Högskoleprovet

I praktiken har du helt rätt, men i teorin fel. Det är naturligtvis en stor fördel att vara intelligent, men även om du är dum går det utmärkt att prestera bra på HP. Frågan är ju bara hur mycket du får slita för att nå samma språkförståelse och kunskaper i matematik som en intelligent person har ganska gratis.

En som springer i motvind kan, efter en tids hård träning, hålla samma hastighet som en som har medvind. Förutsatt att vinden som ska trotsas inte är mer av en storm än en bris, så att säga.

/En som inte är intelligent nog att förstå poängen med Mensamedlemskap

Vad bra, då ska jag ta och göra det!

Fast tänk dig den mest korkade personen du träffat. Den personen skulle nog inte klara av att sätta 2.0 på HP. Medan en person som är medlem i Mensa/är intellektuell nog kan ta 2.0 med övning. Klarar man t.ex. över 1.5 på HP utan övning så är man ju uppenbarligen intellektuell, eftersom att man behöver ha analytiskt tänkande och kunna förstå "komplexa" saker för att klara sig väl.
Jag tycker HP är ett adekvat sätt att mäta ens kunskap/intelligens (för att klara av högskolestudier).
Men visst, det här är bara mina spekulationer och mina slutsatser/åsikter.





Förresten, finns det någon här som har någon slags tabell på hur vanligt olika resultat i SAT är? Typ att 1% får över 1500, etc. Så att man kan dra några slags slutsatser mellan HP-resultat och SAT-resultat. Tack på förhand.

Någon som kan ställa diagnos på mig? Lyckades pricka in 21/24 på XYZ (Eventuellt 22/24 beroende på oklarheter i mitt kontrollpapper) samt 11/12 på NOG detta året vilket jag anser vara fullgoda resultat på de delarna med tanke på att jag fortfarande går i gymnasiet samt går SAM. Iaf, min tanke var absolut inte att göra mig märkvärdig över dessa resultat då jag vet att många av er sitter på liknande, om inte bättre. Det jag är förbryllad över är hur jag som har såpass bra koll på matteregler endast lyckas få 13/20 på kva. När jag kollar igenom uppgifterna igen så ser jag hur patetiska de är och säkert 5 fel beror på att jag missuppfattat uppgiften då svaret är uppenbart. T.ex provpass 2 uppgift 20, där var uppgiften så bisarr så att jag läste fel och därmed kunde tillgodoräkna mig ytterligare ett jävla fel.

Vet inte riktigt vad för tips jag letar efter men vill bara skriv av mig lite aggressioner mot hur hjärndöda vissa frågor är. Tips på hur man inte stressar sig genom informationen?

Efter att mitt jetlaggade trötta jag svamlat klart har jag dock några funderingar som kanske jag resultera i ett givande svar.

Provpass 5 uppgift 12
http://www.studera.nu/hogskoleprovet/provfragorhosten2014/provpass5matematiskproblemlosningxyz20141025.5.18a de3a7148b207c7a9149.html

Hur ska man tänka på sådana här uppgifter? Är just sådana här uppgifter som hjärnkontoret låser sig. Finns det något speciellt område i matten som tar upp detta så att jag kan försöka förstå sambanden enklare? Eller är det bara vanligt hederlig logik som gäller?

I övrigt vill jag i sann flashbackmanér norminera (novinera???) Umeå Universitet till årtusendets torraste diagram på provpass 5. Abraham du kan ta dig i röven och sen kan du torka dig med kulturartiklarna på nästa sida.

http://iqcomparisonsite.com/SATIQ.aspx

Edit: 2,0 motsvarar alltså 1520 cirka.

Skriv om uttrycket som 3x5y2w=30z

Förkorta sedan med 30


Det du behöver göra är förmodligen att kötta gamla prov så att KVA sitter. Även matteuppgifterna är en form av läsförståelse. Jag tror att många tappar poäng på att de svarar på något helt annat än vad som frågas om eftersom man läser uppgifterna slarvigt.

Jag får erkänna att jag också undrade vad i helvete diagrammet över Abrahams biznizz handlade om när jag såg det först

Fick 75 kvant och 2/3 fel var på det diagrammet. Än idag förstår jag det inte. Chansade på aftonslynan för jag tänkte att de gjorde reklam för dem, och det blev rätt

Vilka två frågor hade du fel på?

Dem sista frågorna på sista provpasset. Förstod ingenting så chansade på alla 3. Fick 1/3 rätt för jag prickade aftonbladet rätt. Fyhelvete vad äcklig tabell.

Det låter som en bra idé. För bli att nöta lite KVA, handlar väl om vanan att noggrant kolla igenom informationen och inte ta saker för givet.


Behöver också tips på hur man spikar DTK-delen. Allt under 20 på den delen ser jag som en katastrof, trots detta lyckades jag inte uppnå det. Hade gott om tid på DTK och gjorde uppgifterna noga bortsett från diagrammet om Abrahams välrenommerade stånd som var helt åt helvete. Antar att det bara är att nöta uppgifter och öva på enhetsomvandling som är vägen till framgång på denna delen? Kanske kan vara värt att nämna att jag var svinigt nervös under provet så det gjorde säkert att jag tappade lite enkla poäng.

