Ja AIK-MFF alltså..
Första 15-20 tycker jag vi har ett bra övertag, lite för mycket långskott vid lägen där dom åtminstone ska gå på mål, sen kunde Pavey lika gärna gjort 1-0 och Nabil nicka rakt på Olsen (offside var det tack och lov vid en sån målchans). Självklart gör MFF 1-0 och de speglar bara vår säsong, speciellt efter alla lägen vi skapat men som bara inte vill gå in i mål. Naturligtvis tar således Malmö ledningen och uppgivelsen bara stärks.
I andra halvlek blir det inte bättre är Magnus (fostrad i gnaget) Eriksson gör mål och läget blir än värre, vi forcerar och lever genom Nabil Bahouis briljans då han bitvis äger Malmös försvar, hans frispark är i Pirlo-klass och man upplever sån glädje över att vi hämtat in underläget men jag hann inte ens smsa polaren om resultatet innan man tittar upp och Rosenberg gör 2-3...
Just där och då när han hyssja klacken fick man fan god lust att bara springa in och sänka jäveln men förvisso gjorde Eero Markkanen precis samma sak i Malmö så lite poetisk rättvisa är det måste jag motvilligt erkänna..
Men ska sanningen fram så:
Grattis Malmö! Ni är utan tvekan värdiga mästare!
Gratulera till och med en gammal gubbe + fru till SM-guldet en bit från kravallerna (Jävlar.. Tror jag såg till så en överlycklig skåning inte fick storstryk då han levde på gränsen med sitt firande) som gick överstyr, att AIK:are anländer dit är inte konstigt med tanke på arenan dock...
Även fast detta är de värsta sättet man kan förlora på överhuvudtaget så var jag förberedd. Trots allt är jag rätt glad, nu kan vi rannsaka oss själva och komma tillbaka bättre.
Jag bryr mig inte ett skit om Europaplatser men att hamna före DIF är fan en principsak!
Que sera sera!