Har byggt en modell som överavkastar Stockholmsbörsen med 20% per år

Beroende på hur man ser det, är det samma sak. För en investerare finns det ingen anledning att köpa de aktier som underpresterar, eller hur? Alltså är det viktiga att kunna identifiera de aktier som sannolikt kommer att överprestera (riskjusterat).

Min modell omfattar nästan alla bolag på Stockholmsbörsen (jag rensar för investmentbolag som inte kan jämföras rakt av med tillverkande bolag). Den har data från upp till 14 år tillbaka, sammanlagt 70+ kolumner för varje bolag. Det har tagit mig över två år att bygga den (visserligen på fritiden och mestadels manuellt). För mig har det inte varit enkelt, och jag har både lång relevant utbildning och är relativt händig med programvara.

Det är sant att det är ganska enkelt att skapa en modell som överavkastar, på grund av att vissa enskilda faktorer har stor betydelse för avkastningen (min modell kan tydligt backtesta varje ingående faktor separat).

Däremot är det svårare att gå vidare från enkla modeller och skapa bättre modeller som överavkastar riskjusterat, och som lyckas bra med att ranka alla aktier. Jag kan se att när jag tar hänsyn till fler och fler faktorer, så förbättras utfallet kontinuerligt.


Som jag har skrivit ovan, så tror jag inte detta är sant, åtminståne för modeller som grundade i forskning och som är annat än triviala.

Se tex forskning som denna:
http://www.nber.org/papers/w19681
http://rnm.simon.rochester.edu/research/QDoVI.pdf
http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=739664

EXTREMT avancerade. Alla stora investmentbanker har stora kvantavdelningar.

Har du hittat en kvantmodell som slår index med 20 % per år har du hittat något fullkomligt sensationellt och helt unikt. Det vore helt fantastiskt om du hade hittat en som uthålligt slår index med 2 % på år. Mest troligt är dock att du har större chans att bli rik på Lotto än på din modell, tyvärr.

Det är väldigt lätt att lura sig själv, och ibland även andra, med kvantmodeller.

Hade man t ex gjort en kvantmodell i januari år 2000, hade den med till visshet angränsande sannolikhet visat att det man ska köpa bolag med DÅLIG fundamenta, i form av risiga p/e-tal, dålig substans, hög burn rate o s v, eftersom det var sådana bolag (läs: förhoppningsdrivna IT-företag) som hade gått bra på börsen fram till dess. Hur mycket skulle en sådan modell vara värd idag? Vad var den värd i mars 2000? Inte ett vitten.

Du analyserar historik med facit i han. Det är inte samma sak som att kunna förutse framtiden.

Hur mycket av den forskning som bedrivits har då lett fram till metoder som verkligen HAR överavkastat över tid?

Visst, jätteintressant med teorier om Buffet's Alpha, men även det är en analys av historiska data, som inte behöver säga någonting om framtiden.

Det är en mycket stor skillnad mellan det du gör och det du tror dig göra. Som sagt: Fortsätt gärna experimentera, men gör det med stor ödmjukhet.

Nej, det statistiska "urvalet" är inte "1"; jag kanske inte har lyckats förklara vad det är jag gör. Jag rankar samtliga aktier innan investering med en poäng (kontinuerlig variabel) för varje aktie. Vid senare tillfällen (exempelvis två år) mäter jag avkastningen för varje aktie.

Jag backtestar genom att ta fram en serie urval "portföljer", tex de 10 högst rankade, de 20 högst, de 50 högst och så vidare. Det visar sig att den riskjusterade avkastningen kontinuerligt förbättras när man rör sig från lägre poäng mot högre och högre poäng. Det vill säga, modellen kan förutse både vinnare och förlorare enligt en skala. Urvalet av vinnare i de bästa portföljerna är inte trivialt på så sätt att alla ingående aktier liknar varandra enligt någon enskild variabel, det är ett spännande resultat.

Jag har förstås backtestat modellen vid mer än ett tillfälle. Modellen väljer ut lite olika aktier vid varje tillfälle (beroende på att värderingar och fundamentala faktorer varierar, precis som det ska vara). Men hittills så överavkastar alla portföljer jag har tagit ut på minst ett års sikt.

[quote=Freelunch|50117106]Absolut, jag ser att det är är mycket knepigt! Dock så behöver testerna inte vara helt perfekta, tex på det sätt som akademiker kräver när de forskar på historisk avkastning.

Ett problem inom forskningen om överavkastning har tex ansetts vara skeva urval till följd av att vissa företag går i konkurs/försvinner från börsen. Men så långe man har en ok modell är det inte nödvändigt att ta hänsyn till exakt alla sådana faktorer.

Ja, men man vill inte justera för allt: man vill inte justera för det egna informationsövertaget!

Jag är inte ekonomiskt bevandrad för fem öre, så jag fattar inte ens om vad du säger skulle vara speciellt bra eller inte jämfört med andra modeller som gör motsvarande sak.

