Metro har just nu, istället för en daglig utgivning, en sommartidning för perioden 25 juli–6 aug (
länk). På sid 43 låter man en kändis (titulerad "programledare och konstnär") svara på följande fråga. Citat:
Vilket är ditt bästa boktips i sommar?
– "Catrine och rättvisan" av Hanna Olsson för att hon i den formulerar spetsen av kvinnohatet i ett sådant speciellt fall som Catrine da Costa var.
Värt att notera är att detta är en helt annan "programledare och konstnär" än den programledare/konstnär som genom en
Aftonbladet-publicering 2014-02-28 insinuerade att Anders Herlin i väsentliga delar hade rätt i sin gärningsbeskrivning 1988 (mer om det
här). I fallet med Aftonbladets publicering gällde det en programledare/konstnär född 1978. I det nu högaktuella Metro-fallet är programledaren/konstnären född 1981 (
källa). Den förra sommarpratade i P1 förra året, den senare sommarpratar senare under innevarande månad, vilket väl ganska tydligt visar på att de båda uppnått framstående positioner på den massmediala arenan.
Jag vill påminna om att Hanna Olsson deltog på ett bokklubbsmöte så sent som den 18 juni 2010, där hon talade om sin bok och därtill signerade minst ett exemplar (
källa, tyvärr numera låst för allmänheten). Boken är fortfarande till försäljning, åtminstone som ebok, vilken funnits sedan november 2011 enligt uppgift på Adlibris.
Hanna Olsson avböjde intervjuförfrågningar under de då pågående huvudförhandlingarna i Attunda tingsrätt 2009, vilket spontant kunnat tolkas som ett slags avståndtagande till hennes påståenden i
Catrine och rättvisan. Har för mig att en sådan tolkning förekommit här på forumet för inte länge sedan. En sådan slutsats kan dock, enligt min mening, starkt ifrågasättas. Med tanke på att hon medverkat till bokens fortsatta spridning under senare år verkar det snarare som att hon behållit sin tro och istället övergått till att verka i det fördolda, kanske i stil med hennes mentor Margit Norell på sin tid.