Askersund: Styckmordet på Lovisa Lindh, 2014-06-18

Har för mig att skillnaden mellan spaningsmord och styckmord inte är så stor. Den största skillnaden är väl att de 75 procent som på fyllan sätter kniven i sambo/fru/ex/suparkamrat och erkänner direkt inte brukar stycka sina offer, vilket några av de mer lyckade mördarna gör.

Detta kan du säkert bättre än mig, men har för mig att närmare cirka 90 procent av morden klaras upp. Det inkluderar förstås både vanliga mord och styckmord. Men enligt "minns inte hans namn" experten som granskat styckmord i Sverige så finns det 20 ouppklarade styckmord vilket borde tyda på att man har en viss större chans att klara sig om man styckar offret.

Mja, det där vet vi ju inte, eller hur? Många här inne har ju statistiken tillgänglig och det är inte så få personer som försvinner och aldrig återfinns. En viss del av dessa, kan man förmoda, har dött genom annans handaverkan och kvarlevorna har skaffats undan på ett eller annat sätt; en del genom styckning, kan man gissa.

De perfekta morden, vet vi definitionsmässgt inte om. Någon har bara försvunnit, eller också vet ingen ens att vederbörande är försvunnen eller någonsin funnits.

Att vi känner till ett antal styckmord beror ju på att förövaren på ett eller annat sätt klantat till det och åkt dit.

JH hatade sin antagonist och planerade troligen att döda henne. Först när det var gjort, började hon planera och jobba på att dölja sitt dåd. Det blev ju, som vi kan förmoda, lite improviserat och efter en dags energiskt agerande, insåg hon att företaget var hopplöst och gav upp.

Många "länsstolsmördare", t ex här inne, vet ju hur hon borde ha gjort, eller hur?

Jag gissar att många styckmotd inte blir lösta eftersom det ofta är proffs som ligger bakom, typ yrkeskriminella. JH åkte fast direkt, och det hade hon säkert gjort ganska snabbt ändå även om hon inte ringt och angivit sig själv. Det för att styckningen inte var planerad, utan en plan B-C eller nått. Därför tror jag heller inte att hon har så mycket gemensamt med de flesta styckmördare, hon passar inte in i den profilen.

Hon står där i JA:s lägenhet med en död kropp vid fötterna och JH får då av någon anledning, kanske grannvittnet, för sig att LL inte lan lämnas kvar i lägenheten. Hon kommer då på att styckning är det enda hon kan göra för att inte åka fast. Styckningen blev hon illa tvungen att utföra för att "överleva". Folk kan göra helt makalösa saker när det gäller ens liv står på spel. För att förstå JH så är motivet allt men metoden säger nog inget om henne som GM.

Vad menar du med att metoden inte säger något om henne som gärningsman?

Vad anser du att den säger?

Det att Jonna har styckat kroppen säger ju att hon har styckat kroppen.

Det är den metod som den här gärningsmannen har använt.

Hur kan man ens säga att metoden inte säger något om henne som gärningsman?

Eftersom hon nog inte hade planerat den. Jag tror hon kände sig tvungen att stycka för att ha en chans att komma undan.

Hon är väl ändå en gärningsman som har använt sig av metoden styckning.

Ska du förneka att hon har styckat eller vad är det frågan om?

Mig säger det att LL inte orkade att bära ut JH själv - och att hjälpen uteblev. Då valde hon ett annat sätt att hantera borttransporten.

Ja precis, det är den metod hon använde som gärningsman.

Jag förstår inte riktigt varför du riktar den frågan till mig?
Jag har inte utbrett mig om "vad hon borde ha gjort" såvitt jag kan minnas.

Men det kan jag ju passa på och säga något om nu istället: Hon borde ha gett fan i att
döda. Det är vad hon borde ha gjort.
Hon tog sig rätten att avsluta en medmänniskas liv och på ett ohyggligt sätt och stannade
inte med det utan skändade den dödas kropp efteråt när hon styckade den.

Har hon varit inne i en psykos eller under kraftigt inflytande av någon annan
psykisk sjukdom så får man givetvis koppla på ett annat betraktelsesätt av dramat i Askersund.