Modersmål kontra engelska som vetensklapligt språk

Tråd utbruten från (FB) Detta och dessa.
/Mod.

Den här anteckningen placerades i kylen när trådens titel var Detta och dessa …

I anslutning till frågan om svenskars vetenskapliga författande på engelska inställer sig osökt frågan: Hur gör fransosen?

Thomas Piketty har författat boken Capital in the Twenty-First Century. Skrev han på franska först? Det kan verka så, för boken kom ett år tidigare på franska. Till historien hör att Piketty undervisade på MIT i ett par år.

Ekonomipristagaren Jean Tirole doktorerade på MIT.

Någon som vet mer om franska vs engelska i ekonomisk vetenskap?

Det undersöktes väl rent empiriskt och om genomsnittet var 20% högre så antyder det ju att texterna är längre. Det behövs ingen motivering, jag har redan gett exempel. Ett annat är följaktligen. Och nej, det hjälper inte att det finns synonymer som är kortare, eftersom man måste variera sig. Det innebär att långa formuleringar smyger sig in i texten vare sig man vill eller inte. 20% är betydande, det innebär att en doktorsavhandling kan vara ca 20 sidor längre på svenska, det är ju en mindre uppsats!
Akademisk prosa ska vara konsis och precis. Det innebär inte att den inte kan vara "engaging". Dessutom skiljer det mellan disciplinerna. I fysik är det troligen generellt sett rätt torftigt, medan ekonomiska texter, särskilt äldre från 60 och 70-talet, kan vara betydilgt snirkligare. Dessutom beror det ju på författaren i fråga, det handar om att hitta sin egen akademiska röst, samtidigt som den måste följa konventioner.

Jag förstår inte riktigt hans invändningar. Jag har inte läst någon engelsk text skriven av svenskar som uppfyller 1 eller 2, utan artiklarna är så gott som identiska som om de skrivits av någon som har engelska som modersmål. Det beror ju såklart på att det tar lång tid att skriva en artikel och få den godkänd och därför kan en del tid läggas på att putsa språket.
Formfranskorna har ju alltid varit tveksamt inställda till engelskan. Situationen du beskriver är dock lite annorlunda, eftersom franskan är ett betydligt större språk än svenskan och dessutom så är det en bok och inte en artikel. Det innebär ju inte att artiklar alltid skrivs på engelska, jag har sett mängder på franska och andra europeiska språk. Men det finns som sagt inga större fördelar med att skriva på sitt modersmål när det gäller vetenskaplig text, utom att man troligen är säkrare på formuleringarna i det tidiga skrivstadiet.

Nackdelarna är dock markanta, du kommer aldrig publiceras i de stora och viktiga tidsskrifterna inom ditt fält om du skriver på svenska. Alternativet är ju att översätta, men det gör ju arbetet dubbelt och vad ska du göra med den svenska versionen när det ändå är den engelska som skickas in och läses?

Ett exempel på relativt otorftig text:

Men man kan ju fråga sig längre i vilket avseende? Om det enbart handlar om hur mycket utrymme som tas upp (dvs. hur många sidor) eller antal ord? Eller ordlängd? Meningslängd? osv. osv. Och även om man bara går på antal sidor så måste det finnas mängder av faktorer som kan påverka. Har man jämfört tidskriftsartiklar eller uppsatser på A4? Det är sådana saker jag ville veta.

Det verkar vanskligt att sätta likhetstecken mellan ett språks (antagna) genomsnittliga längd (hur man än kalkylerar fram den) och de texter man faktiskt ser. Det kanske finns en konvention som säger att doktorsavhandlingar är si och så långa i det landet på det universitetet på den institutionen, alldeles oavsett vad den ”naturliga” textlängden skulle generera?

Följaktligen är ett annat vadå? Förstår inte vad du syftar på.

Självfallet kan ett flertal faktorer samspela, och det är troligen det de gör. Det är troligen både ordlängden och meningslängden som generellt sett är längre. Jag tror inte att de som gjorde påståendet om 20% har gjort någon formell undersökning, utan det är snarare en uppfattning de har fått under alla år de läst svenska och engelska texter. Därför går det heller inte att svara på hur de har kommit fram till det. Det kan dock säkert finnas formell forskning inom området och den hade troligen bekräftat hypoteserna vi har fört fram.

Sant, det var ett förenklat exempel. Slutsatsen är dock densamma, svenska texter är generellt sett längre både när det gäller vetenskap och skönlitteratur. Jämför bara Harry Potter på svenska och engelska, där en av böckerna är 766 eller 870 sidor på engelska och 1001 på svenska, något som ger stöd för 20% längre. Dock beror det såklart också på bokens layout, sidstorlek och så vidare - men ändå.

Ett annat exempel på ett ord som är längre än engelska motsvarigheter. Då kanske du säger "därför" är kortare, då säger jag "thus" är kortare. Nu är ju dock längden av sekundär karaktär, det viktigaste är att ens texter inte får samma spridning om de skrivs på svenska jämfört med om de skrivs på engelska.

Svaret är lika enkelt som otillfredsställande: det beror på.

Ja, han skrev den på franska. Originalet tappade för övrigt 30 % (300 sidor) utan att någon information gick förlorad i översättningen, någonting som kan ses som standard när det gäller skillnad mellan franska och engelska, i vart fall när det kommer till facklitteratur i ekonomi.


När det kommer till just franska ekonomer så är det värt att notera att de mycket oftare än andra nationaliteter har en gedigen kvantitativ bakgrund innan de går över till ekonomi, och dessa två är verkligen inga undantag. Piketty studerade på ENS, och Tirole har jag för mig kommer från Polytechnique.

Jag är ekonom med franska och engelska som arbetsspråk, så jag har i vart fall erfarenhet av det.

Tack för prima svar!