Situationen i Ukraina just nu.

Men var inte du med på 1980-talet och grundade Nationalbolsjevikerna, som hade tydliga naziliknande symboler, även om hammaren och skäran ersatte hakkorset?

– Det var ett slags skämt, som liberala vänner till partiets medgrundare Eduard Limonov gjorde. Jag var emot det.

Har Putin blivit mer ideologisk på sistone?

– Jag tror att han reagerar på händelser, och är i den meningen pragmatiker. Men verkligheten är inte pragmatisk! Putin följer samma ideologiska mönster som jag har gjort. Så han går i mina fotspår, även om min drivkraft är ideologisk, mot den liberala agendan. Men Putin upptäcker mer och mer att de värden som han står för, ett återupprättande av Ryssland som en suverän makt, har stöd av just europeiska ultrahöger- och i någon mån ultravänsterpartier som nu har blivit alltmer framgångsrika.

Är du ett slags chefsideolog och rådgivare i Kreml?

– Det är svårt att mäta. Mitt personliga inflytande är nog begränsat, och det finns mäktigare grupperingar i Kreml. En av dessa grupper är liberalerna, dit hör Dmitrij Medvedev, men deras inflytande är på tillbakagång. En annan grupp som har bakgrund i säkerhetstjänsterna har närmare relation till Putin, men de saknar hjärna, de är bara ute *efter makt och pengar för egen del. De enda som har en ideologi, och förståelse för internationell politik, det är vår grupp. Och Kreml behöver en nationell idé för Ryssland, som skiljer sig från liberalernas globaliseringsagenda. Den idén är inte nationalism, för ren nationalism passar inte i vårt multietniska land. Det gör däremot den plan som vi utvecklade redan under Jeltsins epok: eurasiatismen.