Ostre sledované vlaky
Nej högst ointressant film måste jag säga, första timmen är ett riktigt sömnpiller med en kvinnosyn hämtat från stenålder, och karaktärer som inte fångar mitt engagemang alls. Blir lite bättre med den saken under sista halvtimmen, men då känns det alldeles för sent.
Den lågmälda humorn som genomsyrar filmen, fick mig inte att dra på smilbanden precis tycker det flesta "skämten" faller ganska platt och skrattade nog inte en endaste gång. De seriösare partierna funkar lite bättre, men det spretar för mycket åt de olika hållen att man aldrig får grepp om filmen.
Det finns dock en sak filmen lyckas helt och hållet med, och det är de tekniska bitarna. För fotot, kamera hanteringen, ljudet m.m. är strålande. Bland dom snyggaste filmerna jag sett, faktiskt. Men det hjälper föga när själva innehållet brister. 2 av 5.
__________________
Senast redigerad av sim-man92 2014-05-26 kl. 01:53.
Blir dock förvånad att folk som Lotso verkar tro att det är en komedi, var fick du det ifrån? Visst den har lustiga ögonblick, men att räkna den som en komedi är bara fel, enligt mig.
Den är listad som komedi, drama och krig på både IMDb och Filmtipset, så den är nog tänkt som en komedi.
För övrigt tänkte jag se den i går men hann inte med, så jag ser den senare i dag i stället.
Vad tror du förresten är mer underliggande faktorer till hans självmordförsök? För det är ju knappast bara hans "premature ejaculation"-problem som är faktorn. Känner att det kanske går tillbaka till hans far, som blev mördad av tyskarna och när de börjar närma sig är han rädd att han inte kommer kunna stå upp, "som en man" och att hans enda hopp var att vara manlig på det andra sättet, som stinsen visar upp det, men när han inte är tillräcklig för det heller så brister det. Vattnet rann över bägaren så att säga.
Vill först bara förtydliga att jag inte menade att filmen är en attack mot nazisterna eller den Sovjetiska regimen, utan det är en attack mot den tjeckoslovakiska regeringen och deras propaganda som har lamslagit landet. Det är i alla fall vad jag uppfattade det som när jag såg den för ett par månader sedan, men jag är ingen expert på tjeckoslovakisk historia. Anledningen till att han försökte ta livet av sig var som jag såg det att han såg igenom propagandan och började se verkligheten. Scenen som Tradingfin1983 skrev om bomberna på huset kommer jag inte ihåg men passar in i min teori. Den scenen med doktorn visar tycker jag tydligt skillnaden på Milos som har börjat se verkligheten och doktorn som är fast i propagandan/fantasivärlden. Han blev sedan (eller var det innan?) kidnappad och jag tror att anledningen till att han släpptes var för att han ansågs klen och/eller självmordsbenägen av nazisterna och därför inget hot. Denna händelse gjorde Milos skamsen och provocerad och det ledde att han till slut hittade ett sätt att rikta sin ilska och offrade livet. Detta till skillnad mot de i regeringen som är för rädda för att offra något. Men som sagt det var ett tag sedan jag såg den och kommer inte ihåg alla detaljerna.
Citat:
Ursprungligen postat av Cinn
Eftersom jag sett veckans film tidigare tänkte jag istället se någon annan coming-of-age-film från listan av de som inte blev valda. Har ännu inte lyckats men helgen är ju inte riktigt slut ännu, annars laddar jag för nästa veckas film istället. Har fastnat i Twin Peaks plus att jag är bortrest så just nu är det inte mycket film tyvärr.
Om du inte sett den så se Il posto den överlägset bästa filmen som var nominerad tycker jag, även om jag såklart inte sett alla. Ett mästerverk.
Vill först bara förtydliga att jag inte menade att filmen är en attack mot nazisterna eller den Sovjetiska regimen, utan det är en attack mot den tjeckoslovakiska regeringen och deras propaganda som har lamslagit landet. Det är i alla fall vad jag uppfattade det som när jag såg den för ett par månader sedan, men jag är ingen expert på tjeckoslovakisk historia. Anledningen till att han försökte ta livet av sig var som jag såg det att han såg igenom propagandan och började se verkligheten. Scenen som Tradingfin1983 skrev om bomberna på huset kommer jag inte ihåg men passar in i min teori. Den scenen med doktorn visar tycker jag tydligt skillnaden på Milos som har börjat se verkligheten och doktorn som är fast i propagandan/fantasivärlden. Han blev sedan (eller var det innan?) kidnappad och jag tror att anledningen till att han släpptes var för att han ansågs klen och/eller självmordsbenägen av nazisterna och därför inget hot. Denna händelse gjorde Milos skamsen och provocerad och det ledde att han till slut hittade ett sätt att rikta sin ilska och offrade livet. Detta till skillnad mot de i regeringen som är för rädda för att offra något. Men som sagt det var ett tag sedan jag såg den och kommer inte ihåg alla detaljerna.
Jag anser att Martell har besvarat frågan angående orsaken till Milos självmordsförsök med klockrena ord. Så som finländaren slår jag Koskenkorva flaskan i bordet och säger "selvä"!!! Saken är klar. Invänder någon tar jag fram kniven...
Den är listad som komedi, drama och krig på både IMDb och Filmtipset, så den är nog tänkt som en komedi.
Hmm, men skulle nog ändå inte en klassa den komedi, nåja orkar inte bry mig så mycket mer om det.
Ska försöka se den här veckans film antingen idag eller imorgon då jag inte kommer ha tid senare den här veckan. Hoppas och tror att den är riktigt bra.