Inom området energi-produktion så händer det då och då att någon tomte redogör för något som enligt dem själva skulle vara fullständigt revolutionerande. Motorer som går på luft eller vatten, evighetsmaskiner, överföring av el utan förluster, etc, etc.. Vad det alltid kokar ner till är att de vill få omgivningen att tro att en individ som är så smart att han/hon har kommit på något fullständigt nytt och fantastiskt också skulle ha svårt att utnyttja idéen för egen vinning. Det behövs alltid pengar, marknadsföring, eller en bättre/större prototyp för att det hela ska bli riktigt intressant. Det är lustigt att riktigt revolutionerande saker alltid verkar ha så svårt att få finansiering.

Jag resonerar alltid på samma vis när jag läser om dylikt (och jag behöver inte ens förstå mig på tekniken för att kunna göra det) - om det du säger är så effektivt på ett så konkret vis, varför pratar du ens om det? Anledningen till att du inte måste sätta upp kravall-staket för att hålla alla riskkapitalister borta är ju att det finns en hake någonstans. Alltid. Utan undantag. Om det inte hade funnits det hade ju en verkligt revolutionerande uppfinning omedelbart kunnat omvandlas till kapital.

I samtliga fall av "fantastiska uppfinningar" så gäller ju en eller flera av följande;

• siffrorna stämmer inte
• modellen/designen/uppfinningen erbjuder inte någon (större) fördel gentemot andra
• det går inte att omvandla till ekonomisk vinning

Om det inte är fallet med just din modell, att skriva på FB om det torde vara det sista du skulle göra.

Fast tråden är bara en natt gammal, så vitt vi vet kanske TS blir headhuntad medan vi skriver.

På vilken sikt jobbar ditt program?

Eftersom du säger dig vara relativt insatt i forskningen så är mitt tips att du hör av dig till närmaste universitet för en enklare review. Då får du kanske feedback gällande huruvida du är något på spåret eller var eventuella brister finns. Det är ju inte någon nyhet att din modell och dess slutsatser skulle vara intressanta både för akademin och för näringslivet.

Alla "effekter" (P/E-effekten, småbolagseffekten, måndags/fredags/storhelgseffekten osv. in absurdum) har fått medhåll av åtminstone en forskare, annars skulle de inte nämnas över huvud taget. Det är inte ovanligt att två olika forskare som använder samma modell under samma period på samma marknad kan få olika resultat om man "tweakar" det minsta (exkludera vissa branscher o.d.). Finns gott om forskning om detta.

Problemet är att en viss effekt, eller en kombination av flera (tro mig, de flesta har kombinerats på ett eller annat sätt i jakten på "guld") kanske fungerar under en viss period, men blir helt värdelös bara ett år senare.

Visst kan det vara väldigt spännande att hitta en modell som tycks fungera bakåt, men det säger tyvärr ingenting om hur den kommer att fungera framåt, även om det känns som att det borde göra det. Då har vi dessutom inte ens räknat med det faktum att så fort en modell blir känd så försvinner dess effekt direkt, eftersom priserna då justeras för dessa förväntningar. Din fördel i det här fallet är att det verkar vara en väldigt avancerad modell, som ingen annan har försökt använda.

Jag tror inte att du ska räkna med framtida lönsamhet baserat på historisk dito, av flera anledningar. Men om det är så att du - mot förmodan - har hittat "guldformeln" gör du nog bäst i att inte ens överväga att sälja den till någon. Håll den för dig själv, och investera. Om du har garanterad riskjusterad överavkastning kommer du att bli rik nog utan att sälja den.

När du har genererat några miljoner och kan visa att du har slagit index ~5 år i följd kan du starta investmentbolag och bli mångmiljardär, OCH få all ära på köpet

PS. Dela gärna med dig av modellen, jag vill också bli rik!

(min fetstil)

Det faktum att du inte på ett korrekt sätt kan räkna ut genomsnittlig årsavkastning talar starkt emot att din modell har något värde. Med en avkastning under 2 års tid på 92% får du en genomsnittlig årsavkastning på 38.5% (dvs 1.92^(1/2)). Förvisso ett mycket bra resultat, men att lyckas väl under ett bull market är kanske inte det svåraste. Om du backtestar din modell så att den innefattar allt från dotcombubblan fram till idag och den fortfarande fungerar, ja då är det något helt annat.

Jag påstår även att den som lyckas konstruera en bra modell och sedan annonserar ut denna till allmänheten gratis inte direkt är något geni...

Om du enbart har baserat detta på historiska data så kan den bara fungera om teorin om att historiska värden har något med framtida värden att göra, stämmer. Vilket de flesta är överens om att det inte gör.

Det är vad Brummer själva sagt i sin reklam: Samma avkastning som börsen men långt mindre volatilitet. Jag tror de har gjort en realistisk bedömning.

Däremot finns ett svenskt bolag, Pan Capital, som gjort sjukt mycket pengar på högfrekvenshandel:
http://www.dagensps.se/artiklar/2014/08/18/73254584/index.xml

Där är utmaningarna lite annorlunda: strategin är säkert inte så komplicerad utan det handlar om hastighet.

Ja, om man *i efterhand* får välja de fonder som lyckats. :-)

Min avkastning hittills i år är 84%, mao. 8 månader. Kan jämföras med SIXRX sedan augusti 2009 på 85%. Slår nästan 5-årigt index inkl utdelningar på mindre än ett år med min "modell". Gör om gör rätt