Citat:
Haha! Ja jag var en bit över 30 då, så riktigt skrattretande. Men missbrukare har sina vägar
Vet din fru fortfarande inte att du har varit snusare?
Har förresten varit nära ett bakslag ikväll, men bet ihop med nöd och näppe.
Fick reda på av en vän att min äldsta dotter (tonåring) inte alls slutat röka som hon låtit mig tro...blev så där löjligt provocerad och tänkte "det är väl hon som är ung som borde var rädd om sig, inte jag!"
Blev också riktigt sur över att hon inte bara lägger av, här har jag hållit på i 25 år och slutat Cold turkey, så hur är det möjligt att hon som rökt ett par cigg i veckan i två år inte kan lägga av trots att jag satt henne i ett avvänjningsprogram på ungdomsmottagningen varje torsdag, dragit in hennes månadspeng och köpt Allen Carrs bok till henne? En starkt bidragande anledning till att jag började fundera på att sluta i vintras var för att peppa henne.
Känner också på nåt sätt att detta måste vara mitt fel, för det är inte särskilt vanligt med rökning bland tonåringar längre, särskilt inte bland tjejer som hon; snygg, smart, höga betyg...eller är det bara fördomsfullt av mig att tänka att det är WT att vara tonårstjej och röka? Tänker att jag borde hålla mig lugn, men ser bara framför mig hur skiten förgiftar hennes kropp och hennes ofärdiga lungor, och hur hon kommer få kämpa hela livet för att kunna sluta.
Är på dag 19, och för första gången riktigt nära att ta ett återfall. Detta borde kanske gjort mig ännu mer taggad, men istället tappade jag motivationen
Vet din fru fortfarande inte att du har varit snusare?Har förresten varit nära ett bakslag ikväll, men bet ihop med nöd och näppe.
Fick reda på av en vän att min äldsta dotter (tonåring) inte alls slutat röka som hon låtit mig tro...blev så där löjligt provocerad och tänkte "det är väl hon som är ung som borde var rädd om sig, inte jag!"
Blev också riktigt sur över att hon inte bara lägger av, här har jag hållit på i 25 år och slutat Cold turkey, så hur är det möjligt att hon som rökt ett par cigg i veckan i två år inte kan lägga av trots att jag satt henne i ett avvänjningsprogram på ungdomsmottagningen varje torsdag, dragit in hennes månadspeng och köpt Allen Carrs bok till henne? En starkt bidragande anledning till att jag började fundera på att sluta i vintras var för att peppa henne.
Känner också på nåt sätt att detta måste vara mitt fel, för det är inte särskilt vanligt med rökning bland tonåringar längre, särskilt inte bland tjejer som hon; snygg, smart, höga betyg...eller är det bara fördomsfullt av mig att tänka att det är WT att vara tonårstjej och röka? Tänker att jag borde hålla mig lugn, men ser bara framför mig hur skiten förgiftar hennes kropp och hennes ofärdiga lungor, och hur hon kommer få kämpa hela livet för att kunna sluta.
Är på dag 19, och för första gången riktigt nära att ta ett återfall. Detta borde kanske gjort mig ännu mer taggad, men istället tappade jag motivationen

Ja det skulle ju se lite smått kontraproduktivt ut om du börjar snusa igen för att du är sur för att din dotter inte slutar röka
Det är säkert vanligare att de med mindre bra betyg röker än andra, men jag tycker ändå inte du ska tänka att det är varesig hennes eller ditt "fel"... utan mer att det är som det är helt enkelt, och så får man utgå från det och se om man kan göra situationen bättre. du måste ju själv veta hur lätt det är att börja och hur svårt det är att sluta, eller hur? jag förstår till fullo de här tankarna om förgiftade lungor och sånt, men det finns ju alla möjligheter att göra något bra åt saken fortfarande! och för lååååååååång tid framöver också för den delen.
Fint att se att du inte ger upp trots att det är motigt! Det är ju ett gott tecken på att din vilja är stark och att du har väldigt goda möjligheter att klara dig ur det här! Dag 19 är ju riiiiiktigt riktigt bra ju!
Själv har jag ju klarat 18 dygn och jag trivs fint med att ligga ett dygn efter dig och ser helst att det fortsätter så i stället för att ligga 18 före dig, så fortsätt som du gör nu 
Kämpa på och sen när det känns lite lättare igen får du inte glömma bort att vara sjukt nöjd med dig själv för att du INTE gav upp trots att det var tungt!