Vill först bara förtydliga att jag inte menade att filmen är en attack mot nazisterna eller den Sovjetiska regimen, utan det är en attack mot den tjeckoslovakiska regeringen och deras propaganda som har lamslagit landet. Det är i alla fall vad jag uppfattade det som när jag såg den för ett par månader sedan, men jag är ingen expert på tjeckoslovakisk historia. Anledningen till att han försökte ta livet av sig var som jag såg det att han såg igenom propagandan och började se verkligheten. Scenen som Tradingfin1983 skrev om bomberna på huset kommer jag inte ihåg men passar in i min teori. Den scenen med doktorn visar tycker jag tydligt skillnaden på Milos som har börjat se verkligheten och doktorn som är fast i propagandan/fantasivärlden. Han blev sedan (eller var det innan?) kidnappad och jag tror att anledningen till att han släpptes var för att han ansågs klen och/eller självmordsbenägen av nazisterna och därför inget hot. Denna händelse gjorde Milos skamsen och provocerad och det ledde att han till slut hittade ett sätt att rikta sin ilska och offrade livet. Detta till skillnad mot de i regeringen som är för rädda för att offra något. Men som sagt det var ett tag sedan jag såg den och kommer inte ihåg alla detaljerna.
Låter lite väl subtilt för min smak, filmer behöver inte vara övertydliga men inte heller tvärtom. Sen som sagt fann jag filmen sjukt trist, så kan mycket möjligt missat en del saker.
Låter lite väl subtilt för min smak, filmer behöver inte vara övertydliga men inte heller tvärtom. Sen som sagt fann jag filmen sjukt trist, så kan mycket möjligt missat en del saker.
Jag tyckte den var lagom subtil för filmer från Tjeckoslovakien under den tiden, de hade en väldigt aktiv filmcensur på den tiden och hade filmen varit tydligare så hade den förmodligen förbjudits. Jag tyckte det var intressant att det var de lokala byråkraterna som var det mest osympatiska karaktärerna och inte nazisterna och det får mig att tro att det är där kritiken är riktad, och då även uppåt i landets hierarki.
Jag har sett veckans film och har ingen lust att se om den så hoppar över denna vecka. Nästa veckas film kommer jag nog inte heller att se, den känns som en typisk familjesnyftare som jag inte kommer tycka om.
__________________
Senast redigerad av Martell 2014-05-27 kl. 10:01.
Såg om Au revoir, les enfants nu idag. Och fastslår att den är riktigt bra, kanske till och med bättre efter en omtitt. Det går knappt att göra en lika trovärdig och äkta film som denna. Louis Malles bildberättande är så förbaskat uttrycksfullt och imponerande, att man inte nog kan berömma honom som regissör och manusförfattare för den delen. Den känns osentimental och gripande på samma gång, vilket inte många filmer jag sett lyckas med.
Barnskådespelat är också såklart en anledning varför filmen fungerar såpass bra, samtligas prestationer övertygar mig till hundra procent. Och uppskattar även de vuxnas roll i filmen som tacksamt får stå lite i skymundan.
Måste även tillägga att den avslutande kvarten, mycket väl kan vara bland de bästa som gjorts i filmväg. Det här är nästintill perfekt. 5 av 5 en höjning.
Det som först slår mig när jag tittar på Au revoir les enfants är hur väl Malle lyckats fånga stämningen (kan jag tänka mig) på en katolsk internatskola i Frankrike på 40-talet. Gaspard Mannesse är mycket bra men egentligen alla barnskådespelare gör trovärdiga insatser. Han liknande förresten han som spelar Adam i Eva & Adam, det var det enda jag kunde tänka på.
Storyn är trivsam sådär som fransk film är när den är som bäst. Det är den sista kvarten som det verkligen blixtrar till (som sim-man92 framhöll) och slutet med barnen och Juliens sista ord lämnade mig inte oberörd. Satt med en tår i ögat för slutet var så starkt. Och tankarna gick osökt till de mörka krafter som mobiliserar sig i Europa, vi får ALDRIG glömma historien!
Betyg: 4/5
Har dock lite funderingar:
1) Varför följde egentligen Jean med på middagen med Julien, hans mamma och bror? Det får man ingen förklaringen på.
2) Dessutom när Juliens bror dyker upp på middagen blev jag lite förvirrad då jag inte förstått att han också gick på internatskolan. Det kändes som han dök upp som gubben i lådan eller var det jag som missat honom? För Julien och han gick väl inte i samma klass?
3) Det måste ha varit Josef som anmälde skolan till Gestapo, inte sant?
Edit: Ändrade betyget från 3+ till 4. Jag tänkte på några berörande nyckelscener och tillsammans med slutet känns 3+ som ett för snålt betyg. Om jag utgår från Malles Ascenseur pour l'échafaud som jag gav 3 så är denna solklart bättre. Au revoir les enfants känns som en film som växer på en och som med fördel ses om.
__________________
Senast redigerad av Kirk.Douglas 2014-05-27 kl. 23:35.
Helvete alltså, nu snackar vi riktigt bra film. Måste säga att jag tyckte den började hyfsat ointressant då jag tänkte det skulle vara så mycket om religion och liknande som jag inte är intresserad alls av, men jäklar hur den växte desto längre in i filmen jag kom. Ojoj slutet alltså, det var inte långt ifrån att tårarna kom utan att avslöja för mycket.
Jajjemen, det är dags att leverera ut min första 8 av 10 sedan flashbacks filmklubb har startat.