Citat:
Ursprungligen postat av
Philomenia
Ja, hjärnan är en del av en själv och därmed kroppen. Självmedicinering har du säkert hört talats om. Används ofta för att något i ens liv inte alls känns bra. Det blir en flykt, som sen blir vana och kanske sen eskalerar till,missbruk. Missbruk behöver i min värld, inte per automatik betyda alkoholism.
kommer man en dag på rätt köl, behöver man inte det längre. För vissa behövs varken läkemedel eller nedtrappning, man slutar bara för att det känn naturligt, man har inte det psykiska behovet kvar längre, alt det psykiska behovet är inte värt dom avkall det ger. En som inte är alkoholist genom, långt vardagligt översupande.
Att vara storkonsument, men inte alkoholist är ingen omöjlighet. Det är ett missbruk helt klart. Ett psykologiskt sådan. Man flyr från något och missbrukar vad det nu må vara.
Missbrukare och totalt beroende ser jag som olika saker och vissa åker dit lättare än andra. Vissa har turen och åker inte dit alls dit, utan slutar när det känns ok att sluta.
Andra kan inte sluta hur mycket som än står på spel - då är alkoholen nr 1 och går före både familj, vänner och självrespekt. Då har man sjunkit lågt i sin självkänsla och inget, absolut inget annat är lika viktigt - inte ens en eventuella egna barn.
Intressanta tankegångar. Alltid nyttigt att få nya perspektiv. Tror du motsatt även att man kan vara en låg förbrukare av alkohol och bli alkoholist?
Jag vet att en hel del läkare och forskare i ämnet menar att så fort man "inte kan" vara utan alkohol så är man fast i alkoholism. Undrar om det även kan röra sig om små doser. Och med det "inte kan" menar de då ett sug som känns jobbigt att uppleva, det behöver inte röra sig om några dramatiska eller våldsamma utspel.
Citat:
Ursprungligen postat av
goran744
Jag håller med dig i väldigt mycket av det du skriver här.
Intressant diskussion!
Citat:
Ursprungligen postat av
SeMeNoMore
Som sagt är sjukdomar som allt annat ärftligt. Det betyder inte att det finns en missbrukargen. Gener är alldeles för komplexa för att kunna peka ut singular gen som är skyldig till en sjukdom.
Huruvida sjukdomar är ärftliga eller inte läses på statistik, tills vidare.
Jaha, du har hängt upp dig på att vi pratat om EN gen. Men det är fullt möjligt att
flera gener samverkar för att utmynna i en sjukdom?
Statistik? Du menar att huruvida en sjukdom är ärftlig eller ej ser vi när vi studerar historisk statistik över hur många i olika släkter som haft olika sjukdomar och när en sjukdom ploppar upp på något ställe men sedan inte överförs till barnen och inte heller hoppar över en generation, så är den ärftliga komponenten för den sjukdomen lägre?
Men återigen, om sjukdomar som är starkt ärftliga inte beror på några gener som individen fötts med från föräldrarna, utan anlaget kommer någon annanstans ifrån, var kommer det ifrån då?
Jag menar, det finns ju åtskilliga sjukdomar av reumatisk karaktär, inom neurologiska sjukdomar och vissa cancerformer t.ex. som till och med kräver ett genetiskt samband för att kunna uppstå.
Jag tycker att man nästan DAGLIGEN finner nya rön på området för medicinska upptäckter, där man hittar de förklarande faktorerna till varför sjukdomar uppstår. Och den gemensamma nämnaren är då nästan alltid att det är genetiskt.