Olöst försvinnande: Viola Widegren, Helgum (1948-12-05)

Jag har funderat över hur svärmodern var i sitt sätt. Äktenskapet med Violas mor ska ha varit mycket lyckligt, var även detta äktenskap det?

Den nyfödde son som dog på gården året innan, finns kännedom om orsak till dödsfallet? Agnes hade lyckats föda Carl en son vilket var fint på den tiden. När denne dog var åter Viola "högst i rang" arvsmässigt. Jag funderar hur hon kände kring det och huruvida hon var bekväm med att det var Violas pengar som betalt gården de levde på.

Med överhängande risk för att bli utdömd som alltför spekulativ, fanns det svartsjuka gentemot Viola från Agnes sida? Kanske fanns avundsjuka på arvet efter hennes mor men också en känsla av att Viola tog för stor plats känslomässigt i förhållande till halvsyster E M?

Jag har helt nyligen börjat försöka sätta mig in Violas försvinnande, så jag har ännu inte full koll på vem som har sagt vad och vilka deras källor är. Men någonstans i tråden finns det en uppgift från någon som varit i kontakt med Landsarkivet i Härnösand och fått bekräftat att den avlidne pojken var son till Karl och han hustru, men att någon uppgift om dödsorsak inte fanns.

Hittade just en notis om Karl Widegrens farfarsfar, som var en mycket framstående och högt uppsatt militär. Bland annat så blev han tilldelad guldmedalj för tapperhet i fält, och utsedd till major i armén. När han lämnade den militära banan år 1832 blev han utsedd till Postmästare i Lund! Kanske hade Karls planer på att Viola skulle utbilda sig till postkassörska sin upprinnelse i detta, det verkar ju onekligen som om det var "fint" att arbeta vid Kungliga Postverket förr. Det stämmer bra med vad jag har hört på annat håll också, tydligen var postanställda förr till exempel tvungna att studera franska, eftersom det var det internationella postspråket.

Okej, tack för svaret. Jag vet att spädbarnsdödligheten var högre än idag men det är nära till hands att tänka att det är mer än en slump att en familj förlorar två av sina barn inom loppet av ett år av två så skilda orsaker. Det med gossens frånfälle är i mina ögon alltså väldigt intressant. E M blev alltså ensam kvar i syskonskaran? Det måste ha varit tungt för henne att bära oavsett orsakerna till systers och brors bortgång.

Jag tror också att Karl Widegrens härkomst låg honom i fatet vad gäller "utböling-skap" och annat. Visserligen var han född i Norrland, och uppvuxen i en familj med många barn. Fadern står som skogsuppsyningsman i kyrkböckerna, och senare som som torpare. Men går man en generation bakåt så upphör förmodligen alla likheter med de flesta andra invånare i Helgum.

Karl Widegrens far föddes som ende sonen till en godsägare i Skåne, vars släkt är noggrant utforskad och innehåller ett antal adliga namn. Namnet Widegren togs av Karls farfars farfars farfar någon gång på 1600-talet, antagligen i samband med att familjen flyttat från Danmark till Sverige. Tidigare hette de Hvedstorp i efternamn, och jag antar att namnet Wetzdorf som Karl och en av hans bröder hette är en omskrivning av detta.

Karl Widegrens far lär ha ärvt en skapligt stor förmögenhet efter sin far godsägaren som dog 1886. Jag har sett siffran 90 000 kronor, vilket motsvarar drygt 6 miljoner i dagens penningvärde enl. en tabell jag slog i. Efter vad som sägs på en släktforskarsida på nätet så lär han dock ha satt sprätt på pengarna innan han flyttade till Norrland och bildade familj med Karl Widegrens mamma.

Hur som helst - även om Karl Widegren inte växte upp i rikedom, så kan säkert hans bakgrund bidragit till att han hade en lite annorlunda framtoning som person än vad som var vanligt på bygden. Kanske ansågs han som "snobbig" och "fin". Kanske hade han ett annat sätt att bete sig, kanske var han mer bildad, kanske hade han en annan uppfattning om utbildning och andra drömmar om sina barns framtid. Jag vet inte, jag bara spekulerar!

Det var intressant att se KWs familjebakgrund - inte alls otänkbart att en 'utböling' som sett bättre dagar uppfattades som dryg och fisförnäm av lokalbefolkningen. Orsaken att KW kallades 'kattgreven' torde vara att det fanns en riktig greve som hette Gösta Patrik Hamilton, en alkoholiserad figur som i Uppsala roade sig med att låta två taxar bita ihjäl en katt. 'Kattgreven' Hamilton blev notorisk på kuppen och det skrevs mycket om honom i tidningarna. Folket i Helgum borde ha hört talas om honom.

Hej, du är inne på samma tankar som jag. Oj vad man beklagat stackars Karl som mist först ett spädbarn, sen en dotter!
Alltså, jag kan inte tro på det där förrän annat bevisats. Med de grymma fasoner han hade står han onekligen närmast på listan över misstänkta för mig, med hustru Agnes som medhjälpare.
Kan inte fatta att han går fri genom hela saken! Lyssnade på en gammal radiointervju med kriminalaren som var inkopplad då, Janne hette han ...
som höll i undersökningarna. Han gjorde ju allt för att undvika misstänka Widegrens, han svarade onaturligt på frågorna. Poliser får ju inte erkänna om de gjort fel. Och Karl Widegren kunde konsten att dupera, övertyga! Som litet finare - och rätt smart . gick man inte emot honom. Ladugårdsgolvet blev ju aldrig upprivet då Karl sa "Varsågoda, men jag vill ha ersättning". Tänk att polisen bara godtog allt han sa ...

Det var intressant att se KWs familjebakgrund - inte alls otänkbart att en 'utböling' som sett bättre dagar uppfattades som dryg och fisförnäm av lokalbefolkningen. Orsaken att KW kallades 'kattgreven' torde vara att det fanns en riktig greve som hette Gösta Patrik Hamilton, en alkoholiserad figur som i Uppsala roade sig med att låta två taxar bita ihjäl en katt. 'Kattgreven' Hamilton blev notorisk på kuppen och det skrevs mycket om honom i tidningarna. Folket i Helgum borde ha hört talas om honom.