Har nu vevat FP2-filmerna ett antal gånger och kollat på Quarells karta samtidigt.
http://www.youtube.com/watch?v=SuVtaLBQ8YA
http://www.youtube.com/watch?v=j6nPsJg1Vqs
https://www.flashback.org/leave.php?u=http%3A%2F%2Fgoo.gl%2Fmaps%2FEasu2
Jag har några reflektioner och en fråga.
1. FP 2 är
väldigt högt belägen. Både vägen från Gula huset och sträckan utmed rågången till FP går uppför, hela tiden.
2. Om man – utifrån satelitfoton - jämför området kring FP2 med omkringliggande områden, så slås åtminstone jag av
hur gles växtligheten kring FP är, och inte bara av den anledningen att den ligger i anslutning till en rågång. Det är bara små, unga träd runtomkring.
(Den är visserligen inte lika gles som vid den mellersta hundmarkeringen, men bara 150 meter från FP - i riktning mot skjutbanan - finns betydligt tätare skog.)
3. Det är
en extremt stenig FP. Jag kan inte se att berget ligger i öppen dager, men alla stenar ger intrycket att det vore omöjligt att ta sig djupare än ett par decimeter ner i marken, ens om tjälen hade gått ur jorden.
Dessa tre omständigheter tycker jag uppvisar samma tendens:
FP är exponerad – den ligger högt, är inte naturligt skyddad från insyn av växtlighet och platsen utesluter effektiv att kroppen kan gömmas under marken.
(Jag får för mig att detta skär sig mot dumpningsplatser generellt, men jag kan faktiskt inte ge några direkta belägg för detta.)
I förlängningen av detta tycker jag mig ändå skymta någon slags
logik i valet av plats. Som jag ser det har man två generella alternativ när man som GM dumpar en kropp utomhus, sett utifrån risken att bli påkommen.
1. Antingen väljer man en plats som är skyddad från insyn, som ligger lågt och är omsluten av växtlighet. Fördelen är att risken att bli upptäckt när GM är på platsen minimeras. Nackdelen är att man därigenom frånhänder sig möjligheten att tidigt upptäcka om någon annan person närmar sig platsen.
2. Eller också väljer man en plats som denna, som visserligen är exponerad för insyn, men där man också själv har bra uppsyn över området och i god tid kan upptäcka om någon närmar sig.
I det senare avseende framstår också den mellersta platsen där hundarna markerade starkt (FUP, 27) - och som någon har föreslagit som styckningsplats - som än mer extrem. Den ligger högre upp, har än glesare växtlighet och marken ser ut att bestå av berg i öppen dager.
Om detta skulle vara styckningsplatsen – där styckning just kännetecknas av att man är exponerad för upptäckt under en betydligt längre tid – så är det inte skydd, utan möjlighet att observera omgivningen, som har styrt valet.
Jag menar inte att detta resonemang är något slags bevis för KJ:s skuld, men jag kan åtminstone inte låta bli att tänka i banor av hur resonemanget följer en militär logik, speciellt en sådan som styr prickskyttar. För dessa är det nödvändigt att vidta defensiva åtgärder – gräva ned sig, kamouflera sig, inte bli upptäckt – men förutsättningen för att man ska kunna fullgöra uppdraget är att den plats man väljer är en sådan att man har god uppsikt, bra skottfält och tidigt kan upptäcka om någon närmare sig den egna positionen.
Rent generellt skulle jag säga om FP2:
1. Det är ett så avvikande val av dumpningsplats att det måste ha
styrts av andra hänsynstaganden än att bara hitta en undanskymd plats att göra sig av med kroppen på.
2. Dess placering tycker jag skriker
lokalkännedom om området. Jag skulle säga att ingen som tidigare inte har varit i området skulle ens komma på tanken att vika av vid Gula huset och åka uppför den lilla vägen – om han inte visste vart den ledde.
Vilket för oss till en avslutande fråga:
Utifrån filmen betraktat ser det ut som om
det tidigaste tillfället då man kan vända en bil är precis vid mötet mellan vägen från gula huset och rågången mot FP2. Är det samma intrycket ni också får av filmen?