Sluta snusa-tråden

Haha! Ja jag var en bit över 30 då, så riktigt skrattretande. Men missbrukare har sina vägar Vet din fru fortfarande inte att du har varit snusare?

Har förresten varit nära ett bakslag ikväll, men bet ihop med nöd och näppe.
Fick reda på av en vän att min äldsta dotter (tonåring) inte alls slutat röka som hon låtit mig tro...blev så där löjligt provocerad och tänkte "det är väl hon som är ung som borde var rädd om sig, inte jag!"
Blev också riktigt sur över att hon inte bara lägger av, här har jag hållit på i 25 år och slutat Cold turkey, så hur är det möjligt att hon som rökt ett par cigg i veckan i två år inte kan lägga av trots att jag satt henne i ett avvänjningsprogram på ungdomsmottagningen varje torsdag, dragit in hennes månadspeng och köpt Allen Carrs bok till henne? En starkt bidragande anledning till att jag började fundera på att sluta i vintras var för att peppa henne.
Känner också på nåt sätt att detta måste vara mitt fel, för det är inte särskilt vanligt med rökning bland tonåringar längre, särskilt inte bland tjejer som hon; snygg, smart, höga betyg...eller är det bara fördomsfullt av mig att tänka att det är WT att vara tonårstjej och röka? Tänker att jag borde hålla mig lugn, men ser bara framför mig hur skiten förgiftar hennes kropp och hennes ofärdiga lungor, och hur hon kommer få kämpa hela livet för att kunna sluta.
Är på dag 19, och för första gången riktigt nära att ta ett återfall. Detta borde kanske gjort mig ännu mer taggad, men istället tappade jag motivationen

Ja det skulle ju se lite smått kontraproduktivt ut om du börjar snusa igen för att du är sur för att din dotter inte slutar röka

Det är säkert vanligare att de med mindre bra betyg röker än andra, men jag tycker ändå inte du ska tänka att det är varesig hennes eller ditt "fel"... utan mer att det är som det är helt enkelt, och så får man utgå från det och se om man kan göra situationen bättre. du måste ju själv veta hur lätt det är att börja och hur svårt det är att sluta, eller hur? jag förstår till fullo de här tankarna om förgiftade lungor och sånt, men det finns ju alla möjligheter att göra något bra åt saken fortfarande! och för lååååååååång tid framöver också för den delen.

Fint att se att du inte ger upp trots att det är motigt! Det är ju ett gott tecken på att din vilja är stark och att du har väldigt goda möjligheter att klara dig ur det här! Dag 19 är ju riiiiiktigt riktigt bra ju! Själv har jag ju klarat 18 dygn och jag trivs fint med att ligga ett dygn efter dig och ser helst att det fortsätter så i stället för att ligga 18 före dig, så fortsätt som du gör nu

Kämpa på och sen när det känns lite lättare igen får du inte glömma bort att vara sjukt nöjd med dig själv för att du INTE gav upp trots att det var tungt!

Haha! Ja jag var en bit över 30 då, så riktigt skrattretande. Men missbrukare har sina vägar Vet din fru fortfarande inte att du har varit snusare?

Har förresten varit nära ett bakslag ikväll, men bet ihop med nöd och näppe.
Fick reda på av en vän att min äldsta dotter (tonåring) inte alls slutat röka som hon låtit mig tro...blev så där löjligt provocerad och tänkte "det är väl hon som är ung som borde var rädd om sig, inte jag!"
Blev också riktigt sur över att hon inte bara lägger av, här har jag hållit på i 25 år och slutat Cold turkey, så hur är det möjligt att hon som rökt ett par cigg i veckan i två år inte kan lägga av trots att jag satt henne i ett avvänjningsprogram på ungdomsmottagningen varje torsdag, dragit in hennes månadspeng och köpt Allen Carrs bok till henne? En starkt bidragande anledning till att jag började fundera på att sluta i vintras var för att peppa henne.
Känner också på nåt sätt att detta måste vara mitt fel, för det är inte särskilt vanligt med rökning bland tonåringar längre, särskilt inte bland tjejer som hon; snygg, smart, höga betyg...eller är det bara fördomsfullt av mig att tänka att det är WT att vara tonårstjej och röka? Tänker att jag borde hålla mig lugn, men ser bara framför mig hur skiten förgiftar hennes kropp och hennes ofärdiga lungor, och hur hon kommer få kämpa hela livet för att kunna sluta.
Är på dag 19, och för första gången riktigt nära att ta ett återfall. Detta borde kanske gjort mig ännu mer taggad, men istället tappade jag motivationen

