Citat:
Ursprungligen postat av
DaEzz
Hur "hotad" kan man objektivt sett känna sig om man som polis står på behörigt avstånd från en sluddrande fyllskalle som knappt kan stå på benen, detta på en upplyst gata utrustad med en tränad tjänstehund och försedd med allehanda tvångs/våldsmedel inklusive rätten att använda dem?
Putativt nödvärn är en gummiparagraf som rättsväsendet tillåtit att bli alldeles för frikostigt tolkad när det gäller användande av våld i tjänsten. Den här friande domen ställer stora frågor runt förtroendet för både polis och domstolar.
Egentligen inte.
Polisen har uppgiften att skapa ordning och driver igenom sin vilja med lagstöd. Givetvis kan en fyllskalle av den tjuriga typen provocera fram åtgärder som inte är vare sig trevliga att se på eller att drabbas av, en det är samtidigt en omöjlig situation om ett polisingripande inte skall bli möjligt att genomföra mot den drabbades vilja.
När blir polisens övervåld alltför stort? Skall polisen få betvinga fyllskallar "som inte vill"? Polisen har dessutom en skyldighet att ingripa (du och jag har inte det) och har som uppgift, i tjänsten, att utsätta sig för risken att mötas av våld. Frågan är ju också om det varit acceptabelt ur andra synpunkter att polisen sagt "OK, då, då struntar vi väl i det här" och låtit fyllskallen gå fri.
Jag kan inte riktigt se hur samhället skall kunna ta fyllskallens parti i detta, för det är vad man gör om man fäller polisen för att polisen använt tjänstehund och -batong vid ingripandet, och använt dessa (helt lagliga) tvångsmedel tills dess de fått avsedd verkan.
Domstolen har helt enkelt förstått att situation eskalerat och tillåtit polisen att använda mer våld än vad som kanske varit lämpligt därför att fyllskallen dels provocerat fram det, dels därför att polisen inte har så mycket att välja på än att löpa linan ut när omhändertagandet väl sker.
