Har lyssnat igenom "Cusp of Eternity" ett par gånger nu (dessa frestande pirater

). Rent spontant tycker jag att låten som helhet är rätt så djävla stabil (sällan har Opeth låtit så här medryckande och tajta - plus till den nya produktionens framlyftning!), men den är knappast så överväldigande fantastisk i sin estetik att den försätter mig i extas, om man säger så. Melodiskt, harmoniskt och riffmässigt sett är den i mina öron delvis av det löjligare stuket; någonting för störande tankarna till en gnällig Dio strandad i en "Prince of Persia"-värld, även om det så klart är väldigt coolt på sitt sätt...
Av hur de andra låtarna från "Pale Communion" har beskrivits, anar jag att den här är en av de mindre intressanta spåren. Ser fram emot att få åtminstone några auditiva orgasmer vid slutet av augusti!