Min fru vet att jag har festsnusat men inte att det var det första och sista som jag tänkte på varje dag. Kommer nog berätta någon dag, typ när jag har varit snusfri i 5 år. Jag är mer eller mindre än renlevnadsmänniska i övrigt, så att vara nikotinist är i stark kontrast med vem jag är övrigt, folk skulle nog tappa hakan. Därför känns det bättre att sluta när jag ändå inte får ut något av det och att ingen får någonsin veta, även om vissa misstänker det.

Apropå din dotters vän och att du nästan åkte på ett bakslag så kom ihåg detta: Att vara nikotinist är att vara beroende. Det spelade ju ingen roll vilka råd vi fick som barn, mina föräldrar till exempel var storrökare och sa att jag fick aldrig börja och jag lovade mig själv att aldrig börja men gjorde det ändå. Min poäng? Att vara nikotinist är att vara beroende av något och när man har ett beroende så bestämmer man själv när man har fått nog, tills dess kan ingen rädda dig. Därför bör du även fokusera i första hand på ditt eget beroende av nikotin och komma ur det, tyvärr är den hårda sanningen att du inte kommer att lyckas prata din dotters vän ur sitt beroende, så fokusera på dig själv. Hon måste bestämma sig själv för att hon vill sluta.

För att ge dig lite pep och en påminnelse: Vad har snus gett dig de senaste åren? För mig har det inte gett någonting, jag snusade enbart för att jag var beroende och mådde dåligt om jag inte snusade, varför snusade du innan du slutade?

Grattis till dag 19!

Haha! Ja jag var en bit över 30 då, så riktigt skrattretande. Men missbrukare har sina vägar Vet din fru fortfarande inte att du har varit snusare?

Har förresten varit nära ett bakslag ikväll, men bet ihop med nöd och näppe.
Fick reda på av en vän att min äldsta dotter (tonåring) inte alls slutat röka som hon låtit mig tro...blev så där löjligt provocerad och tänkte "det är väl hon som är ung som borde var rädd om sig, inte jag!"
Blev också riktigt sur över att hon inte bara lägger av, här har jag hållit på i 25 år och slutat Cold turkey, så hur är det möjligt att hon som rökt ett par cigg i veckan i två år inte kan lägga av trots att jag satt henne i ett avvänjningsprogram på ungdomsmottagningen varje torsdag, dragit in hennes månadspeng och köpt Allen Carrs bok till henne? En starkt bidragande anledning till att jag började fundera på att sluta i vintras var för att peppa henne.
Känner också på nåt sätt att detta måste vara mitt fel, för det är inte särskilt vanligt med rökning bland tonåringar längre, särskilt inte bland tjejer som hon; snygg, smart, höga betyg...eller är det bara fördomsfullt av mig att tänka att det är WT att vara tonårstjej och röka? Tänker att jag borde hålla mig lugn, men ser bara framför mig hur skiten förgiftar hennes kropp och hennes ofärdiga lungor, och hur hon kommer få kämpa hela livet för att kunna sluta.
Är på dag 19, och för första gången riktigt nära att ta ett återfall. Detta borde kanske gjort mig ännu mer taggad, men istället tappade jag motivationen

Min fru vet att jag har festsnusat men inte att det var det första och sista som jag tänkte på varje dag. Kommer nog berätta någon dag, typ när jag har varit snusfri i 5 år. Jag är mer eller mindre än renlevnadsmänniska i övrigt, så att vara nikotinist är i stark kontrast med vem jag är övrigt, folk skulle nog tappa hakan. Därför känns det bättre att sluta när jag ändå inte får ut något av det och att ingen får någonsin veta, även om vissa misstänker det.

