Alkoholism - sjukdom eller ej?

Sant den mentala högheten skapar rätt bra distans och fjärmar sig konflikter till att framstå som härliga... livsfarligt att leka med droger, bara det. så också alkohol.

en dag däckade jag innan jag ens hann smutta på alkoholen, som jag befarar var starkt förgiftad av okändt medel - kan tro det finns också absolutister med något förvrängd verklighetsuppfattning å andra sidan - ytterligheter är aldrig bra det heller.

kom ihåg att anonymister är synnerligen fega stackare. det anonyma samhället tar ocksp ut sitt pris på olika sätt.

man får acceptera att folk gillar alkohol till maten vare sig det är öl vin eller liten grogg, det är alltså inte alla som kan dricka.. men vi lever i en diktatur vad gäller sådana här spörsmål, det är liksom konstaterat.

vi kan va överrens om att många unga har dött p.g.a förhärliganet dock som ofta kommer med ansvarslös positionering ur den mer rigida skolans sjuka mannualer och principfasthet med det ovillighet att samtala om så viktiga ämnen som gift ändå är.

Om alkoholism inte är en sjukdom - vad är det då?

Antingen är man sjuk eller så är man frisk, det finns liksom inga andra lägen. Att alkoholism är ett friskhetstecken tror jag inte du tror på själv innerst inne.

Hur kan du få det till att den som drabbats av svåra obotliga minnesluckor efter många års supande inte är sjuk eller den som kommer in med skrumplever där det inte finns något att göra inte är sjuk, det är konstigt minst sagt. Mår de bra?

Sociala arvet och ett sjukt agerande också. Om jag spyr varje gång jag äter en smörgås så fortsätter jag inte att äta och spy upp den och bunkrar hela skåpet fullt av smörgåsar eller gömmer dem under sängen.
Är väl lika med alkoholism. Super och förstör för sig själv och andra men kan inte sluta ändå.
Super ihjäl sig, tappar all självrespekt och värdighet. Något fel är det i alla fall. Stora fel. Dessutom håller staten i den här förbannade drogen.

Nja.. utifrån vad hen beskriver så handlar det om ett försvarslöst barn, man är definierat ett barn när man är 8 år ung.

Sådant borde iofs en makt ha gjort sig införstått i, som varande just makt i sak att skydda barn i land där barnmisshandeln var HELIGT och statiskt tillämpad, . NOT!

Nu är detinte så att länder inte vet vadd dess medborgare ägnar sig åt, så dra din floskel med dina sopor till psykologhelveten. När inte ens arsenaler av psukologisällskap ens kan sin efter tjugo års innötning av dravlet och med historia att tillgå ens lägga ihop ett plus ett, då kan du inte komma drgandes med att en männsika genetiskt "suktar efter" droger el. alkohol.

skit på dig.

jag kan icke erkänna alkoholism vara genetiskt betingat, däremot äckligt strategiskt framkallat.

Genetik är en faktor i insjuknande precis som anlag i utseende och personlighet. Det betyder fortfarande inte att det finns någon cancergen. Att säga "jag har cancer/alkohollistgener" är direkt felaktigt. Anlag för cancersjukdom är mer lämpligt.

Det finns inga sjukdomar i gener!

Men du är med på att sjukdomar har en ärftlighetskomponent många gånger?
Om inte "anlag för" ligger i generna - var ligger dessa anlag då? I auran?

[quote=RoaldDahl|50535315] Alkohol är i vårt industrisamhäle en kulturdryck, men redan innan industrialismen tog fart, var nog alkohol sett som dels medicinskt gångbart men redan då kulrurdryck, som sådan åker den in i sociala kontexten.

PR-alkohol, där man forcerar alkoholintag, för bättre te säljande... har inget med individers genetiska predisposition att göra, mer än i verkligen undantagsfall, att t.ex asiater blir vimsiga av en cl renat medan en tysk eller finne skulle beehöva två liter renat innan den började lulla... nja, det är inte en sjukdom att ha utsatts för starkt tryck i att konsumera, det är ju mänskliga sociala samspelet som går överstyr, där man tolererar oskärpa att ses som t.ex trendigt häftigt eller bara lite ectraroligt - kan ha med mognad att göra också. Men sjukdom? tror jag inte. men måste säga att jag inte är tvärsäker heller.... ska sägas!! det finns folk med dåligt immunförsvar och mental labilitet, också. alltså innan de ens smuttar och så finns inbillningssjuka och fabulatörer, allt sådant är i-lands-sjukan eller de konsekvenser av välmåendet.


menb sjukdom.. vad indikerar att alkoholism är sjukdom.... om man nu direkt så medvetet super andra men också varandra under bord? Jodå.. du trollar du.


