Låttexter med språkfel

Detta är ett gränsfall och jag känner mig ganska "språkpolis" när jag påpekar den felaktiga grammatiken i en fras från Herreys Diggiloo Diggiley. http://artists.letssingit.com/herreys-lyrics-diggi-loo-diggi-ley-xxhxqpz#axzz3CFM7ukJN

"Det var en önskedröm men jag måste medge
Att när jag vaknade vakna jag med glädje" (min fetstil)

Den korrekta böjningsformen här är förstås "vaknade". Men jag accepterar den talspråkliga formen "vakna" i detta sammanhang. Jag kan till och med ge beröm för den. Den bidrar till sångens känsla av uppsluppenhet.

Vad generöst att du accepterar talspråk i sång

Den låten är problematisk på mer än ett sätt. Här är några textrader.

"Det var de första ord hon sa
när vi sprang på varann
ute på stan tidigare idag"

Jag vet inte om man kan kalla detta för ett språkfel, men genom att inte betona ordet "på" som i exemplet nedan, jag kan inte lura ut hur han betonar, har han fått dessa textrader att låta fullständigt löjliga.

"Det var de första ord hon sa
när vi sprang på varann
ute på stan tidigare idag"


Edit: Man ska aldrig kopiera text från internet rakt av.

I princip håller jag med, men är det ändå inte lite anmärkningsvärt med ett bokuttal och ett talspråksuttal i samma låt, för att inte tala om samma rad? Det är inte den mest eleganta texten jag har hört.

Fast i grunden delar jag din åsikt. Man skulle lika gärna kunna klaga över att de sjunger "gå i dina gyll'ne skor"... eller att de rimmar "medge" med "glädje"...

Nu är det ju inte Herreys som skrivit låten. Det gjorde, lite överraskande, Britt Lindeborg. Hon skrev även texten till en annan vinnare av Melodifestivalen, nämligen Judy min vän 1969. En mycket bättre text och bättre låt, enligt mig.

Det är den vanliga prosodin i många dialekter och idiolekter: att betona verbpartikel. Numera vet vi via SR-P1-Språket att inte alla talare betonar partikel, och de blir förstådda rätt väl ändå. På det semantiska planet utesluter lyssnaren att två människor sprungit på varandra, särskilt [inte] ute på stan. Den som kostat på bilen nya däck blir förstådd även om den säger sig kostat på bilen nya däck.

Det vore förstås bra om en minister som värnar om ordning och reda i skolan också anbefallde betonad verbpartikel som obligatorium på lektionstid. Något ska lärarna prestera för de höjda lönerna som med alla tänkbara regimer kommer att utgå (i någon mening utgå).

Tomas Ledin har likt otaliga andra svensktalande problem med bruket av varken och vare sig. I Knivhuggarrock från 1975 heter det

"Dover - Calais" syftar ju på en rutt. Dvs att de träffades på båten. "Mellan" här syftar inte nödvändigtvis på det geografiska området mellan platserna, men istället på själva tidsrymden mellan avgång och ankomst.
"Dancer" används här som ett slags "kollektivsubstantiv" - precis som man kan säga "Are we human?" istället för "Are we humans?". Kanske grammatiskt inkorrekt, men man förstår ju iaf poängen. Samma grammatik används i låten "I Am Woman" av Helen Reddy.

Kul att du håller med.

De här textraderna från "Ännu en svala" med Freda' har alltid stört mig:


Inte snyggt med tempusbyte!
Jag tar mig friheten att sjunga "blir till sten" där i stället.

Vad ska man säga om den här grammatiken som beatlarna John Lennon och George Harrison använder sig av i ett par av sina låtar:

En av Harrisons hitlåtar heter "When we was fab".

I "Jealous guy" sjunger Lennon:

Är det Liverpool-grammatik?
Så skulle man ju som svensk aldrig få för sig att säga eller skriva, eftersom vi lärt oss att det är fel!

Martin Stenmarck - Sjumilakliv

Språkfelet i sig kan diskuteras, men andra versens inledande textrad är lite lustig: "Börja sluta tro".

Visst en slut kan vara en process, men av kontexten att döma kändes det snarast som om han menade ett tvärt och omedelbart slut. Det hade ju gått utmärkt att använda:

"Jag ska sluta tro och låta vansinnet gro". Det hade rimmat väl med första textraden i första versen: "Jag vill kasta loss och lära mig slåss".