Citat:
Men, snälla människa, det är väl klart att avsaknad av blodigt våld i lägenheten stärker tron att hon gick på egna ben. Betänk motsatsen, om det hade funnits blodpölar i lägenheten, vad hade då tron varit? Visst är det möjligt att VB fördes bort under hot, men hur sannolikt är det? Hur ofta händer det att mördare för bort sitt offer före dödandet?Mitt understrukna: Tveksam logisk slutledning. B följer inte med automatik som mest troligt även om A skulle vara sant. Det kan fortfarande vara mer rimligt att anta att hon lämnade lägenheten tillsammans med Kristoffer; antingen åtminstone någorlunda frivilligt eller också under hot. Framför allt upphävs inte problemen med att hitta en logiskt rimlig anledning till att VB skulle gå just där. De teorier som anförts här är alla i mina ögon logiskt tänkbara men inte särskilt sannolika.
Varför har du låst dig vid att den promenerande personen måste ha varit bosatt i Bodsvedjan? Varför har du låst dig vid att "asiatiskt utseende" måste betyda "asiatiskt namn"?
Det hela är naturligtvis ett sammanträffande, frågan är om det är så osannolikt som du nu tycks ha bestämt dig för att det är att det faktiskt är just ett sammanträffande? Men återigen: Jag bestrider inte att det KAN ha varit VB och att det ingalunda är totalt osannolikt. Jag bestrider bara att det på fakta i ärendet kan anses vara väldigt sannolikt att det var hon.
En annan detalj du bortser från är vittnets karakteristik "liten och nätt". VB:s kroppsmått låg mycket nära snittet för en yngre svensk tjej: Hon var 165 cm lång och vägde drygt 50 kg. Försåvitt man inte tänker på alla yngre tjejer av medellängd och utan överviktsproblem som "liten och nätt" så är det uppenbart att det inte stämmer in jättebra det heller, även om det förvisso inte utesluter henne. För mig personligen är nog "liten och nätt" en kvinna som är under 160 och knappast väger över 50 kg.
Det fetade: Ja förmodligen är jag tyvärr det, då kunskaperna inom det här området fortfarande inte har givit tillräckligt utslag i procedurerna inom rättsväsendet. Du kan t ex läsa denna bok (eftersom du verkar ha ett visst intresse av ämnet) http://www.bokborsen.se/Daniel-Lschacter/S%C3%B6kandet-Efter-Minnet-Hj%C3%A4rnan-Psyket-Och-Det-F%C3%B6r/3504515 där författaren tar upp flera aspekter av det exakt det här problemet.
Min uppfattning är att de argument jag framför (första vittnesmålet är oftast det trovärdigaste + risken att vittnesmål oavsiktligt förvrängs när vittnet senare letar förklaringar till saker som hen inte riktigt får ihop logiskt i sin minnesbild) är helt okontroversiella ståndpunkter inom denna del av psykologiforskningen idag. Av det följer att experter som Schachter m.fl ser stora brister med att basera en rättegång på vad ett vittne säger i domstolen och ofta bortse helt från vad vederbörande sa i inledande förhör. Ett välbekant skräckexempel är styckmordsmålet där "fotohandlarens" tvärsäkra utpekande av allmänläkaren i domstolen var en helt och hållet framsuggererad uppfattning som inte stämde för fem öre med vad hon sagt/trott vid inledande förhör och vittneskonfrontation.
Varför har du låst dig vid att den promenerande personen måste ha varit bosatt i Bodsvedjan? Varför har du låst dig vid att "asiatiskt utseende" måste betyda "asiatiskt namn"?
Det hela är naturligtvis ett sammanträffande, frågan är om det är så osannolikt som du nu tycks ha bestämt dig för att det är att det faktiskt är just ett sammanträffande? Men återigen: Jag bestrider inte att det KAN ha varit VB och att det ingalunda är totalt osannolikt. Jag bestrider bara att det på fakta i ärendet kan anses vara väldigt sannolikt att det var hon.
En annan detalj du bortser från är vittnets karakteristik "liten och nätt". VB:s kroppsmått låg mycket nära snittet för en yngre svensk tjej: Hon var 165 cm lång och vägde drygt 50 kg. Försåvitt man inte tänker på alla yngre tjejer av medellängd och utan överviktsproblem som "liten och nätt" så är det uppenbart att det inte stämmer in jättebra det heller, även om det förvisso inte utesluter henne. För mig personligen är nog "liten och nätt" en kvinna som är under 160 och knappast väger över 50 kg.
Det fetade: Ja förmodligen är jag tyvärr det, då kunskaperna inom det här området fortfarande inte har givit tillräckligt utslag i procedurerna inom rättsväsendet. Du kan t ex läsa denna bok (eftersom du verkar ha ett visst intresse av ämnet) http://www.bokborsen.se/Daniel-Lschacter/S%C3%B6kandet-Efter-Minnet-Hj%C3%A4rnan-Psyket-Och-Det-F%C3%B6r/3504515 där författaren tar upp flera aspekter av det exakt det här problemet.
Min uppfattning är att de argument jag framför (första vittnesmålet är oftast det trovärdigaste + risken att vittnesmål oavsiktligt förvrängs när vittnet senare letar förklaringar till saker som hen inte riktigt får ihop logiskt i sin minnesbild) är helt okontroversiella ståndpunkter inom denna del av psykologiforskningen idag. Av det följer att experter som Schachter m.fl ser stora brister med att basera en rättegång på vad ett vittne säger i domstolen och ofta bortse helt från vad vederbörande sa i inledande förhör. Ett välbekant skräckexempel är styckmordsmålet där "fotohandlarens" tvärsäkra utpekande av allmänläkaren i domstolen var en helt och hållet framsuggererad uppfattning som inte stämde för fem öre med vad hon sagt/trott vid inledande förhör och vittneskonfrontation.
Jag har inte låst mig vid att kvinnan måste vara bosatt i Bodsvedjan, eller att asiatiskt utseende måste betyda asiatiskt namn. Jag samlar sannolikheter, och du måste hålla med om att om Bodsvedjan hade varit Bodens Chinatown hade sannolikheten för att kvinnan på Lejonbacksvägen var en random kvinna varit mycket högre. Även här måste du tänka på motsatsen, Bodsvedjan är inte dominerat av asiater, tvärtom, det bor få asiater där. Därför är sannolikheten hög för att det var VB som sågs.
Beträffande signalementet som vittnet gav på kvinnan får man betänka att kvinnan syntes bara några sekunder, och precis som ansiktet inte gick att känna igen kan det finnas brister i beskrivningen av kroppsformen. Det var iaf inte den korta, rundlagda asiatiska tjejen som beskrivs av ett vittne på sid 145. Och asiatiskt utseende råder det ingen tvekan om.
Jag har inte läst minnespsykologi, och tänker inte göra det heller. Men det borde vara självklart att åklagare eller målsägandebiträden skulle ha frågat om gångriktningen om de hade ifrågasatt den. Det hände vid flera andra tillfällen under rättegången att de backar till polisförhören och ställer frågor om avvikande vittnesuppgifter. Vidare får du tänka på vad Review skrev, om kvinnan gick i samma riktning som bilen hade hon gått förbi familjen medan den packade ur ungar och hundar ur den, och sannolikt lagt märke till henne igen. Första förhöret skedde på Kallax flygplats, och det är inte en ostörd miljö. I lugn och ro kan man inse att för att ha kunnat se det asiatiska utseendet måste man de mött kvinnan, som gick på samma sida om vägen som vittnet var på, alltså på gångriktningens vänstra sida.