Apropå din dotters vän och att du nästan åkte på ett bakslag så kom ihåg detta: Att vara nikotinist är att vara beroende. Det spelade ju ingen roll vilka råd vi fick som barn, mina föräldrar till exempel var storrökare och sa att jag fick aldrig börja och jag lovade mig själv att aldrig börja men gjorde det ändå. Min poäng? Att vara nikotinist är att vara beroende av något och när man har ett beroende så bestämmer man själv när man har fått nog, tills dess kan ingen rädda dig. Därför bör du även fokusera i första hand på ditt eget beroende av nikotin och komma ur det, tyvärr är den hårda sanningen att du inte kommer att lyckas prata din dotters vän ur sitt beroende, så fokusera på dig själv. Hon måste bestämma sig själv för att hon vill sluta.

För att ge dig lite pep och en påminnelse: Vad har snus gett dig de senaste åren? För mig har det inte gett någonting, jag snusade enbart för att jag var beroende och mådde dåligt om jag inte snusade, varför snusade du innan du slutade?

Grattis till dag 19!

Då ni är två stycken som kan dela på misären av avgiftining kanske ni kan göra någon form av spel/tävling av det hela? Är din dotter tonåring borde hon ju inte tacka nej till en tävling mot morsan där hon kanske kan tjäna en slant? Låt säg att för varje snus/cigg man brukar, får man betala den andra parten. Det vill säga, snusar du 3 snus får du pröjsa din dotter 3 kronor.

Har själv inga barn så har inte en susning om det är en god idé, men kanske man kan göra något roligt åt eländet.

Risken finns att en tonåring fuskar och ljuger om det finns pengar inblandade, men tycker annars att det var en riktigt bra idé att göra nån slags spel av det och peppa varandra/tävla Tack för tipset!
Hur går det för dig nu med hela dag två avklarad?

Haha det är sant, kanske man kan diskutera något upplägg som gör det svårt att fuska. Annars kan du ju alltid meddela henne att rökare stinker, rökare är fan värre än oss snusare!

Än så länge går det bra, har varit tufft vissa stunder under dagen men för första gången har jag under kvällen kunnat glömma suget efter snus. Tidigare har det hela tiden legat där i bakgrunden men stora delar av kvällen har jag inte ens tänkt på det. Så min förhoppning är att den fysiska abstinensen börjar avta lite nu.

Men tror jag har haft ganska tur för jag har inte haft särskilt extrema abstinensbesvär eller så är jag helt enkelt lite mer badass än er andra.

Hey, jag är hur badass som helst ju!
Skämt åsido (eller inte bara skämt, jag är rätt ball ) olika människor får olika starka abstinenssymptom, men alla får nog en släng här och där av sug och avtändning. Ska bli intressant att se om du faktiskt slipper abstinens.
Min återfallssvacka är över, tack allihop för att ni peppade! Fick lite perspektiv också på situationen med dottern, och imorse gav jag henne en kram och bad henne ge mig näven på att vi är tobaksfria en dag i taget, och det gjorde hon.
Jag har ingen aning om ifall hon kommer klara det, men själv är jag helt tillbaka på banan.
Tycker slutandet går himla bra, och idag är jag på dag 20, yay!!

Yey! Härligt att höra, både om dig själv och om dottern!

Stort grattis till dag 20, du är bäst!

Det var till och från lite jobbigt i helgen, men idag har det rullat på utan några bekymmer alls, och på onsdag firar jag ju 3 veckor utan nikotin. Så jäkla skönt!

Du kan va bäst!
Ja, tre veckor är en liten milstolpe helt klart. Ett steg närmare ens personliga frihet!
Just vid tre veckor sägs det vara en lite småjobbig vändpunkt och så ska det plötsligt bli lättare och abstinensen typ vara borta. Ni som gått förbi tre veckor; IndyHermesKink, perfecthairline mfl, stämmer det?