Slutligen undrar jag om ni också uppfattar årets MEK som svårare jämfört med tidigare år? Hade gjort några interaktiva prov på tid och där fick jag runt 17-18 medans jag under provet endast lyckades få 14/20. Värt att tillägga var att på provpass 1 så lyckades jag få 4 fel i rad på MEK, det i sig är väl åtminstone något rekord.

Aha. Trodde först du menade Abrahams konstiga diagram.

Fråga 38 inleder med att du ska "Studera hur antalet kulturartiklar på kultursidorna - 1969"
Det betyder att det relevant tabellen är den som är längst ner till höger.
Du får 4 påståenden och du ska avgöra vilket som är sant.

A I genren recensioner av skönlitteratur och estetiska evenemang utgjorde artiklarna inom ämnesområdet konst den största andelen.
B I genren recensioner av tidskrifter och facklitteratur utgjorde artiklarna inom ämnesområdet samhällsstoff den största andelen.
C I genren övrigt material utgjorde artiklarna inom ämnesområdet samhällsstoff den största andelen.
D Av det totala antalet artiklar på kultursidorna utgjorde artiklarna inom ämnesområdet litteratur den största andelen.

A - I tabellnyckeln ser du att recensioner av skönlitteratur och estetiska evenemang förkortas med rec-1. Kollar du på den tidigare nämnda tabellen under den vågräta raden rec-1 och den lodräta raden konst så ser du värdet 3,2%. Påståendet är att detta värde ska vara det högsta värdet av alla värden under rec-1. Detta är falskt då litteratur motsvarade 14,6% vilket är betydligt mycket större.

B - I tabellnyckeln ser du att recensioner av tidskrifter och facklitteratur förkortas med rec-2. Använd samma metod som i A bara med rec-2 och ämnet samhällsstoff så ser du att samhällsstoff hade värdet 7,6% medans humanistisk hade 9,7%. B är alltså även det falskt.

C - Nu ska du kolla på Övr och göra samma sak som tidigare med samhällsstoff. Samhällsstoff har utgör 23,1% vilket gör det till det absolut största i denna kategorin. C är alltså sant.

D - I den totala underkategorin var samhällsstoff större än litteratur, D är därmed falskt.

Rätt svar på 38 är alltså C.

Fråga 39 lyder:
Hur många kulturartiklar på kultursidorna 1969 var recensioner av skönlitteratur och estetiska evenemang inom något av ämnesområdena litteratur, konst eller musik?

Det är alltså samma tabell vi ska kolla på igen eftersom frågan handlar om kulturartiklar på kultursidorna år 1969. Underrubriken är rec-1 då frågan handlar om recensioner av skönlitteratur och estetiska evenemang. Lägger du ihop procenten på de efterfrågade områdena, litteratur, konst och musik så får du 20,3%. Du ser längst ner till höger att det totala antalet artiklar var 1194. 20,3% av 1194 kan du avrunda till 20% av 1200 för att få det lättare att räkna, d.v.s. 1200/5 = 240. Rätt svar bör alltså vara nära 240. Av dina alternativ
A 214
B 242
C 373
D 562
Så är B det uppenbara svaret. B är alltså korrekt.

40. Vilken tidning avses?
Kulturartiklarna i tidningen var fler 1969 än 1965. År 1960 publicerades en majoritet av kulturartiklarna på tidningens kultursida. Vidare var tidningen en av de tidningar som 1969 publicerade kulturartiklar på ledarsidan.

Du får en massa påståenden och du ska helt enkelt utesluta 3 av tidningarna. Den aktuella tabellen är den till vänster.

Påstående 1: Kulturartiklarna i tidningen var fler 1969 än 1965.
GP : 1965= 238 1969=364 Sant
SDS: 1965 = 306 1969 =344 Sant
AB: 1965 = 227 1969 = 281 Sant
GT: 1965 = 164 1969 = 159 Falskt

Med första påståendet kan du alltså utesluta alternativ D, GT.

Påstående 2: År 1960 publicerades en majoritet av kulturartiklarna på tidningens kultursida.
Frågan är alltså ifall siffran som står i kolonnen K är större än 50 år 1960.
GP: 62.2% Sant
SDS: 29.7% Falskt
AB: 54.2% Sant

Du kan nu även utesluta alternativ B, SDS

Påstående 3: Vidare var tidningen en av de tidningar som 1969 publicerade kulturartiklar på ledarsidan.

GP: I kolonnen L så ser du att GP år 1969 har ett "-". Alltså publicerade de inte kulturartiklar på ledarsidan. Detta är alltså falskt.
AB: 7.8% av ABs kulturartiklar var på ledarsidan. Detta är alltså sant.

Med detta kan du utesluta alternativ A. Det enda alternativ som stämde in på alla påståenden var aftonbladet, alltså är C rätt svar.

Bra inlägg! Nu återstår det bara att se hur mycket en medioker måste plugga för att uppnå samma resultat i HP som en intelligent person