Handlar om att läkarsällskap myntar uppkomsten av alkoholism som sjukdom, inte de följdssjukdomar du nämner där nervsystemet förgiftats av överkonsumtion.

dvs som en menade.. att en 8-åring skulle kunna uppvisa sig vara sjuk av redan den enkla sak att "vilja" smaka sprit och också lyckas smaka, och eefter det dricka meer.. sedan mer.. det kallar jag inte att ha genetisk predisposition för alkoholism, det är så mytologiskt andefattigt att tas seeriöst, för då ska redan unga individer ha vad för att botas med som "förebyggande" menar du? jag menar... vid vilka indikationer skulle då en helgsupare behöva proppas med "förebyggande" så den inte för allt i världen gick och blev fullfjädrad alkis?

nej, det finns ett tjugotal lägen och du vet det också. den som får heroinnålen instuccken mdan den sover, är också predisponerad och hade ett sug efter fler silar? verkligen?

[quote=BlackJewel|50536009]
Jag undrade "Om alkoholism inte är en sjukdom, vad är det då?" och på detta svarade du istället i berättande form hur alkoholism kan uppstå. Och vet du vad, jag håller med i detta till 100%!

Men frågan kvarstår: om alkoholism inte är en sjukdom, vad är det då?

Jag tror defenetivt att man har någon disposition/gen för det

Det finns både ungdomar och vuxna som ganska snabbt blivit alkoholister. Det finns även dom som supit så att dom kräkts, och ändå fortsatt druckit - ibland flera dygn i stöten. I flera år, och ändå aldrig fått något som helst fysiskt beroende

Ett psykiskt beroende, det tror jag alla har, som dricker mer än dom borde ha gjort har, men dom slutar ganska lätt utan att få abstinens.

Sedan är det viktigt att komma ihåg att psyket inte går att skilja från kroppen, eftersom psyket inte är något annat än en del av kroppen. Psyket sitter i hjärnan.

Alkoholism uppstår i den stund man har blivit beroende.
Alkoholism är därför en beroendesjukdom.
Alkoholism är därför en belastningssjukdom.

Sättet att se på den alkoholismdrabbade får aldrig skilja sig åt
beroende på om man tror att det är en sjukdom eller ej.
Stödja och hjälpa den alkoholismdrabbade och de i dennes
närhet mot ett liv i oberoende från alkoholen är målet.

ÄVEN om det skulle vara så att alkoholism är en sjukdom
och ÄVEN om det skulle finnas en missbruksgen, så är min
absoluta övertygelse att vem som helst skulle drabbas av
alkoholism om denne drack tillräckligt mycket och tillräckligt
länge. Det är definitivt inte så att det finns några som är
"skyddade" mot alkoholism, att de aldrig skulle kunna bli det.
Tro aldrig det. Det är just det som den alkoholismdrabbade
trott alltför många gånger nämligen.

Frågor på det?

Fast det är just det jag tror. Att man har en gen eller nåt. Eller så kan större delen av mänskligheten bli alkoholister, men en liten del är skyddade på något sätt? Klarspråk: Alla storkonsumenter blir inte alkoholister!

Belastningssjukdom kan det definitivt vara ändå, även om det " bara" är psykiskt beroende, men får någon kroppslig abstinens är det en annan sak, och det är först då du är alkoholist på den nivån att du aldrig mer kan ta ett glas, den dagen du vill sluta.

För eller senare blir alla alkoholister. Dricker man tillräckligt mycket tillräckligt länge så är man där.
Storkonsumenterna du nämner, om de dricker ännu mer hamnar de där också till slut.
Men... sedan har vissa lättare för att bli det än andra. Personligen tror jag dock den skillnaden
är ganska liten faktiskt. Alkohol är ett lösningsmedel och ett gift och det finns inte mycket man kan göra för att skydda sig från det annat än att inte dricka det.

"Psykiskt" låter intressant, vadå psykiskt beroende?
Hjärnan är i högsta grad en del av kroppen.
Menar du att de är inbillat beroende?

Sedan är det ju lite lustigt det där med hur man kan vara storkonsument och ändå inte alkoholist?! Det är väl en kontradiktion, en omöjlighet? Den personen måste man ställa frågan "varför dricker du?" Den personen måste även få frågan: "Skulle du kunna sluta dricka alkohol här och nu för alltid och ärligt säga att du inte hade saknat berusningen det minsta?" Är svaret på sista frågan tvekande är vederbörande alkoholist.