Vad tänker du när ditt barn skriker?

Jag sitter på en restaurang och äter. Det är ganska mycket folk, men de håller en lugn ton. Plötsligt börjar ett litet barn gallskrika. Och det slutar inte, bebisskriket bara fortsätter. Det skär i öronen. Nu tänkte jag inte att den här tråden ska handla om barns rätt att skrika. Istället vänder jag mig till er föräldrar. Vad tänker ni i dessa ögonblick? Skäms ni? Funderar ni på att lämna restaurangen när ert barn gallskriker, med respekt för alla andra? Eller tänker ni att det är er fulla rätt att ha med era skrikande barn, och att ingen har någon rätt att vilka äta i lugn och ro?

Helt enkelt: Vad försiggår i ditt huvud när din unge gallskriker i en annars lugn miljö och stör alla omkring er?

"måste härifrån så fort som möjligt!"

Jag tänker, shit vad skönt att jag inte har barn.

Om du störs av att ett barn skriker oavsett anledning och hur länge skrikandet pågår är du i min mening en pajas som inte bör vistas i offentliga miljöer. I den ljudbilden kan barn som skriker ingå. Nu verkar du dock syfta till ett barn som skriker, och föräldrar som mer eller mindre struntar i det. I detta fall blir föräldrarna pajasar.
Min son skriker ibland, om än ytterst sällan. När han gör det tröstar vi honom så att han slutar. Om jag skulle befinna mig på en restaurang när det händer går jag undan. Detta då det både är lättare att trösta ett barn i en lugnare miljö, och då det faktiskt inte är underbart med barnskrik rakt i örat.
Skäms gör jag aldrig.

Det är ju enligt mig en socialt fullt korrekt tanke. Varför tror du personligen att så få gör slag i saken? Eller är det kanske så att de första föräldrar inte alls tänker "måste härifrån så fort som möjligt"?

Själv tycker jag mig se ett mönster gällande ålder. Äldre föräldrar, så som män i medelfyrtioårsåldern som har småbarn, tycks vara mer mån om att inte störa. Funderar på om det kan ha att göra med att de hunnit ha ett liv med restaurangbesök där de stört sig varje gång, och nu inte vill vara "en sådan jävel med skrikande barn". De som får barn tidigt kanske inte hunnit komma till en period i livet med restaurangbesök och skrikande barn.

Och om du inte får tyst på ditt barn, vad gör du då? Går tillbaka till bordet och bidrar till "ljudmiljön där skrikande barn ingår"?

På finare restaurang inte ok med skrikande ungar, annars är det väl ok men självklart ska man försöka få ungarna förstå att det inte är ok att skrika.

Tror vissa restauranger har barnförbud.

Jag har aldrig sett någon restaurang med barnförbud. Ett fik på Kungsholmen försökte för något år sedan, men media piskade upp ett hätsk stämning och ägaren tvingades backa. Men det finns en hel del restauranger som implicit är barnfria. Ingen tar med sin skrikande unge till Mattias Dahlgren Matsalen för att äta avsmakningsmeny i fyra timmar för 1500 plus vin. Däremot är det mer regel än undantag att ha skrikande barn på de billigare kedjorna/restaurangerna. Vidare är vardag mitt på dagen dåligt om man inte vill höra dem. Det är ju ofta då de föräldralediga männen och kvinnorna bestämmer sig för att "gå på restaurang", och sitta där och ta ut sin rätt.

Jag blir irriterad när bebisar skriker men blir riktigt förbannad om ungen är äldre en ett par år och inte fått någon uppfostran.

Jag försöker naturligtvis ta hand om mitt barn. Att bara dra på en finare restaurang går inte, då får man försöka trösta och hjälpa barnet må bättre.

Samma här, sen hänger det på vad föräldern gör med det skrikande barnet. Ser man att dom försöker ta sitt ansvar och jobbar för att tysta barnet så har jag iaf högre tålamod. Föräldrar som bara låter det vara och låter ungen härja fritt kan jag får apspel på!

Hur mycket hinner du fostra ett barn där det primära är äta, sova kissa/bajsa? Barn är egocentriska och väldigt impulsstyrda och det hänger till hundra procent på föräldern att inte ta barn till dessa miljöer om dom inte är mogna för det. Våra söner kan max sitta still i ca 30 min sen kan man få ytterligare 30 om dom har "paddan" med sig eller något annat. När denna tid har gått så spelar det ingen roll vad du gör eller säger för dom håller på spricka av energi. Tillrättavisningar blir oftast väldigt negativa för barnen och gnäll, skrik och gråt blir oftast följderna.