver hur han har uppfattat sitt uppdrag:För det första så finns det många rättstolkar på arabiska i Sverige. Varför använder man odugliga tolkar i ett sådant här viktigt mål. För det andra så har åtminstone Madi släktingar här- exempelvis en bror som kanske vet lite om familjen. Varför kallades han inte som vittne, särskilt om någon av de åtalade försökte ringa till honom samma dag som Yara dog. Varför betalade man Madleens resa hit, i stället för att intervjua henne i Gaza om hennes chatt med Madi - som hon ju hade tagit bort. För det tredje om Ramis och Madis förflutna inte är viktigt, om det enda viktiga är att komma fram vem av dem som dödade Yara, varför kallades Hjärpe in, som någon typ av expert. Hjärpe kan inte kasta något ljus i det vem av dem två sannolikt dödade Yara.
" ... jag ...ska höras om hur kulturell och religiös bakgrund kan påverka utsagor, förhållningssätt och agerande, särskilt i palestinsk miljö" (och därför vill ha mer uppgifter om dem).
Till det han vill veta hör just uppgifter om deras förflutna i vid mening. Alltså inte något i stil med deras cv och annat ur deras tidigare liv. Poängen är att rätten ska få möjligheter att bedöma vad de säger utifrån kunskaper om vilka överväganden de kan tänkas göra när de reagerar och svarar i förhören. Till exempel på just sådant som vi talat om här tidigare, vem av dem som har mest att vinna på att ljuga eller tala sanning när de tänker på följderna i Gaza, framför allt inom och mellan klanerna.
Det var alltså inte Hjärpes uppdrag att uttala sig om deras personligheter eller bedöma deras vittnesmål.
Det var pinsamt att alla verkade så illa förberedda när Hjärpe vittnade. Det kom inga följdfrågor. Men de kanske grubblar på det i efterhand (det tror jag inte, men ändå).
Men det var lite spännande att se att åklagaren formulerat sin förfrågan på det sättet.
