Alkoholism - sjukdom eller ej?

Nej det finns inga mentala sjukdomar dom som säger det är psykotiska och tror dom e roliga

Sammanfogade två ämnen om samma sak.

// Mod

Då måste vi nog klassificera "bota" först.
En alkoholberoende som slutar dricka helt faller tillbaka i alkoholism om den börjar dricka igen.
Är "bot" att avstå? Är inte "bot" att faktiskt kunna börja dricka alkohol igen utan att bli beroende igen?
Eller kan den egna viljan göra att den som tidigare var alkoholist inte blir det längre då denne dricker alkohol igen?
Den som stukar foten, är den plötsligt frisk i sin stukade fot om den avstår från att använda den?

En annan fråga: tonårstjejer som skär sig i armarna uppvisar exempel på ett självskadebeteende.
Det klassas som ett uttryck för sjukdom, normalt depression och rubbad självbild. Varför klassas inte alkoholism och narkomani också som självskadebeteenden? Eller gör de det?

Jag förstår ej vad mentala sjukdomar har med denna diskussion att göra såvida du ej klassar Alkoholism som en mental sjukdom och då bör du nog gå om några år i högstadiet

Detta tror jag stämmer fullständigt!
Det är en speciell gen som styr detta har jag för mig.

Personer som blir missbrukare brukar ofta även ha ett aktivt belöningssystem, såtillvida att de ofta strävar efter att få en belöning så fort de presterat något. Det tycker jag mig ha märkt.

Finns kanske en koppling mellan belöning och missbruk. Om belöningen sedan är något negativt såsom för mycket spelande, för mycket mat, narkotika eller alkohol, så blir det problem.

För egen del har jag alltid avstått från allt som kan ge ett missbruk (bortsett från normala mängder mat då), men jag ser inte heller att jag vill ha någon särskild belöning överhuvudtaget i vardagen för prestationer jag genomför. Vad utlöser vad? Kanske för att jag avstått som jag inte aktiverat belöningssystemet? Eller så har jag ett obefintligt belöningssystem, varför jag inte kan hamna i missbruk? Det är liksom inte aktuellt då.

Knepiga grejer.

Vill du inte ha vård så slipper du. Psykiatrin är till för dom som har betydande svårigheter.

Länka mig till en gen som gör människor mer receptiva för beroenden. Isåfall vet du mer än mig och det finner jag i detta fallet inte särskilt troligt.

I så fall borde du veta att inga sjukdomar styrs av en gen och därmed inte ställt en så dum fråga.

Finns ju en hel del uppfattningar och teorier om att det finns en särskild missbruksgen. Det har man ju hört om i decennier. Om det stämmer eller inte vet jag inte, men det är väl inte särskilt osannolikt eftersom "allt annat" styrs av våra gener.

Ett exempel jag snubblade över:
http://drugnews.nu/2009/09/14/5419/

Här lite om hur hjärnans belöningssystem blir kapat av stimulantia. Lite av det som jag berörde.
http://drugnews.nu/2009/06/03/5199/
Tror inte det är så lätt att "tänka bort".

Här lite om kokainberoende och receptorer och utsikten om eventuella möjligheter framöver att behandla med genterapi.
http://drugnews.nu/2010/09/17/6188/


Hur menar du nu? När jag skriver att sjukdomar styrs av våra gener så menar jag verkligen det. Vad bestäms de annars av? Man vet att oerhört många sjukdomar till största delen styrs av vårt arv, d.v.s. våra gener, men jag skulle inte bli förvånad om det gäller precis alla sjukdomar - och beteenden också för den delen. Vilka sjukdomar skulle leva helt åtskilda från och vara oberoende av våra gener? Man vet t.ex. numera att om man har två föräldrar som har diabetes så förbättrar man sina chanser som avkomma genom exemplarisk sömn, födointag, motion och minimering av stress med endast 30% vad gäller risken att få diabetes.

Om du bortser från vetenskapen och deras teoretiska sjukdomar, kan du då se att all form av missbruk rör sig om sinnestillstånd eller sinnesläge - att det, så att säga, brister någonstans rent spirituellt eller mentalt? Det lätt att slänga ur sig sjukdomar hit och dit som vetenskapen gärna gör i försvagandet av individen men kan du inse att det är i hur man mentalt förhåller sig (eller befinner sig) i sinnet som avgör huruvida man hemfaller åt exempelvis missbruk eller inte?

Ser du skillnaden mellan den nedstämde eller förtryckte och den högstämde eller upphöjde? Och kan du se att det andra kan orsaka det första? Kan du också se en missbrukares mentala position i samhället eller i världen och att det finns företeelser i detta samhälle eller i denna värld som förorsakar den missbrukandes mentala position i sitt sinne?

Det är som sagt lätt att snacka om diagnoser och sjukdöma till höger och vänster som vetenskapen gör - men det går också att se att vetenskapen är en del av det som förorsakar det nedstämda eller förtryckta sinnestillståndet - i och med sin upphöjda och så allmänt dyrkade existens - hos dem som inte är dess följare eller avgudadyrkare.

mvh
Mattias

hahahaha alkoholism en sjukdom, riiiiiight..
Jag har varit alkoholist och jag kan säga att jag inte hade/har en sjukdom, jag valde att dricka och jag valde att sluta dricka.

Svårare än så är det inte, klarar du inte av att sluta dricka fattar jag inte ens vad meningen med ditt liv är, patetiskt...

Men tycker du alkoholism är en sjukdom, är även lathet och ignorans en sjukdom.

Jag håller helt med dig och anser att du är väldigt tuff som vågar erkänna att du haft ett problem samt haft kuraget att sluta och ta ansvar för ditt beroende som du har haft utan att skylla det på sjukdom. Nu har det dessvärre blivit en allmän lag på läkarlinjen att anse att Alkoholism är en sjukdom. Det finns dock säkert problematik bakom alkoholism som i vissa fall kan vara en sjukdom men knappast alkoholismen i sig självt.